Aftonbladet – 17 juli 1873, sida 2

glömt att gifva Thiers den ära, som honom tillkom för armens organisation, och beklagade, att regeringen gjorde sig skyldig till samma otacksamhet, som den konservativa pressen dagligen ådagalade. Vid sammanträdet följande dag (den 14) bemötte Buffet denna anmärkning och föreslog derefter att nationaliörsamlingen skulle -ajournera sig på fjorton dagar och för denna tid tillsätta ett permanent utskott, som skulle vara bemyndigadt att anställa åtal för förnärmande utlötelser mot nationalförsamlingen. — Krononybyggen i Norrbotten. Seden til följd af föreskriften i kammarkollegii cirkulär den 13 December 1849 K. M:ts befhde i Norrbottens län hos kollegium anmält att krononybyggena 3, mantal Opiselet eller Vuopionsuando n:o 1 i Öfver-Torneå socken, 3,, mantal Bönnäset n:o 1 och !,, mantal Tvärbäcken n:o 1 i Öfver-Kalix socken. ,, mantal Svartliden n:o 1 och ??,, mantal Svanå n:0 1 i Öfver-Luleå socken, 1, mantal Bergträsk n:o 1 i Neder-Kalix socken samt !, mantal Brändhufvndet n:o 1i Råneå socken i anseende till försummad bygg nad och odling blifvit genom särskilda utslag af K. M:ts bemälde befhde förklarade åbolediga, har kollegium, efter det kollegium så väl infordrat bevis om delgifvande med vederbörande åboer af berörda utslag, öfver hvilka några besvär icke blifvit hos kollegium anförda, som äfven hört skogsstyrelsen. gjort hemställan i afseende på dispositionen af ofvannämnda nybyggen; och som, på grund af de omständigheter kammarkollegium beträffande dessa nybyggen upplyst, K. M:t, lika med kollegium, ansett det kunna antagas, att de äro till hemmansbruk mindre tjenliga, har K. M:t vid ärendets föredragning den 25 sistl. Juni funnit godt att, med bi. fall till kammarkollegii och skogsstyrelsens hemställan, förordna, det samtliga omförmälda nybyggen skola: till nämnda styrelse öfverlemnas för att såsom kronoparker förvaltas. — Afslagen ansökan om ändring i de åt sågverk beviljade privilegier. Sedan hos K. M:ts bethde i Westernorrlands län ansökningar blifvit gjorda dels af bolaget J. Thomson, T. Bonar komp.. såsom egare af Westanå såg i Wiksjö kapellförsamling af Stigsjö socken, att försågningen af det från kronans skogar Westanå beviljade timmer, som skulle ntgöra 418 träd, finge ega rum wid det bolaget jemväl tillböriga Alaforss ångsågverk i Hässjö socken, dels af grosshandelsbolaget J. A. Kjellberg: Söner, såsom egare af Lo sågverk i Styrnäs socken, att den nämnda sågverk frår kronans skogar beviljade årliga stockfångst af 4000 träd måtte få öfverflyttas till den samma bolag tillhöriga Kramforss ångsåg i Gudmundrå socken, dels ock af sistnämnda bolag, hvilket skulle vara egare jem väl till Utansjö sågverk i Högsjö socken, att den årliga stockfångst af 1035 träd, som enligt resolution den 11 Juli 1797 och kammarkollegii utslag den 22 April 1800 blifvit beviljad Utansjö sågverk från kronans skogar i Åsele lappmark, måtte få likaledes till Kramforss ångsåg öfverflyttas ; och K. M:ts befhde genom särskilda utslag den 2 Oktober 1871 af anförda orsaker funnit de. gjorda ansökningarne icke kunna bifalias, så har kammarkollegium, uppå häröfver af ofvannämnda bolag, hvartdera i hvad detsamma emotgått, anförda besvär genom särskilda utslag den 26 September 1872 på anförda skäl och med upphäfvande af K. M:ts befhdes utslag tillåtit J. Thomson, T. Bonar komp. att vid Alaforss ångsåg till försågning begagna dettimmeranslag från kronans skogar, som tillkomme Westanå såg, samt J. A. Kjellberg Söner att vid Kramforss ångsåg begagna icke allenast den stockfångst, som tillkomme Lo såg. utan ock den, som blifvit anslagen till. Utansjö såg, hvarjemte kollegium dock förklarat, att dess utslag komme att K. M:ts pröfning underställas. Med anledning häraf har K. M:t, efter skogsstyrelsens hörande, låtit sig den 8i denna månad föredragas kaommarkollegii omförmälda utslag ; och som, med afseende: derå, att fråga om ett definitivt ordnande af de norrländska skogsförhållandena i sin helhet är på pröfning beroende, K. M:t ansett sig för närvarande icke böra i de åt sågverken beviljade privilegier medgifva några till deras utsträckande utöfver det uttryckliga innehållet ledande förändringar funnit godt att, med mupphäfvande af DÖR underställda utslag, fastställa det slut, hvari K. M:ts befhde, på sätt ofvan förmäöles, i målen stannat. ———— — Om konungaparets ankomst till Throndhjem telegraferades i går: Konungen, drottningen och prinsafne ankommo vid midnattstiden med fregatten Olaf och fördes från redden: i land på mindre ångbåtar. Vid landstigningen mottogs DD. MM, af borgmästaren och fyra medlemmar af Formandskabet. Formandskabets ordförande, bankdirektör Hirsch, höll helsningstalet. Intåget var ytterst storartadt: oöfverskådliga folkmassor, husen blomstersmyckade och behängda med flaggor, oupphörliga hurrarop och blomsterkastning af damer från fönstren. I hamnen sågos svenska, norska, danska, engelska och tyska krigsskepp. — Konungens resa. Finmarksposten för den 3 dennes innehåller; Om festligheterna på Nordkap i anledning af H. M:ts besök derstädes den 2 Juli hinna vi denna gång blott meddeia nägra korta notiser. Omkring 300 personer hade infunnit sig. Marmorpelaren, som är omkring 4 alnar hög och hvilar på ett underlag af gråsten, var uppsatt några dagar förut. Klockan omkring 6 förmiddagen ankom konungens fartyg till Hornviken vid Nordkap. Vid landstigningen mottogs H. M:t med åtfölje af fogden i Hammerfests fögderi, länsmännen i Maasö och Kistrand samt, häradernas ordförande. Från landstigningsbryggan ända upp till fjellkammen voro planterafie svenska och norska flaggor och vimplar. Uppstigningen var besvärlig, enär fjellets sida är mycket brant. Uppe på fjellkammen hade folkmassan tagit plats; främst stodo häradernas kommunalstyrelse och festkomiten, som mottogo H. M:t med 9 hurrarop. Man begaf sig nu i procession till pelaren, som var uppsatt 2000: alnar norr om det ställe der man kom upp. Vid ankomsten dit bildade folkräasgan ring omkring densamma, hvarefter H. M:t trädde fram och höll ettlängre tal. Vid talets slut aftäcktes pelaren. Oscar II har således rest sig ett minne vid Nörges nordligaste punkt, ett minne, som för det nu lefvande slägtet är så mycket dyrbarare som . konungens egen älskvärda personlighet rest sig ett lefvande och oförgätligt minne i be-l, folkningens hjertan öfver allt i dessa nejder, der det varit tillfälle att sammanträffa med honom. ; l Om konungens besök i Sydvaranger med-: delar Throndhjems Adresse efter ett telegram följande: q Etter slutadt hvalfiske drog konungen till Ja-Åt