Aftonbladet – 15 juli 1873, sida 2

ertecknad den 5 Maj 1870 af F. F. Carlon. Att statistiska byrån, kollegierna och anra styrelser afgifva berättelser till konunen är i sin ordning. Men att en departeentschef afgifver en officiel berättelse till M:t, hvars rådgifvare han är, innebär 1 ingenting annat än att han afgifver beittelsen till sig sjelf, och detta anse vi, ndrigast sagdt, vara oformligt. Hvad angår innehållet af berättelsen, Åste vi genast uttala det omdömet, att denamma är i hög grad oredig och :elaktig amt sgåknar den klarhet och tydlighet i pråket, som vid ett statistiskt arbete äro undgängligen nödvändiga. Å sid. VI förklaras betydelsen af ordet skolålder på sädant sätt att saken blir onu mer oklar. Det säges nemligen: Ehuru således den tid, som vore att hänöra under uttrycket skolå!der, kan inom lika församlingar blifva mer eller mindre lika, så kan densamma dock i allmänhet Dses innefattad melian gränserna af 7:de ch 14:de året. Man skulle häraf ha an edning att formoda, att 7:de och 14:de året j hörde till ekolåldern, i synnerhet som det edan talas om barn mellan 7 och 14 års Ilders,. Men att så icke är förhållandet, inner man af uppgifter om antalet barn i koläldern. Med i fråga varande uttryck , fses påtagligen barn från och red fylda år till och med fylda 14 år. Uppgifterna om proceutförhållandet mellan ntalet barn i skoläldern och folkmängden hvarje stift äro i de flesta fall oriktiga, varjemts betsckningssättet (med decimalräk) är i hög grad ovanligt. Sålunda uppvifves procentförhällandet i detta hänseende ör Stockholms stad vara 0.13. Det är likräl efter noggrann beräkning 11 proc. För Jarlstads stitt uppgifves det vara 0,20 och ör Wisby 0,14. Enligt statistiska beräkvingar bör det å förra stället vara 17 proc. och å det senare 16 proc. Uppgifterna om procentförhållandet mellan untalet skolbesökande barn i hvarje stifs ch antalet barn i skoläldern måste till följd häraf äfven bli felaktiga. Stockholms stad skyldrar i detta hänseende. med det låga talet 0,35. Vore denna uppgift riktig, så skulle i hufvudstaden icke mindre än 65 proc, af barneni skoläldern sakna undervisning. Viblefvo förfärade första gängenvisågo jessa siffror, men kommo att lugna oss, 9ejan vi tagit delaf öfverstyrelsens för Stockholms stad berättelse för samma år (1868). Deraf funno vi att icke mindre än 95 proc. at barnen i skolåldern voro skolbesökande. Skulle med sistnämnda ord afses endast de, som besöka kommunens offentliga folkskolor, så uppgår dock deras antal till 41 procent. För öfrigt är hufvudstaden illa deran så väl i afseende å beskaffenheten af uppgifgifterna som ock derutinnan att de alldeles saknas t. ex. för år 1865. I första tabellföljden uppgifvos, att anta: let barn i skolåldern är 679,128, men å sid. VI säges det enligt anuan officiel källa vara 714,705. I de af samma myndighet utgifna tabellerna till folkskoleinspektörernes berättelser för samma år (1868) finner man deremot helt andra siffror, nemiigen 643,019. Huru skall man förklars dessa af samma auktoritet lomnade 3 olika uppgifter, hvilka alla också, besynnerligt nog, stä i strid med statistiska byräns? ; Förenämnda tabellföljd (sid. 22) angifver de skolbesökande barnens antal vara 520.546 och ä sid. 23 lemnas uppgifter, enligt hvilka det zkulle uppgå till 515,111, I tabellen till insoekt:s berättelser säges, att antalet i skolan inskrifna barn är 395,205, af hvilka endast 199,410 voro vid inspektionen närvarande. Huru förklara äfven dessa mot hvarandra stridande uppgifter? Hvad angär skolornas antal säges å sid. VIL, att de flyttande skolornas antal sedan 1865 minskats från 1247 till 1206, under det att de fasta skolornas under samma tid ökats från 2197 till 2303, hvilket framställes som en glädjande företeelse. Huru det i sjelfva verket förhåller sig härmed, torde inses af följande. Då alla uppgifter, hvad angår hufvudstaden, saknas för är 1865 (se sid. VI och följ.), är det naturligt att i antalet skolor för nyssnämnda år ej ingå Stockbolms, Deremot äro de för är 1868 inberäknade, Fränräknar man dessa (145 till auvtalet), så visar sig att endast 2158 fasta skolor funnos i det öfriga riket, hvilket utgör en minskning under i fråga varande tidrymd af 39 skolor. Hela antalet skolor uppgår enligt sid. VIII till 6919. Tabellerna till folkskoleinspektörernes berättelser npptager dock endast 6722. Enligt 2:a tabellföljden utgör summan af lärares och lärarinnors antal 6996. Å sid. XII uppgifves detta antal vara 7045. Det riktiga talet bör vara 7145, då hufvudstadens lärare och lärarinnor blifvit inberäknade. Om skolornas antal antagas vara 6919 och läirarnes 7145, så visar sig att det finnes 226 flere lärare än skolor, hvilket icke alls är förunderligt, men att småskolelärarnes antal skulle uppgå till endast 3383, när småskolornas uppgår till 3410; detta är en sak, som vi ej kunna begripa. I tredje tabellföljden lemnas uppgifter om antalet barn, som undervisats i skolans särskilda läroämnen. Vi mäste dervid först anmärka, att geometrioch lincarteckning upptagas i samma kolumn, oaktadt de å si dan XV nämnas som särskilda läroämnen At skolornas 520 546 barn skulle enligt uppgifterna endast 163.217 hafva undervisats i svenska språket. Enligt tabellerna till inspektörernes berättelser skulle icke mindre än 170.860 ha erhållit undervisning i svenska spräket, bestående i förberedande öfningar, rättstafning och rättläsning, samt dessutom 58.620 i öfning att förstå och an vända språket. Således skulle antalet vid inspektionen närvarande barn, som under visats i svenska språket utgöra 229480, ehuru i en nyss föregående kolumn antalet af närvarande barn uppgifves ha varit en dast 199,410. Huru det verkligen förhäl ler sig med alia dessa siffror är omöjligt att utleta. I fjerde tabelltöljden uppgifves summan af ordinarie lärares egentliga lön vara 2 534.851 rdr 6 öre. När man gör sig besvär att summera siffrorna, så erhålles ej mer än 1.398,527 rdr 935 öre. Man har sagt osa att genom öfverklistring detta fel blifar