Aftonbladet – 1 juli 1873, sida 2

och under dödsfara, der är det rentaf omöjligt för en här, som nyss ryckts ifrån de europeiska förhållandena, att komma fram. Sedan general Markozoff först begått det felet att välja den svåraste vägen, handlade han derföre fullkomligt riktigt i att draga sig tillbaka i stället för att uppoffra flere tusen menniskolif för ea omöjlighet. Ryssarne äro således nu i Khiva, men Kbiva är — derpå har jag redan förut fäst uppmärksamheten — ett ställe, der det är svärt att komma in och hvarifrån det är äsnu svårare att draga sig tillbaka. Återtäget är omöjligt före slutet af sommaren, och då kommunikationen på det hela taget är ytterst svår, skall nu säkerligen den frågan framställa sig, om ryssarne skola stanna i Khiva, eller om de, såsom grefve Schuvaloff försäkrat, skola draga sig tillbaka. Från denna sida betraktad, skall den mellanasiatiska frågan snart komma på dagordningen och blifva föremål för europeisk diskussion. Kriget med Khbhiva är shtadt. Det diplomatiska kriget mellan Ryssland och Engskall snart äter börja. Det gillande, majoriteten i franska natio nalförsamlingen uttalat af prefektensi Rhone departementet åtgärd mot civilbegrafuingar na, börjar redau bära sina frukter. Blifven änou djerfvare genom församlingens votum, tyckes nämnde prefekt vilja gifva ännu större utsträckning åt den inqvisitoriska regim han redan börjat tillämpa mot fritävkarse,. Han har låtit Journal de Lyon förstå, att utom vederbörligt tillståndsbevis tidningskolportörerne äfven för framtiden böra ega en af redaktören undertecknad lista på de abonneuter, hvilka de ba at. betjena och skola vara förbundne att när som helst förete denna lista. En utländsk tidning frågar, hvarföre icke prefekten lika gerna dekreterar, att det hädanefter icke skall vara till låtet att abonnera på en tidning utan att tillkännagifva det för prefekten. Hvad frägan om civilbegrafningarna beträffar, ser det ut som om prefekten Ducros icke funnet den skandsl, som redan egt rum;tillräcklig. Han har nu äfven återupplifvat en förordning af år 1853, som förbjuder hållandet af tal vid grafvarne och inskränker antalet af deltagarne i en begrafningsprocession till 300. Etter att ha imiterat ordonnanserna från tiden för återkallandet af ediktet i Nantes, yttrar Independance Belge, kunde han naturligtvis icke underlåta att hembära sin hyllning åt den styrelses påbud, hvilken hade sitt ursprung i det nattliga öfverfallet den 2 December, och som höll Frankrike uvder oket i aderton år medelst en korrup tion och en pression, hvilka dolde sig under ett sken af laglighet. Såsom genom ett telegram redan är kändt, har franska nationalförsamlingen den 27 dennes förklarat Thurignys val i departementet Nievre ogiltigt under förevändniag af olagliga valmanövrer, af hvilka den förnärasta skall ha bestått deri, att genom offentligt anslagna manifester smädelser mot församlingens majoritet blifvit utspridda. Innan voteringen rörande denna sak egde rum inom församlingen, förklarade den radikaie deputeraden att han icke fruktade att å nyo framställa sig för sina valmän. Hittills hafva städerna Barcelona, Valencia 0. 8. v. varit temligen olyckliga i sin strid mot carlisterne, nu lifvas de emel lertid af de bästa förhoppnisgar, derigenom att en ny Jeanne dArc har uppträdt och lofvat att föra spaniorerne till seger. En tidning i Valencia skrifver: Vi hafva haft det nöjet att se den preussiska hjeltinva, som vill anföra en bataljon frivilliga och tillintetgöra carlisterne. Hon är af hög växt, knapt tjugufem år gammal, har ett vackert ansigte och blondt hår. Hon är klädd i en röd rock, långa benkläder, frygisk mössa och kavallerisabel. Vi veta ej om hon stannar här eller begifver sig till Barcelona. Den omständigheten. att denna amazon skall vara tyska, leder Köln. Zeit. till den förmodan, att det troligtvis är den från kriget 1870 bekanta äfventyrerskan Bertha Weiss, som en tid tjenade som infanterist i en tysk kär och utvecklade mycken tapperhet, men derefter kom i konflikt med domstolsväsendet. I provinsen Guipuseoa hafva carlisterne afbrutit all samfärdsel. Imparcial berättar, att de under Elios anförande förenade insurgentbanden hafva slagit öfverste Castanon och tvungit general Nouvilas att kasta sig in i den befästa staden Estella. Carlisterne skola vid detta tillfälle hafva eröfrat fyra kanoner. Öfverste Castanon stupade och en son till Nouvilas sårades. Enaligt samma blad har Santa Cruz boartfört alla dyrbarare silf verkärl från kyrkan i Zaldivia. Carlistchefen Saballs har låtit skjuta tre af sina officerare. Redan den 26 dennes inträffade ett tele gram från Penang om, att holländska regeringen inledt underhandlingar med sultanen af Atchin. Från Caleutta berättas nu, att Holland erbjudit sig att erkänna sultanens oafhängighet, att gifva skadeersättning för beskjutandet af ett fäste och att betala krigsomkostnaderna. Denna underrättelse tarfvar dock tvifvelsutan närmare bekräftelse. Hittills har man antagit, att Hol land på hösten åter skulle börja kriget mot Atchin med förnyade krafter. Ån a vär er ee Justitiekanslersembetet. K. M:t, som den 17 Juni tillktit justitiekansleren frih. OC. G. C, Leijonhufvud att från den 1 Juli till den 81 derpå följande Augusti få företaga em