STOCKHOLM den 12 Juli. Man torde erinra sig, att sistlidne riksdag förehade till behandling några ej ovigtiga förändringar i straffoch fångvårds. lagstiftningen. Sålunda beslöts, i enlighet med K. M:ts derom aflåtna proposition, att straffarbete å viss tid utöfver 2 år, eller å lifstid, skall börjå med högst tolf månaders cellstraff. Derjemte beslöt riksdagen en anIhållan, att K. M:t ville taga i öfvervägande, huruvida ej strafflagen och 1857 åra förordning böra undergå sådan förändring, att dels förbrytare under 18 år må kunna insättas i särskilda, vare sig af staten eller med regeringens tillstånd af enskilde inrättade förbättringsanstalter, dels också i enlighet med det s. k. progressiva systemet, till straffarbete dömde brottslingar må under sista delen af strafftiden njuta något större frihet, så att ej cellfängen, efter längre tids absolut ensamhet, omedelbart skall utträda i lifvet, och att gemensambetsfången före lösgifvandet får tillbringa nägon tid i en tvängsarbetsanstalt, der han åtnjuter en större grad af sjelfbestämningsrätt, än den vanliga fängelsedisciplinen medgifver. Likaså har riksdagen för sin del beslutit en vVisserligen i och för sig ej mycket betydlig: men säsom ett första steg ej heller betyde. selös jemnkning af strafflagens orimliga stadganden om förlust åf medborgerligt förtroende, så att denna påföljd, der -den stad: gas för viss tid, skulle kunna ådömas för ett till tio (nu fem till tio) ärs tid utöfver strafftiden. I sammanhang härmed må ock ihågkommas beviljandet af nödiga medel till förbättringar i gemensamhetsfängelserna. Och medan sålunda riksdagen och regeringen visat sitt intresse för förbättringar i fångvärden, har nyligen en enskild förening bildats i syfte att verka för samma mål. Vi ega för ögonblicket en särskild anledning att påminna härom. Närmaste uppslaget till denna reformrörelse är otvifvelaktigt att söka i justitierådet Olivecronas värdefulla skrift Om återfall i brott, som vi för ett år sedan hade nöjet att anmäla. I dessa dagar har detta arbete blifvit för utländske läsare tillgängligt i en af hr J. H. Kramer verkstäld fransk öfversättnivg, hvilken liksom originalet är tillegnad Ch. Lucas, berömd bäde säsom vetenskaplig författare och såsom grundläggare af äkerbrukskolonien Val-d Yåvre, Sä vidt vi af-ett hastigt päseende kunna sluta, Återfinnes i öfversättningen (Des. causes då la recidive et des moyens den restreindre les effets par KE. D Olivecrona. Stockholm, Norman, 1873) arbetets text i. det allra närmaste oförändrad, men åtskilliga tillägg ha skett i noter, der förf. ej blott lemnat för den utländske läsaren behöfliga förklaringar af åtskilliga svenska förhållanden, ntan ock antecknat hvarjehahda Jitteratar i ämnet, som blifvit tillgänglig. sedan den svenska upplagan utgafs, samt anmärkt en och annan sedan dess inträffad faktisk förändring, t. ex. den nyss omförmälda franska äkerbruks: koloniens förvandling från en enskild till en offentlig inrättning o. g. v. Deremotha vi ej funnit omnämnda de å sista riksdagen . beslutade reformer, som här ofvan i korthet angitfvits, och hvilka alla gå i den af fört, förordade riktning. Då frågan om det s. k. progressiva eller irländska tfångvårdssystemets tillämpning i vårt. land nu, i följd af riksdagens skrifvelse till K. M:t, blifvit föremål för undersökningar, som förmodligen inom kort skola återföra henne, i mera bestämd form, till behandling hos representationen, begagna vi detta tillfälle att påpeka, hurusom i ett af våra grannländer det irländska fängelsesystemet just för närvarande håller på att införas. Den. 13 sistl. Februari utfärdades i Danmark en kongl. Anordning rörande det ra hvarpå straffarbete skall verkstälJas af dem, söm efter 1 April d. å underkastas straffarbete i gemensamhetsfängelse. Den afser företrädesvis förbrytare, sam ära ädömua tikthusarbete (det strängare), man kan ock med vissa jemnkningar — gsärsskildt i tidsbestämmelserna, alldenstund förbättringshusarbete ej kan ädömas för längre tid än g ör — användas fö som dömts till.-förbättringshisarbete (det ljudrigare straffarbetet enligt danska strafflagen). De stora dragen at det irländska systemet återfinner man, men med vissa atvikelser, som kast anfa e-och som också ej undt der. arbetet är fördeladt i skeden; förberedelse. tvång och pf