Aftonbladet – 12 juli 1873, sida 2

Langlois ropade: Jag fordrar, att interpellationen utsättes till dagen efter territoriets utrymmande. Rouvier tillät sig en hånlig anmärkning angående församlingens presidents förfaringssätt, för hvilken han kallades till ordningen. Han anmärkte derefter, att församlingens förre president Grevy vid ett dylikt tillfälle förklarat, att uppskofvet med en interpellations besvarande till en aflägsen tidpuokt, är detsamma rom att göra interpellationsrätten illusorisk. Buffet svarade, att Rouviers anmärknpirg var alldeles öfverflödig, för öfrigt ville han föreslå, att församlingen mätte välja en bestämd dag till interpellationens behandling, hvarpå flere röster från högern ropade: den 15 November! Den radikale deputeraåen Ordinaive frågade ironiskt: hvilket år? hvarför högern fordrade att han skulle kallas till ordningen. Omsider antogs den 15 November med stor pluralitet. Lamys interpellation var för öfrigt framställd enligt ett vid den moderata vensterns klubbmöre antaget förslag efter tillstyrkande af f. d. utrikegministern Jules Simon, En af de konservativa tidvingarna frågar, hvarför icke Simon kom fram med detta förslag på den tid han sjel! var medlem af regeringen. I franska nationalförsamlingen utielades den 5 ds lagförslaget om armeorgarisationen. Förslaget består af fem paragrafer med tillsammans fyrtiotre artiklar och inledes genom general Charentons rapport. Paragraf I stadgar, att hela franska omrhdet indelas i 18 regisner och af hvitka hvar och en som besättning erhåller es arwmekår; hvarje armekår består af två isfanteridivisioner, en brigad kavalleri ochartilleri, en sqvadron train äfvensom af generalstater, intendentur m. m. Den wmatsriel, som truppersa kunna beböfva vid utbrett af krig, befinner sig alltid i bensörig ordning och förvaras i magasin, hvilka när som helst äro tillgängliga. I bandeige uf mobilisering kompletteras de särskilda armåkärerna genom till disposition stäldt manskap och genom reservister. som bo inom regionen; äfven kan, om icke behofvet härigenom betäckes, personal från närgränsande regioner inkallas. Paragraf II har afseende på kommandot och förvaltningen. Kommenderavåe generalen öfver en armekår för befäl öfver regionens aktiva stridskrafter eeh dess reserv, likasom territorialtrupperua och deras reserv och militäretablissementen lyda upder honom. I fredstid får ingen oHicer föra befäl öfver en armekår i mer än fyra Br. Den kommenderande generalens stab bescår af tvenne afdelvingar, af hvilka dep ena vid mobilisering marscherar wed trupperna under det den andra alltid förblifver i regionen. Paragraf TII rör organisationen och mobili-seringen. Paragraf IV, som sysselsätter sig: med territorialarmön, stadgar att armem ständigt skall kunna uppvisa behörigt ordnade kadrer, ehuru deras effektivstyrka blott, har att omfatta den för förvaltningen nödvöndiga personal, hvilken det åligger awt vid förekommande fall inkalla det till terri,orialarmån hörande manskapet. Sistnämn.a arme bildas genom i regionen boende personer, som icke tillhöra den aktiva arr.en: territorialarmöns reserv inkallas endsst då, när de för handen varande hjelpmedel icke räcka till. Territorialarmens. kadrer bestå af officerare och tjenstemär, hvilka erhällit afsked från den aktiva tjensten, samt af fri villige på ett är och f. d. underofficerare vid reserven, Territorialarmens truppafdelningar kunna användas såsom garnisoner på fästningarna, eåsoxm besättning vid provianteringsmagasinen och till försvar af militäriskt vigtiga puvkter ; Dekuona ätven tjena till bildandet auf.brigeder,; divisioner och armekårer för att rycka i fält. Slutli-. gen skall det äfven vara tillåtet att fetachera dem och göra dem till beståmisdelar af den aktiva armån. Paragrafen V innehåller under rubrikea särskilda bestämmelser anordningar, hvilka afee lär jungarne vid åen polytekniska skolan, de frivillige 48å ett är och officeratnes: ställning. En öfvergångsbestömmelse fastställer, att officerarne vidnationalgardet provisoriskt kunna upptagas i territorialarmens kadrer..: Hvad härens numeriska styrka beträffar, invehåller lagen följande hestämmelser: Den aktiva hären skall enligt utskrifnivgslagen af -den 27 Juwi 1872: bestå af 1) 704,714 man aktiva trupper (fem 51dersklasser); 2) 510,294 man reservtrupper (fyra åldersklasser); 3) 141,412 permitcarade, som kunna inkallas när som helst; 4) 120,000 man stäende trupper; soef icke höra till do utskrifne värnepligiige. Hela den aktiva hären räkoar sålunda 1,476,420 man. Härifrån måste dock undantagas den sista icke : utbildade -åldersklassen med 150,000 man, de permitterade med 141.412 man vch de som afgått ur de äldre Sldersklassexna, 95,000 man, tillsammans 386.412 man, hvadan den verkliga aktiva hären endast blifver 1,090,000 man. Den territoriala arviestyrkan räknar 1) 582.523 man af den organiserade reserven (fem åldersklasser), 2) 625.633 man at den icke organiserade reserven (sex älderskjasser), eller tillsammans 1,208,156 man. Enligt ett meddelande till Independu ace Belge skall det vara utsigt till, att atmdlagen blifver antagen redan före parlarsentsferierna, emedan i nationalförsamlingen icke: borrskar nägon meningsskiljaktighet angående lagens väsentligaste punkter. Anpnorhinda förhåller det sig med municipalagen, sedan hela högern visat sig böjd för att öfverflytta rättigheten till, utnämnandet af: mairer på regeringen eller, med andra ord, äterinföra den under kejsardömets sista tid (i April 1870) antagna jounicipallagen. Redan den 5 dennes har en deputation från högra centern, med förre inrikesministern Goulard i spetsen, underrättat regeringen om, att högern ämnar uppfordra ministeren att redan före ajourderingen förelägga församlingen ett lagförslag, som går ut på att gifva exekutivmakten rätt att utnämna mairerne. Det räder intet tvifvel om att majoriteten skall genomärifva detta förslag; men detta torde knappast kunna ske utan häftigt motstånd från venstern, hvilken påstår, att regeringen vill terinföra de gamla. MR kandidaturerna. från kejsardömets. I Correspondanee Havas meddelas följssnde telegram från Nancy af den 5 dennes om de tyska ogkupationstruppernas afraarsch från Frankrike: Utrymmandet af jepartementet Vosges, som kommer att ega rum samtidigt med utrymmandet af de öfriga departementen, börjar den 6 dennes med basaget, materielen och ambulanserna. Sjelfva ;rupperaa bryta upp dem 18 och 20 Julig och den 4 Augusti skall utrymnvingen redan vara fullbordad. General Manteuffel uppehåller sig ännu alltjemt i Nancy; han aftåsar den 3 eller 4 Augu5ti med de sista ;rupperna och skall den 5 eller 6 fatta posto i Verdun, dit Seint Vallier, Frankrike kopresentant vid tyska högqgvarteret, samtil ligt begifver sig. Byn Conflans skall last hållas hesatt af en vaktpostpå25 man. Etain skall behälla den bataljon, som för ögonblicket befinner sig der och som är fullständigt inqvarterad i baracker, Verduns garnison, som för närvarande är 3000 man