Aftonbladet – 27 juni 1873, sida 2

sar, att i småstäderna kommer en representant på 470, i de medelstora 1 på 536, i de fyra största 1 på 568 valberättigade. Sålunda äro städerna dess bättre lottade, ju ringare deras verkliga betydenhet är. Det må i samband härmed tilläggas, att i småstäderna en större procent af de valberättigade deltagit i valen, än i de större städerna. Som bekant är, föreskrifver riksdagsordningen omedelbart valsätt endast i de städer, som ega att hvar för sig sända en eller flere riksdagsmän, men medgifver såväl åt landtvalkretsarne som ät de i valkretsar sammanslagna småstäderna att begagna vare sig omedelbart eller medelbart valsätt. I detta afseende förete de sista valen ett särdeles märkligt förhållande. Af de 24 valkretsar, i hvilka smäåstäderna äro sammanslagna, be gagnade 12 år 1866 omedelbart valsätt, men förlidet år 22. Och medan 1866 af landsbygdens d. v. 136 valkretsar endast sex valde omedelbart, forrättades 1872 omedelbarv val i ej mindre än 60 af de nuvarande 138 landtvalkretsarne. Uteslutande herrskade det omedelbara valsättet i fyra län: Gotlands, Hallands, Vestmaplands och Jemtlands; det medelbara rådde ensamt i sju län: Upsala, Södermanlands, Elfsborgs, Skaraborgs, Vermlands, Vesterbottens och Norrbottens. Vi komma nu till frågan om deltagandet i valen och mötas här af siffror, som långt ifrån kunna kallas tillfredsställande. Af hela rikets 236,120 valberättigade deltogo il! 1872 års val endast 45.198, d. ä. 19,1 proc. l! Skilnaden mellan städer och landsbygd är i detta hänseende mycket betydlig. Af. denl! senares 206,973 valberättigade hafva blott 33.232 eller 16,1 proc. utöfvat sin valrätt,! medan a? de förres 29,147 deremot 11.966 ! eller 41.1 proc, i valen deltagit. Skiljaktig-! heten mellan olika landsdelar är ej heller ringa: 25,5 proc. i Östergötlands, 25,2 proc. i Jönköpings, 23,2 proc. i Malmöhus, men 8,5 proc. i Wermlands, 6,7 proc. i Westerbottens, 5,6 proc. i Norrbottens län. Äfven mellan särskilda valkretsar kan afständet vara ganska stort: i en valkrets i Malmöhus län deltogo i valet 66,9 proc. af de valberättigade, i en annan ni samma län 17,2 proc., i en valkrets i Kopparbergs län 4,51 proc. Ser man efter resultatet i detta fall : af de olika valsätten, så fioner man att vid: landsbygdens omedelbara val 22 proc., men: vid de medelbara blott 11,6 proc. deltagit; att i ej mindre än 33 af de 78 valkretsarne med medelbart valsätt under 10 proc., men i blott 4 af de 60 valkretsarne med omedelbart valsätt under 10 proc. deltagit i valet; att i valkretsar med medelbara val deltagarne ingenstädes uppgätt till 30 proc., men i 14 valkretsar med omedelbara val utgjort mellan 30 och 70 proc., 0. 8. v. — I stär derna ha, i de fyra större 382 proc., i de tio medelstora 41.1 proc., i de 22 smästadsgrupper, som haft omedelbart valsätt, 46 proc. deltagit i valet. Blott i eliva stadsvalkretsar har mer än hälften af de valberättigade utöfvat sin rösträtt. Vid städernas omedelbara val ha 85 procent, vid landsbygdens omedelbara val 57 proc. och vid dess medelbara val 81 proc. af de valde fått absolut pluralitet. Till belysning af röstsplittringen utvisar en tabell att i hälften af de omedelbart väljande 60 landt-valkretsarne den valdes närmaste man fätt 50—75 proc. af den valdes röster, i 13 kretsar 25—50 proc., i 17 kretsar intill 25 proc., samt att i öfrigt splittrade röster utgjort 2,3 