Aftonbladet – 15 juli 1873, sida 2

abellföljd stå ock i strid med dem å före: skende, hvarjemte statsbidragen för skol räsendets utveckling och förbättring och iaderstöden till medellösa församlingar blif it räknade till utgifterna för lärares aflöing. Enligt tabellerna till inspektörernas beättelse utgör de flyttande skolornas antal 1161, men rotarne, mellan hvilka den ambulatoriska skolan flyttar 5085. På hvarje flyttande skola borde säledes belöpa sig öfverhufvud 4a rotar, Antalet barn i den flyttande skolan, hvilka tillhöra den rote, der skolan vid inspektionen var förlagd, utgjorde 68,113. När detta tal tages 42 gänger, så erhålles 306,508, hvilket skulle vara barnens astal ide flyttande skolorna. Men detta uppgifves vara endast 157,661 (sid. 23). Ena missräkning å ena eller andra hället måste hafva skett, så framt man ej får antaga, att inepektörerna besökt just de rotar, hvilka varit 2 å 3 gånger större än de andra, Enligt tabellerna till inspektörernes berättelser voro vid inspektionen i skolorna 199,410 barn närvarande. Då man väl får antaga att vid inspektionstilliället skolorna voro besökta lika talrikt som vanligt, och lärarnes antal beräknas till endast 6996, så belöper sig på hvarje lärare öfverbufvud taget icke mer än 28 barn. Detta antal bär väl icke anses för stort, och likväl veta vi att på flere ställen lärare hafva så många lärjungar, att de ej kunna ordentligen un dervisa dem. Denna omständighet häntyder på felaktig organisation. Vi vilja ej trötta våra läsare med uppräknande af flere mot hvarandra stridande uppgifter och misstag. Hvad vi hafva framstä!lt kan vara nog för att visa att arbetet för sitt ändamål är alldeles odugligt. I början af vår artikel yttrade vi att språket var oklart och oredigt. Vi äro skyldiga bevis derför. sid. XV talas om sammansatt regula de tri i hela och brutna tal. samma sida säges att 1842 års stadga medgaf (!) att utskrifning från skolan finge ega rum etc,, Männpe den icke ännu med gifver detta? Likaledes: Till nya under vispiogsämnen räknas den anbefalda öfnin gen i marscher (l) Å sid. XVI säges, natt konsten att läsa väl, och den i närmaste samband dermed stående uppfattningen af det listas innehåll samt förmågan att redo: göra derför, äro allt mera föremål för upp. märksamhet(!). Likväl äro icke alla lärare besittniog af den svåra konsten att rätt leda denna redogörelse(!) för det lästa och den sjelfverksamhet (!) hos barnet, som der föratsätter. samma sida säges, att öf niogen att skriftligt uttrycka sina tankar har ännu endast på få ställen hunnit infö ras (!). En allmännare spridning af skrif läsningen (!) hör till folkskolans största be hof. Förbättringen i räkneundervisninger är märkbar, En förändring har inträd till störrre säkerhet och en mera praktisi undervisning (!). Antalet af barn, gon räkna, har stigit. Enligt inspektionsberät telserna för åren 1861—1863 sjönk (!) antale af de vid inspektionen närvarande, som der erhöllo någon undervisning, i de bäst försedd landskapen (!) till hälften, i en del skogsbygde: ända ned till en fjerdedel af barnen. sid. XIX står: Största antalet a dessa äro (!). Bristen på skickliga lärare bör alltmera afbjelpas i den män trädgårds undervisningens fullständigare utveckling (I vid en del seminarisr hinner att utsträckas (!) En särskild (!) undervisning i teckning bör jar först att framträda. : Vi skulle kanna fylla hela spalter me exempel at dylik art. Boken hvimlar a språkfel, oriktiga kommatsringar och oegent liga uttryck till sådan mängd, att det grän sar till det otroliga. Vi beklaga, att dei myndighet, som är satt till bildvingens hög sta vårdare inom landet, kunnat komma si; till last en dylik oklarhet i tanke och stil ett sådant slarf i afseende å det faktiska Vi önskade uppriktigt att någon förklaring Iskulle komma att afgifvas rörande de mång hvarandra motsägande och rent af oriktig statistiska uppgifterna. Sker detta, torde v få tillfälle att återkomma till detta ämn och möjligen särskildt granska de nyast statistiska uppgifterna rörande folkundervis ningen, hvilka äro meddelade i ett arbete som är närmast afsedt för utställningen Wien. PEROCNTAESKT Ren