Aftonbladet – 3 juli 1873, sida 3

fostra barn, att jag lockades allt längre. Jag hoppas väl, att jag inte gjort hvad som var orätt. Detta skolrum bevisar att så inte var, sade Campbell. De rena är allting rent. Hvilken är denna hemlighetsfulla bok? Den vill jag läsa, sade Valencia. Nimåste Jåna mig den, Saint Pere. Ej ännu. Hvarför? frågade Valencia med litet missnöje. Jag gissar, att jag inte är så renhjertad som Grace Harvey? Hon har barn att undervisa, hvilka dagligen komma i beröring med låga synder, om hvilka ni ej känner något, men som hon ej kan undgå att ha reda på. Boken var skrifven i en tid, då sedligheten inom vår klass, till skam för oss, stod på samma punkt som sedligheten inom hennes klass nu. Tänk inte vidare härpå, prinsessa Nyckfull, jag ber! Miss Harvey, sade Mellot, som hela tiden hade betraktat Grace, om ni tillåter, vill jag nu för en stund bli skolmästare och gifva baraen en lektion i ritkonst. Tag edra griffeltaflor, allesammans ! Claude ställde sig vid svarta taflan, tog ett stycke krita och tecknade för dem troll och englar, hundar och hästar, tills skolan genljöd af höga glädjerop. Passa nu på, sade han och aftorkade taflan. Jag skall rita något som ni skola kopiera. ; Och utan att lyita upp handen drog han en enda linie och en profil steg fram, liksom genom trolleri. Det är någon! — Det är ett fruntimmer! — Det är Grace!s Ni kunna inte rita af denna? Nå, då vill jag teckna ett annat ansigte för er. Han tecknade ett hufvud en face. ;