undervisningen deri bör meddelas och fortsättas äfven i skolans öfversta klasser, och att slutprofvet deri bör ega rum vid afgångsexamen till universitetet. Vidare beslöts på förslag af prof. Panum, att ett läkaremöte skall hållas i Göteborg om 3 år, och till styrelse för detta valdes prof. Santesson, E. Winge och Panwm, till suppleanter prof. Key, Heiberg och Reisz. : Vidare beslöts, att den på det senaste mötst i Göteborg valda arbetskomitn skulle fortsätta sin verksamhet. Härmed afelöt sektionen sina möten. I den zoologiska sektionen framlade dr Westerlund den nyligen af trycket utkomna andra delen af Fauns molluscorum terr. et fluv. Sv., Norv. et Dan. samt redogjorde för de principer, som han hade följt i nomenklaturen. I diskussionen härom deltogo intendenten Malm, år Mörch och dr Liitken. Kand. Collin framlade ett exemplar af Brama Roschii och afgsaf en resumå af sina iakttagelser öfver denna forms byggnad. Prof. Reinhardt höll föredrag om en egenhet i vingens byggnad hos vissa simfåglar och förevisade dertill börande preparater. Kand. Budde-Lund framlade en samling af danska hirudineer och uppehöll sig isynnerhet vid fyndet a? Hirudo lineata O. F. Mill. Derefter förevisade han en samling af kosmopolitiska insekter, funna i Danmark. Etatsrådet Steenstrup meddelade sina undersökningar öfver en ny art af slägtet Scalpellum, funnen af G. O. Sars; härefter fäste han åe nordiska naturforskarnes uppmärksamhet på det intresse, som iakttagelser öfver rofdjurens lefnadssätt hade för studierna öfver kotbrachiernas fossila lemningar. Secktionens förhandlingar afslötos härmed. I den mineralogisk-geologiska sektionen föredrog docenten Linnarsson: Jemförelse mellan den kambrisk-siluriska lagerföljden i Sverige, Böhmen och ryska Östersjöländerna, hvarefter en diskussion föreföll mellan prof. Torell, prof. Johastrup, docenten Lundgren och docenten Linnarsson. Docenten Holmström böll föredrag om olika sy: stemer af glaciala refflor i sydöstra delen af Skandiravien, hvarefter en diskussion uppstod mellan prof. Johnstrup och Thorell. Prof. Johnstrup förevisade några ovanligt formade rullstenar från Jutland, hvarefter en kort diskussion egde rum mellan prof. Thorell, prof. Kjerulf. docenten Holmström, docenten Hoff och prof. Johnstrup. I den hygieniska sektionen höll fysikus Bentzen ett föredrag om Nödvändigbeten att bålla marken under städerna torr och ren samt de ätgärder och medel, med hvilka detta kan ernås. Han föreslog att härom. antaga följande resolution: Då det är nödvändigt för invånarnes hbelsa, att marken un der städerna bålles torr och ren; då de farligaste orenligheter förefinnas i menniskors och djurs exkrementiella afsöndringar; då vid det hittills varande, högst otillfredsställande förhållandet en ständig större infektin af marken måste befaras, och då det har visat sig, att de kommunala åtgärderna på de flesta ställen icke äro uppgiften mäktiga — måste det anses nödvändigt, att ett betryggande tillstånd åstadkommes genom sanitära lagar, och att då först och främst latrinväsendets inrättning ordnas genom lag. Såsom hufvudgrundsatser vid ett sådant ordnande kunde anföras: 1) Der städerna förseg med vatten genom rörledningar, måste det anses tjenligast, att alla flytande -orenlighetsämven bortledas genom stängda ledvingar och användas till öfversilning. 2) Der detta af särskilda skäl ej kan ske, eller der städerna icke förses med vatten på ofvannämnda sätt, införes tunnsystemet och bortförande af innehållet ombesörjes af kommunen. Tal. androg till stöd för sitt förslag, att det genom undersökniug i utländska städer hade blifvit bevisadt, att en ständig stigning och sjunkning af bottensyran eger rum och en stark benägenhet tili jäsning hos denna, samt tillika en luttstromning genom det mer eller mindre porösa underlaget, åtföljd af en stark utveckling af kolsyra under den varma årstiden. Förhållandena i de danska städerna voro ingalunda goda, hvilket den starka dödligheten, ungefär 22 pr mille, antydde. Han ansäg den s. k. kanaliseringen eller latrinens bortskaffande genom rörledningar och användnirg af öfversilning i landtbrukets tjenst för det bästa medlet; der förhållandena äro små, borde tunnsyetemet införas; gropsystemet i hvilken form som helst ansåg tal. absolut förkastligt. I den päföljande lifliga diskussionen deltogo bland andre professor Prosch, stadsläkaren Schleisner och dr Sandberg, hvilka väl voro eniga med förslagets upphofsman om önskvärdheten af en reform, men föredrogo tunnsystemet. En kanalisering skulle dessutom under en epidemi sprida smittämnet. Expeditionssekreteraren Kierulf afstyrkte att antaga resolutionen, emedan olika meningar voro rådande om sakens praktiska ordnan de. ooh förhållandena i länderna icke voro desamma, Diskussionen skulle ändock ega sin betydelse. Detta bifölls af sektionen, som derefter afslöts. I den etnografiska sektionen höll doktor O. Montelius föredrag om förhållandet mellan den äldre och yngre bronsåldern. Härtill fogades anmärkningar af rektor Bruzelius. Derefter förekom ett meddelande af kand., redaktören Zinck om ett prepareradt menniskohufvud, som han förevisade, och hvilket förvaras i Kjöbenhavns etnografiska museum. Härtill avknötos anmärkningar af lektor Ahlqvist och är Wroblewsky. Det tredje föredraget på föredragningslistan af etatsrådet Worsaae (om förmodade fynd at pålbyggnader i Danmark) blef till följd at den längt framskridna tiden i största korthet resumeradt af talaren: Härmed afslö108 sektionens gamwankomster. Efter gemensam måltid gjorde en del af medlemmarne ett besök på institaterna för blinda och döfstaomma samt i läkareförenin: gens bostäder på Österfelled.