proc. af de afgifna. Till en öfverraskande siffra uppgå kasserade röster, vid omedelbara val ä landsbygden afgifna, nemligen 19 proc. Öfverklagade blefvo 28 af landsbygdens, 10 af städernas, eller 20 proc. af samtliga valen. Upphäfda blefvo af de förre 5, hvarjemte i ett fall K. M:t förklarade närmaste man rätteligen vald; af de senare upphäfdes blott 1. Första kammaren har, redan efter två treårsperioder, af sin första uppsättning sett ej mindre än 62, eller så nära hälften som möjligt, afgå — dock deraf blott 10 genom döden. Af dessa 62 afgingo 44 och kommo således lika många nya ledamöter i stället under de två första legislaturperioderna. Följaktligen afgingo då i medeltal-8 till 9 om året, och kammaren. blef till något mer än en tredjedel förnyad på 6 år. Men till första riksdagen i tredje legislaturperioden inträffade ej mindre än 18 nyval, d. v. s. dubbelt mot medeltalet afgängne för hvart och ett af de första sex åren. Hvarjehanda betraktelser öfver förhållandet mellan det långvariga, nioåriga mandatet och den afsedda stabiliteten kunde möjligen häraf föranledas; men -det kan också invändas, att till någorlunda säkra sluterfarenheten ännu är för kort. På den mycket vigtiga frågan om antalet valbare till Första kammaren kan man utan tvifvel i nästa häfte af Valstatistiken (1876) vänta tillfyllestgörande svar, sedan statistiska centralbyrån hunnit verkställa de af riksdagen begärda utdrag ur samtliga fyrktalslängder. För närvarande har man härom inga andra upplysningar att tillgå, än de mycket bristfälliga. som meddelats i Landstings-Tidskriften. Tills vidare har man emellertid efter dessa sammanställt en tabell, utvisande att till Första kammaren valbare funnos år 1869 till ett antal af 6083, hvarat 4.819 på grund at inkomst, 1764 på grunå af båda censuskategorierna. Högst märklig är fördelvingen mellan landsbygd och städer: den förre tillhörde blott 29, men der senare 71 proc., ett temligen talande bevis för vårt, jemförelsevis med åtskilliga andra länder, dock föga utvecklade stadslifs stora betydenhet i och för hela samhället, och en tänkvärd omständighet för dem, som hysa ensidigt kampagnokratiska syften och tro sig reda förbållandet med den obeskrifligt ihåliga frasen, att städerna ligga på landet. Men om de palbare i så ötvervägande grad tillhöra städerna, företer sig ingalunda iaf: seende å de valde samma proportion, I vissa fall kan det vara vanskligt att afgöra, om en person bör räknas för stadseller landt bo, men valstatistikens bearbetare anser sig likväl kunna Mm att af Första kammarens ledamöter mer än 50 proc. äro alt aäse för landtbor, Af de valbares hela antal har Stockholms stad vida öfver en fjerdedel, det är sjuttiotre gånger fiera än Jemslands län, eller nära lika många som 17 län sammanräknade. Första kammaren har sedan 1866 ökats från 125 till 128 ledamöter. Riksdagsordningen agitven, som bekant, följande normal: 1 ledamot på 30,000 invånare, Vore normalsiffran fullt uvpnådd, skulle Första kammaren ha 3 ledamöter mer, 131 i stället för 128. De i valstatistiken sammanställda Bldersgrupperna äro ej utan intresse. Af Första kammarens ledamöter är hälften 50—60 år, af Andra kammarens är nära hälften 45—55 år 0. 8. V. I ännu en uppsats skola vi något vidröra den mängd af oformligheter, som vid valen egt ram, och af tvetydigheter eller Inckor i bestämmelserna, som valen och deras statistik uppdagats.