Aftonbladet – 18 juli 1873, sida 3

Prof. Nordenskiölds andra bref till grogsIhandlaren Oscar Dickson är af föjande 1yIdelse: j Polhem, Mosselbay d. 13 Mars 1873. Den 29 Januari var hamnen isfri och temperaturen 09. Palander, Parent och jag med 13 man gingo ombord på Polhem, ångan var l uppe, ale klart till afresa. Äfven de andra fartygen voro Begelklara, afgängstimmen beIstämd till 4 e. m. Under loppet af förmiddagen växte dock den gedan flera veckor med få afbrott rådande hårda vinden till en Isvär storm, som nödgade os att uppskjuta lafresan — det hade nemligen varit alltför hufvudlöst att i mörker och full storm bege sig ut på ett visserligen öppet men med rörliga klippor af is uppfyldt haf. Stormen tilltog följande förmiddag allt mer och mer i våldsamhet, hvarjemte en så häftig sjögång bröt in i hamnen, att alla tre fartygen under loppet af den 30 höllo på att förlisa. Till följd af den dåliga ankarsättningen kom Gladan under den svåra sjögången och stormen från mynningen af Mosselbay i drift. Den fördeg mot land, hvarest den högg i botten, fick rodret krossadt och löskölen skadad. Onkel Adam förlorade ett ankare och en massa ketting. Efter många fåfänga försök lyckades Polhem att rädda Gladan och bogsera den till djupare vatten, omedelbart i lä af ett litet skärigrannskapet af vår stuga. Men just när den skulle kasta loss bogserlinan, fick den propellern oklar och stötte, då den med anledning häraf icke kunde backa sig sjelf, på ett stengrund, dock ej svårare än att den nägra timmar derefter, då floden stigit något, kunde varpa sig loss — maskinen var nu obrukbar. Följande dagen tilltog stormen och sjögången ytterligare, och Gladan hade nu ovilkorligen varit förlorad, om den ej den föregående dagen blifvit förankrad så nära det förut ompämnda skäret. NV.-vinden förde dock snart till hamnen en massa isgrus, som ögonblickligen frös så hårdt till eller rättare packades så bårdt tillsammans, att man kunde gå i land. All fara för fartygen var nu förbi; de lågo säkra i dockor af nära famnstjock is. Man kunde nu taga en öfverblick af skadan, och den befanns vara vida mindre än vi hade skäl att befara. Intet fartyg är läck. Polherhs propeller befanns endast oklar, ej skadad, och var redan några dagar derpå åter i gång, sedan en massa tågvitke och bitar af en under bråket den 30 krosgad båt blifvit uttagna. Onkel Adams ankare är upptaget, Gladans reder repareradt, tack vare de hjelpmedel Polhem kunde disponera i afseende å smide. Tvenne båtar, som Gladan under stormen förlorat, återfonnos föga skadade. I fall de olyckshändelser, gom befarades, hade inträffat, hade visserligen icke något menniskolif genast behöft gå förloradt, men föga sannolikhet hade funnits, att vi lyckats rädda något af den proviant, som fanns på fartygen, och den proviant vi hade i land, skulle icke varit tillräcklig att ens för 2:ne månader föda 67 man. Fartygens förlisning hade derför sannolikt haft till följd hungersdöd för alla, hvilka nu äro församlade vid Polhem. Någon resa norrut kunde tillsvidare icke komma i fråga, och vi befarade till och med att den ofantligt tjocka is, som gu fylde Mosselbay, icke skulle skingras förr än sent i sommar. Denna fruktan visade sig dock obefogad. Mildväder med häftiga stormar började åter och fortfor till den 9 Februari. Den 8:de sönderbröts och skingrades isen i Mossgelbay så hastigt, att Btekilliga af raanskapet, som gått i land på några minuter å en is, nog stark att bära kanoner, måste tervända med båt. Åter hoppades vi kunna löpa ut; men den 9:de inträffade en så sträng köld, att fjord cch haf inom kort belades med tjock, nybildad ie. En köld se —29 till —38 grader fortior sedan med få afbrott under hela Februari. Mars månad har varit mildare, men det ser fortfarande ej ut, som om vi snart kunde löpa ut med fartygen. Vi ämna derföre den 16 anträda vår färd öster ut med tvenne partier: det ena, bestkende af Palander, mig och 6 man, till det mårgomtvistade Giles land, mellan Spetsbergen och Novaja Semlja; det andra (von Krusenstjerna, Parent och 10 man) till. östra sidan af Nordostlandet. Straxt efter återkomsten från dessa färder erna vi företaga försöket att framtränga högt norr ut. För att få en så fullständig Årsserie som möjligt af de meteorologieka och magnetiska observationerna, är det nödvändigt, att en del af expeditionen qvarblifver vid Moss.elbay till början af Augusti. Sjelfernar jag dock genast efter återkomsten från polarfärden bege mig till Iefjorden för att ytterligare studera denna trakts så utomordentligt vigtiga geologi. Första dngarne af September äro vi att återförvänta i Norge. Allt godt och väl. Alla vid fodt mod. Värt enda bekymmer är den stors kostnad fartygens olyckliga instängning i Mosseltay sistlidne höst kommer att medföra ock farhågan, att de bref, vi nu skrifva, ej fromkomma nog tidigt för att förhindres afsändandet af det understöd khvarem Palander och jag med anledning af underrättelsen om de gex Iogstfartygona instängning i Greyhook, ansåge oss skyldiga att anhölla. Fögaktningsfullt Å. E. Nordenskiöld. Åpril 21. Den tilltänkta färden till Gilesland kunde ej blifva utaf, emedan en svår snöyra hopade sådana massor lös snö i vår väg, att det var hvad fångstmännen kalla oframkommeligt. Först eti par veckor derefter var snön åter gå packad att slädfärder voro möjliga, men nu var tiden så långt framskriden, vi måste tänka på vår färd mot norden. Denna skall börja i öfvermortvAnR med Inna mawnmian Am64 TJ. 4 le Mm