Aftonbladet – 7 juli 1873, sida 3

——— — LL nn -— rr — gång draga fördel ar en upg flickas okunnighes och sälja henne till hennes undergång. Må dei himlens namn hålla hennes sinne rent; men i och med detsamma sjelfva så mycket mera af heder och mensklighet känna sig förbundna att begagna deras egen erfarenhet henne till gagn. Innan Elsley hann svara, hade majoren med allvarsam och tackfull röst yttrat: Gud hjelpe oss! Och detta är den sammp, unga flicka, som jag för knappa två år kedan säg, oskyldig och glad som en lärka, 2om jag hörde sjunga lika klara och glada toner som hon. Stackars barn! sade Mellot. Skid första gången — kanske äfven nu, Hennes förledare är skuldsatt öfver rönen och hon har egna pengar. Han skall inte 4a dem, yttrade majoren lugnt; jag vill skrifva till henne i afton. Isley vetraktade honom uppmärksamt. Ni tror då, sir, att ni så lätt genom ett bref kan förekomma en dylik intrig? Majoren svaradö icke. Han stod försjunken i djupa tankar. 3 Det skulle icke förvåna mig om ban gjorde det, sade Scotbusb. Hon är nu hos lord S—s; men är hennes tillbedjare äfven der? Nej-, upplyste Mellot; han var ytterst ifrig att erhålla en bjudning; han försökte till och med öfvertala mig och Sabina att förskaffa bonom den. Jag tror hon svarade honom rent ut, att hellre ville hon ge honom död än hjelpa honom dermed. Nu har han rest till Skottland för att jaga. Då är det ännu tid! Jag skall skrifva till henne i qväll. Campbell gick in för att skritva sitt bref. (Forts.,