Aftonbladet – 19 juli 1873, sida 3

Redaktionen af denna tidving har från förf. till broschyren Sista IgE erhållit nedanstående artikel sig tillsänd, med hvilken vi visserligen ej skulle velat smutsa våra spalter, om det ej vore för att gifva våra läsare ett prof på både den logik och det framställningssätt. som pryda alstren af denne förf:s penna. Vi kunna neml. för ingen del medgifva ins. den rätt att få sin uppsats i tidningen återgifven, som vi aldrig förmenat den, hvilken för en saks utredande eller i sanningens eget intresse haft några faktiska upplysningar att lemna. Lika litet är det vår mening att tillåta ins. eller någon annan att i vårt eget blad mot oss utkasta så till innehåll som form föraktliga beskyllningar. Ej heller är vår afsigt att söka försvara oss mot dylika beskyllningar, om hvilkas befogenhet dan uppmärksamme läsaren utan någon fingervisning kan döma, helst vi veta att ins. genom sådana skadar oss vida mindre, än om det skulle falla honom in att göra oss till föremål för sitt beröm. Men ins:s opus är den förträffligaste illustration till de af oss i fredagsnumret uttalade åsigter, hvadan vi ur denna synpunkt ansett oss ej böra undanhålla våra läsare den samma. Man får nemligen här veta, att ins. till följd af juryns af oss beklagade frikännande, anser sig vara i sin goda rätt och att han blott inväntar Svea hofrätts fastställelse för att ånyo ockra på allmänhetens nyfikenhet och dåliga lidelser genom en ny och (förmodligen med nya in famier) tillökt upplaga. Vi hoppas dock att allmänhetens takt och rättskänsla skola göra ett dylikt missbruk af det fria ordet och