Aftonbladet – 30 juni 1873, sida 2

Vid den bankett, som republikanerne den 24 Juni, årsdagen af general Hoches födelse, gåfvo i Versailles, höll Gambetta ett tal om de republikanska institutionernas lifskraft och slutade med att uttrycka sin glädje öfver, att republikens öde nu var anförtrodt åt en så hederlig, modig, uppoffrande och patriotisk krigare som marskalk Mac Mahon. Detta loftal öfver statschefen tyckes inom de republikanska kretsarne ha väckt mycket uppseende, Den i Rom utkommande tidningen Opinione för den 25 dennes omtalar, att franska och österrikiska regeringarna i de artigaste ordalag och utan det minsta tecken till fiendtlighet tillställt Italiens utrikesminister Vicconti Venosta några anmärkningar angående vissa bestämmelser i den nu af italienska regeringen sanktionerade lagen om upphäfvandet af de andliga korporationerna. Opinione tillägger, att det endast var naturligt, att dessa regeringar skulle handla sälunda efter de steg de redan halfofficielt och på ett vänskapligt sätt tagit till förmån för de andliga ordnarnes generaler. Samma tidning framhåller, att Italien gjort allt hvad som står i dess förmåga för awt tillfredsställa de båda makterna och hålla sig på afstånd frå all våldsam politik. Den visar vidare, att Paristidningen I Univers framstält dessa anmärkningar såsom formliga protester, och fäster uppmärksamheten på den glädje, som röjer sig hos det klerikala partiet, hvilket i dessa diplomatiska steg ser bevis på en allians mellan Österrike och Frankrike mot Italien. Opimnione tror, att denna önskan icke skall gå i fullbordan, men tillägger: På samma gång skulle det röja en tanklös politik, om man trodde, att Italien icke skall få fiender i framtiden till följd af den stora revolution det utfört. Det är af detta skäl vi inse nödvändigheten af att icke förblifva isolerade och af att skaffa oss allianser, medelst hvilka vi kunna kämpa för fribeten. Artikeln slutar med den förklaring, att den af Univers meddelade nyheten om att Österrike och Frankrike skulle ha afgifvit protester mot lagen om de andliga korporationerna är en ren dikt. Att en sådan protest å franska regeringens sida afgifvits, har äfven blifvit uttryckligen förnekadt af denna regering sjeli. Utrikesministern, hertig de Broglie, har blott bekräftat de instruktioner, som af hans företrädare Rå6musat gifvits hr Fournier, och den politik Frankrike följer i Rom är således den samma som följdes af Thiers regering. Några vänskapliga anmärkningar kunna ha blifvit framstälda och nägra önskningar uttalade, men det förklaras, att dessa på intet sätt innebära någon fiendtlig eller misstrogen hållning mot Italien, Förhällandena mellan Frankrike och Italien äro så tillfredsställande som möjligt, och franska regeringen skall icke göra någonting, som kan störa len harmoni, hvilken nu består. — Enligt hvad man genom senaste telegram från Rom erfar, har ministåren afgått till följd af en meningeskiljaktighet mellan densamma och parlamentet angäende finansförslagets behandling. s Såsom telegrafen redan meddelat har nu Pi y Margal bildat ett kabineti, hvars mest betydande medlemmar äro bekanta från ministerlistan af den 8 Juni. Palaena har blifvit inrikesminister, Tutan finaneminister, Maisonnaave utrikesminister. Man kan häraf sluta, att Tetans förut förkastade finansplaner åter skola komma att upptagas, Estavanez tyckes tills vidare ba behållit krigsportföljen. Författningsutskottet har redan inlemnat sitt förslag till federativrepublikens organisation. De tretton sjelfständiga staterna skola kallas regionalstater.; Spaniens euhet representeras genom nationalstaten, hvars lagstiftande verksamhet kowmer att omfatta krigs, poat-, telegraf., tulloch vägväsendet. Om fiaansernas ordnande erfares ännu ingenting. Indelningen i regionalstater (sjelfetändiga proviaser) skall utan tvifvel grundas på det af Emilio Castelar ntarbetade förslaget, om hvilket Independances korrespondent i Madrid meddelar följande detaljer: Madrid, hufvudstaden i den federativa republiken, skall förklaras neutral jemte hela omkringliggande trakt äfvensom alla byarinom 1 !2 mils omkrets. Madrids territorium 11 sålanda icke komma att tillhöra någon stat. Toledo blir hufvudsta, den i Nya Castilien, Burgos i Gamla OCastilien, Pontesvedra i Galicien och Asturien, ruxilla i a, Xeres i Nedre Au: a i Ofro Andalusien, Alicante i Valencia och Murcia, Barcelona i Catalonien, Carpe i Arragonien, Victoria i de Baskiska provinserna och i Navarra, Palma på Baleariska öarna, Santa Cruz på Canarieöarna och San Juan på ön Portorico. Efter all sannolikhet kommer genom förbundsförfattningen att upprättas två kamrar: senaten och kongressen. Kongressen skall bestå af 406 deputerade och senaten af 52 senatorer. Dessutom komma attupprättas 13 särskilda kongresser, hvardera med 100 deputerade, Afsked. K. M:t har den 25 dennespå ansöknigar, beviljat afsked för majoren i avmån bantanan anrh ahafan fin Qtnanhbh alm