Aftonbladet – 28 juni 1873, sida 3

Deioper Bis ll JD ful BY. Lr TESTET RANN strödda underrättelser. Verldsutställningen 1 Wiens — Den orientaliska utställningen. Till hvad vi förut tid efter annan haft att meddela om denhaå utställnings särskilda afdelningar lägga vi i dag en liten beskrifning på den egyptiska khedivens palats m. m., Som före kommer i en korrespondens till en Kjöben havns tidning. Korregspondenten skrifver: Perlan bland den samling af byggnader, som skall gifva en föreställning om orientens lif och kultur — och man kan utan öfvetårift säga: bland verldsutställningens alla arkitektoniska alster — är den egyptiske khedivens stora och praktfulla palats: Jag hoppas, att de flesta af mina läsare ha sett teckningar af detta vackra vitnesbörd om österländsk konst; ty detär omöjligt att genom någon skildring i ord frammanha en bild af dess mångfaldiga, fantastiskt vexlande former, hvilka dock så harmoniskt foga sig till hvarandra. Något af Tusen och en natts glödande lif och ständigt skiftande syner träder fram för ögat, när det följer minateternes uppåtsträfvande linier, kupolens fina båge, de sällsamma röda stenpelare, som bära murens öfre, framspringande parti, de öppna arkaderna, altanerna och kioskerna. de rikt färgade gesimserna, med hvilka den ljusa muren upptill afslutas, rosettgallren i fönsteröppningarna, det konstrikt utskurna träarbete, hvarmed andra fönster äro täckta, och den breda stentrappa, sotn ligger hvit och skinande i solen. Tyvärr kunna vi icke komma in i palatset, emedan man ännu arbetar på rummens och gångarnes dekorering; vi måste nöja oss med att besöka de små basarerna i bottenvåningen, der egyptiska guldoch silfversmycken, tschibuks (långa pipor) och buxbomssaker, som bearbetas i sjelfva boden, hållas till salu, samt verkstaden, der en gammal egyptier med glasögon på sig tillverkar guldbroderade tofflor och fruntimmers-fezer af sammet med guldbokstäfver, hvilka betyda: O, min Gud ! upprepadt tre gånger. Vi kunna äfven få titta mellan öppningarna i de båda staket, genom hvilka palatset sammanbindes med ett tungt formadt uthus af grå sten, i hvars hål i muren man har instuckit risqvistar, santiolikt för dufvor. Längs utåt detta hus och staketen löper ett slags loggia rundtomkring gården. som är rydd med gräsplaner och en vattenkonst, och der för öfrigt en skara bruna, turbanoch kaftanklädda arbetare förhöja det pittoreska i anordningen. oo . En annan märklig byggnad är den tätt intill liggande Cercle oriental, vid hvars uppförande man har haft det barocka infallet att vilja sammansmälta tre stilarter: den kinesiska, den turkiska och den arabiska. Paviljongen. hvars väggar äro målade med skärande blå, röda. gröna och hvita färger, har två våningat, af hvilka den nedre begagnas till caf6, under det att iden öfre, till hvilken särskildt inträdeskort måste lösas, en samling kartor och olika produkter, som skola belysa importoch exportförhållandena mellan orienten och Europa, äro utställda. I ett litet kabinett bar man dessutom framlagt en mängd österländska tidningar och dylikt, t. ex. tidningar på engelska från Bombay, franska, engelska och grekiska tidningar från Konstantinopal — de sistnämnda sexspaltiga och mycket stora, vidare turkiska, arabiska och egyptiska tidningar, de flesta icke större än de minsta landsortstidningar i Danmark och med mycket glesa rader. Under det att den kinesiska byggnadsstilen endast förefinnes i denna bygenad Så som ett moment, hvilket förnämligast framträder i den uppåtböjda takfoten, sammanbindös Cercle oriental genom ett trägalleri med en liten, helt och hållet kinesisk paviljong, det enda arkitektoniska bidrag, som det himmelska riket har lemnat till verldsutställningen. Den moriska villa, som är byggd tätt invid khedivens palats, har man ännu icke öppnat för allmänheten; men väl underrättade vilja veta, att den innanför sina anspråkslösa väggar döljer ett non plus ultra af orientalisk lyX: mosaiktaflor på väggarne i gångarne, arkader rudtomkring gården i villans midt, matsal, med galler förstängda qvinnorum, badrum, kök. husbondens i guld och prunkande färger strålande rum, och på alla väggar med gyllene bokstäfver den kufisk-arabiska sentensen: Bism yllan errachamaon errahim (i Guds den nådiges och barmhertiges namn). Såsom vi nyss nämnde, skola dessa herrligheter först längre fram bli att beskåda; deremot kunna vi genast gå upp i det turkiska caft, som tager sig ganska inbjudande ut med kupolen på det flata taket, verandan och det färgade glaset i fönstren. Den inre utstyrseln är väl till största delen europeisk; men såväl uppassarne, som de varor, som serveras, ha en otvifvelaktig äkta prägel. Kaffet hälles ur en väldig messingspanna, som är prydd med en halfmåne och stjernor, i små, med ett långt skaft försedda messingskärl. med hvilka uppassarne fylla de diminutiva kopparne. Till kaffet. hvilket, såsom man vet, drickes utan grädde och socker, och som i sig sjelf har en sötaktig smak, rökar man tappert ur en tschibak eller margilef (flaskpipa), d. v. 8. så länge man står ut dermed, och för den tvifvelaktiga njutningen af pipan och två fingerborgar af den bruna drycken erlägges ett belopp, motsvarande 3 danska mark. Den österländska gruppen i parken slutar med ett persiskt hus, som icke heller är färdigt, två små turkiska bazarer, i hvilka Mehemet Sadoullah komp. samt en icke namngifven firma försälja broderier, antiqviteter, mattor, sidentyger o. s. v. samt en större turkisk bazar, der en strykande handel med tobak, schalar m. m. försiggår. — Platsen för Hangö stad. Det lär nu snart komma att definitivt afgöras, hvarest den tillämnade staden på Hangöudd skall förläggas. Finlands allm, tidning meddelar nemligen följande: En ny finsk stad. För reglerandet af denna angelägenhet afreste från Helsingfors med tullångfartyget Suomi torsdagen den 19 dennes på aftonen hrr senatorer, generallöjtnanten af Forselles, geheimerådet Antell och verkliga statsrådet Molander jemte hrr öfveringeniören, öfverstelöjtnant Forsten samt t. f. öfverdirektören, arkitekten Boman, till Hangö, hvarjemte chefen för Hangöbanan ingeniören Standertskjöld medföljde, för att å ort och ställe å jernvägens vägnar framhålla behofvet af och yrka på en utvidgning af banans område invid den blifvande staden. Efter det att terrängen vester och öster om banan blifvit noggrannt skärskådad och dess beskaffenhet med stöd af de för ändamålet uppgjorda kartorna granskad, förenade sig alla i den åsigten, att den torrländta och af god grund bestående marken på östra sidan om jernbanan vore den lämpligaste äfven derigenom, att der tillefälle erbjöde sig till anläggande af båthamnar, badinrättningar m. m. Dock fann man tillika, att det vore en oundgänglig nödvändighet. att för den blifvande staden dessutom taga i besittning ett område vester om jernbanan. Detta område, som utgöres af sankare ängsmark, skulle disponeras för mulbete, planteringar m. m. Större delen af dessa marker tillhöra kronan, och sålunda behöfver endast en mindre del genom expropriation jr a rr rn an nn rr rn nn rn TR ro åt den trötte. Det var en feg önskan;