Aftonbladet – 30 juni 1873, sida 2

ryssarne. Säledes har målet för denna ex pedition, hvilken började tidigt på våren detta år, blifvit uppnådt vida tidigare än man väntat. Det var icke underligt att man betrakiade detta fälttåg med tviflande blickar, ty ryssarne hade två gånger förut haft stora motgångar i sina företag mot detta khanat. Sålunda gingo år 1717 under czar Peter den Store och år 1839 under czar Nikolaus de truppkärer, som försökte tränga fram till Khiva, fullständigt förlorade, De dukade under för det stränga klimatet på de ofantliga stepper, hvilka utgöra ett naturligt skyddsvärn för detta khanat, Men regeringen i Petersburg har sedermera gjori naturförhållandena i Turkestan till föremål för omsorgsfulla undersökningar, och ryasarne ha fått fast fot i landet, i det stora sträckor af de förut oberoende khanaten Khokand och Bokhara blifvit eröfrade och förvandlade till ryska guverpementer. Här ha de säledes deuna göing haft säkra utgångspunkter för sina företag mot Khiva. Den ryska styrkan har upp. ått till omkring 10.000 man, och den satte sig irörelse från fem olika punkter, men vi sakna ännu tillräckliga upplysningar om alla detaljer, ty hvad den officiella ryska pressen meddelat är ytterst sparsamt. Ena kår har marscherat längs högra stranden af floden Atrek, hvilken flyter längs Persiens norra gräns och utmynnar i Kaspiska Hafvet; och det var gannolikt meningen, att den härifrån på ett gifvet ställe skulle styra sin kosa norrut för att rycka fram mot Amufloden, vid hvilken Khiva ligger, men om denna kär har man inga underrättelser. Derjemte satte sig två kårer i rörelse från etaden Orenburg i Uralbergen och från halfön Margiechlak vid Kaspiska Hafvets nordöstra strand. Dessa skulle förena sig vesier om Aralsjön och, understödda af en kanonbåtsflottilj marschera till Seme vid sjöns sydliga spets för att derifrån närma sig Khiva. Men hut vudslaget mot khanatet riktades från de ryska nybyggena Kasalinsk och Petrowski vid Sir Darja. Det är härifrån general Kaufmann utgick, åtföljd af storfursten Nikolaus, och det är Kaufmann som nu planterat de ryska örnarne i khanens hufvudstad. Hvad kolonnen vester om Aralsjön angår måste vi afvakta närmare underrättelser. Man ser sålunda häraf, att de ryska trupperna i tre konvergerande linier närmat sig Khiva. Då expeditionens mål sålunda är uppnådt, framställer sig helt naturligt den frågan, hvad Ryssland nu ämnar företaga med Khiva. Skall det blott tukta khanen och tvinga honom att utlemna de ryska fångarne för att derefter draga sig tillbaka, eller skall det behandla Khiva likasom Kokand och en del af Bokhara, det vill säga införlifva det som ett nytt guvernement i sitt oerhörda landområde. Vi äro nästan vissa om, att det senare skall blifva förhållandet, ty blott i så fall handlar det i öfverensstämmelse med sin politik i Mellanasien. Hvad som nu skett, var en nödvändighet sedan .de båda andra khanaterna mist sin sjelfständighet. Om Ryssland, som man nästan med säkerhet kan antaga, har framtidsplaner på Ostindien, så måste det vara herre i Turkestan. Ty först då det är betäckt i ryggen, kan det skrida till eröfringståg mot det rika britiska Indien, och först då skall det ha en tillräckligt stor bas. hvarifrån det kan försöka att utvidga gin makt i den antydda riktningen, Då engelsmännen på goda skäl frukta Rysslands mellanasiatiska planer, kan man lätt förstå, att underrättelsen om Khbivas fall skall för orsaka mycken rörelse i London och helt säkert vända tankarne från de festligheter, som tillställas för schahen af Persien, för att samla dem omkring honom sjelf. Eagelska regeringen har emellertid i den rik tiga förutkänslan af att expeditionen till Khiva skulie sluta med dess eröfring, i tid sökt draga en gränslinie för Rysslands utvidgnivg i söder. I början af detta år, då det blef bekant, att kabinettet i Petersburg hade ett sådant tåg i sinne, förmådde nemligen engelska regeringen genom ett mye ket bestämdt, men mindre uppmärksammadt uppträdande ryska regeringen att underteckna en traktat, enligt hvilken floden Atrek förklarades för Persiens fasta nordgräns och att khanaterna Badakschan och Vachan i Turkestans sydöstra hörn skulle räknas till Afghanistan. Denna linie skulle derefter bilda en oöfverstiglig gräns för ryssarnes framträngande mot söder. Så stipulerar traktaten, och tills ryssarne hunnit befästa sig i det nyeröfrade landet, skola et naturligtvis hälla denna bestämmelse, men sedan...? Genom Khivas eröfring hafva Ryssland och Persien blifvit omedelbara grannar, och följaktligen måste underrättelsen härom vara af stort intresse för schahen. En ny täflingsstrid om att vinna honom skall nu uppstå mellan ryssarne, och engelsmännen; men en klok politik å persisk sida måste dock ställa ett förbund med England högst. Genom vänskapen med England kan schahen häfda sitt lands oafhängighet, på samma gång han öppnar det för kulturens förmåner; genom att ansluta sig till Ryssland förbereder han i sjelfva verket en gång i framtiden sin dynastis säkra fall. Den tyska riksdagens sista samman komst egde rum den 26 dennes, sågom vi redan omnämnt. Sedan presidenten meddelat en öfversigt öfver friksdagens verksamhet, slutade rikskansleten Bismarck med följande förklaring: Kejsaren beklagar lifligt. att han genom ett illamående, som med Guds hjelp snart skall blifva bäfdt, är hindrad att se hrr riksdagsmän före åtskiljandet och att i egen person sluta sessionen. H. M:t har ålagt mig att förklara er hur gerna han skulle uttryckt för riksdagen de förenade tyska regeriogarnes tacksägelse för er flitiga och nitiska medverkan under den nu tilländagångna sessionen till ytterligare utveckling af våra författningsenliga institutioner och till lösandet af de uppgifter, som kriget lemnat oss. I det jag inskränker mig till att härmed fullborda det mig at kejsaren ålagda värf, förklarar jag härmed på allerhögsta befallmingi de förenade regeringarnas namn riksdagen afslutad. Derpå höjde presidenten Simson ett leive för kejsaren, i hvilket de närvarande instämde. Den off-! ciella Prov. Correspondenz uttalar med an-j ledning af riksdagens afslutande den förhopp ning, att riksdagen skall anse det för en hederssak. att afsluta behandlingen af militärlagen och antyder derjemto, att riksdagen skall inkallas ännu en gång före de nya valen.