Aftonbladet – 30 juni 1873, sida 2

tordelar, som skulle härnyta ar utbildningen af qvinliga läkare, ansåg talaren dem hufvudsakligen i tvenne hänseenden böra framhållas: 1:o skulle sexualsjukdomarnes be handling vinna genom att af qvinnor öfvertagas och 2:o kunde läkarebiträde erhållas till billigare pris, enär qvinnan för sitt uppehälle öfverhufvud behöfde mindre än mannen och således kunde i enlighet dermed sänka sina anspråk på arvode. — Hvad beträffar åter de fordringer, som borde ställas på qvinliga medicine studerande, ansåg talaren dessa böra vara lika omfattande, som för männen, och ej tillåta undantag ens hvad de preliminära kunskapsämnena angår. Då det ofvannämnda kejs. brefvet ej innehöll någon bestämmelse om dessa fordringars art och omfattning, slutade tal. med att framhålla såsom högst önskligt, att saken närmare reglerades af auktoriteterna. Doktor F. Salizman ansåg frågan vara af högst brännande art samt af så mycket större intresse, som han trodde densamma förut ej offentligt berörd hos oss. Ehuru talaren ansåg det utgöra en af dessa öfverdrifter, hvartill kampen för höga id6er sä ofta plär leda, att helt och hbllet likställa man och qvinna i begåfning och anlag — en likställighet, som förbjöds redan af vissa anatomiska och fysiologiska egenheter — höll han dock för att, särskildt hvad läkarekallet angår, qvicnan otvifvelaktigt egde de för detsammas utöfvande nödiga egeuskaper. Likväl troåde han icko läkareyrket vara för qvinnan öfverhufvud afpassadt, och detta på den grund, att förstudierna fordra mera tid än en qvinna, med den ställning hon innehar, kan dertill disponera. Det vore endast ovanligare intelligenser, gom kunde besegra : denna svårighet. Historien bekräftade detta ; och den nyaste tidens erfarenhet visade ock, att blott i länder, såsom Amerika, der läkarekursen är mycket kort, endast två år, qvinnor i större antal hafva kunnat genomgå densamma, Detta hindrade dock icke att för undantagens räkning tillfälle till mediv cinska studier borde beredas; och delade talaren med hänseende till kunskapsfordringarne helt och hället den föregående talareas åsigt. Men i afsbende på de fördelar, som skulle härflyta af qvinliga läkares utbildning, betviflade talaren, att sådana vorel. att för vårt land förvänta. I våra glest bebodda bygder och med våra klena kommuni l. kationer blefve det alltid för qvinnan ytterst evårt att idka praktik, särdeles på lanl. det. Talaren såg en bekräftelse härpå äf-l ven i det vaccinationens tillbakagäconde hos oss, hvilket daterar sig från den tid den-i samma anförtroddes åt vaccinatriser. Professor J. Pippingsköld förklarade sigl. dela referentens äsigter i hufvudsak. Ta-l. laren anmärkte gentemot de tvifvel, doktor Saltzman uttalat beträffande fördelarne af qvinliga läkare i vårt land, att dessaiföga mera betydande grad än manliga praktiker skulle kunna hindras i sitt kall af resors besvärligheter eller andra svårigheter; att vidare exemplet om vaccinatriserna alls icke var bevisande, enär den mindre framgång, hvarmed de utöfvat sin verksamhet, berodde på deras öfverhufvad ringa bildningsgrad och den bristande aktning de i följd deraf ätnjöto hos allmogen. Hvad fordringarna beträffar, borde de vara lika stränga för qvinnor som för män. Hvarje af courtoisie dikterad slapphet vore att stämplas som narraktighet. Möjligen kunde dock, sösom i vissa länder, tillfälle äfven beredas för ut bildning af en högre klass barnmorskor, hvilka vore qvalificerade att utan -läkarebiträde leda äfven svårare fall af förlossningar. Tal. slutade med det uttalande, att vår mediciaska fakultet bör öppna sina por tar så vida som möjligt för qvinliga medi: cine studerande. Statsrådet F. v. Willebrand delade den föregående talarens åsigter. Vi borde af inga fördomar läta afskräcka oss att öppna fältet för qvinliga läkare. Bland de 40,000 qvinnor, värt land eger flore än män, finnas säkert mänga med anlag och lust att egna sig åt läkareyrket, Särskildt finnes dessutom en gren af medicinsk sysselsättning, särdeles egnad för qvinnor, nemligen apotekareyrket. Tal. hade sjelf äfven i detta land sett praktiska bevis härpå. — Bland fördelar påpekade tal., i likhet med referenten, särskildt det qvinliga läkarebiträdets större prisbillighet. — Hvad fordringarna angår, ansåg äfven tal. att de borde ställas lika högt för qvinnan som för mannen, — Med hänsyn till det åberopade exemplet om vaccinationens nedåtgående, efter det vacci natriser blefvo anstälda, vore orsaken att söka deri, att öfvergången från manliga till qvioliga utöfvare af detta kall skedde för hastigt och utan lämpligt mellanstadium, i följd hvaraf institutionen blef lidande. Prot. J. A. Estlander var väsentligen at samma mening, som flertalet af de föregå ende talarne. Qvinnans större eller mindra lämplighet för läkarens kall knnde aldrig demonstreras genom andra argument, än erfarenhetens vitnesbörd, Således allt skäl att lemna henne öppen entrå till detta yrke. Tal. trodde för sin del, att någon trängsel eller konkurrens med det manliga könet ej skulle häraf följa. Fältet var nog stort för att kunna delas. Vissa specialbrancher vore särskildt egnade för qvinnan, såsom förlossningskonsten, läran om barnoch fruntim. merssjukdomar, möjligen ock ögonsjukdomar. Fordringarna på qvinlig läkares kunskaper borde efter tal:s mening icke få afprutas; men då tills vidare det icke var qvinnan medgifvet att undergå studentexamen, Vore det törhända nödigt att tillåta henne att begynna studier vid medicinska fakulteten, sedan hon genom enskilda betyg visat sig ega kunskaper motsvarande den för medicine studerande stadgade filosofie kandidatexamens fordringar. Dr G. Asp erinrade om, att det vore fullkomligt öfverflödigt att diskutera om qvinnans naturliga qvalifikationer för läkareyrket. Mot den ena auktoriteten kunde i detta hänseende ställas den andra lika betydande. För sin del ansåg tal., att en fullständig likställighet borde i det berördaafseendetråda mellan män och qvinnor. Såsom en konse qvens häraf följde nödvändigheten att fordra af qvinnan samma preliminärastudier, som af mannen. Då det ofta åberopade kejs. brefvet af den 1 Maj 1871 intet bestämdt innehöll beträffande qvinnans berättigande att genomgå sådana preliminära studier, ej heller rörande hennes rättighet att efter aflagda examina utöfva läkareyrket, påyrkade tal., att mötet borde uttala sig för nödvändigheten, att en förklaring med hänseende I MA be fm bet bet mk mm mar 6 fa mn ENA MR TAR BA ble fö Fr Orr Ke on FN Set kar