Aftonbladet – 27 juni 1873, sida 2

STOCKHOLM den 27 Juni. Politisk statistik. I. Till de allra vigtigaste upplysningar, som valstatistiken lemnar, höra utan all fråga uppgifterna om antalet valberättigade och om deras fördelning. Hela antalet vid sista valet till Andra kammaren valberättigade. var 236,120 personer, det vill säga, vid en befolkning af 4,204,177, 1 på-18 eller icke mer än 5,6 procent, Det kan ej bestridas, att detta är en låg procentsiffra. Berättelsen nämner, för jemförelses skull, att vid valen till den första tyska riksdagen de val berättigades antal — som dock ej är fallständigt kändt — antages ha förhållit sig som 1 till 5,2; att i Storbritannien och Irland 1871 voro walberättigade 11,4 proc. af folkmängden; at Danmark, der valrättsålders-gränsen är fylda 30 år, 1861 hade 236,080 valberättigade, eller med icke obe: tydligt mindre än hälften af Sveriges nuvarande befolkning lika många valberättigade, som vårt land; att i Norge åter antalet val-berättigade år 1870 var 81,549 eller 4,8 proc. af befolkningen, samt i Belgien år 1868 endast 2,14 proc. Af de uppräknade länderna skuljo således de tvk sist nämnda stå tillbaka för Sverige; men dervid bör märkas, att de valberättigade i Norge stiga till 7,5 proc,, i fall man medräknar de personer, som uteslutits allenast på den grund, att de försummat det lättast uppfylda af norska grundlagens valrättsvilkor, nemligen att offentligen til Thinge svaerge Constitutionen Troskab, hvarförinnan ingen får införas i rösträttslängden. För ytterligare jemförelses skull, byvilken ntfaller mera till vår förmån, må tilläggas, att Holland 1858 Hade blott 86,976 valmän på mer än 3 mill. menniskor, Skilnaden mellan samtliga städer å ena och helalandsbygden å andra gidan är ganska ringa: af stadsbefolkningen äro 5,3 pro: cent, af landtbefolkningen 5,7 proc. valberättigade. Jemför man deremot olika landsdelar eller städer sins emellan, så visa sig rätt betydliga skiljaktigheter. Högst stå Jemtlands och Gotlands län, hvardera med 8,2 proc, lägst Östergötlands med 3,3 proc. och Södermanlands län med 3,1 proc. valberättigade. Ställer man bredvid hvarandra icke hela län, utan valkretsar, så blir skilnaden ännu större — mellan å ena sidan Vestbo härad i Jönköpings län med 9,6 proc., Ötveroch Neder-Luleå-tingslag i Norrbotten med 9,2 proc., Ljustorps, Sköns, Indals och Selångers tingslag i Vesternorrlands län med 9,1 proc., samt å andra sidan Risinge—Hällestads—Tjällmo domsaga i Östergötland och Oppunda—Villåttinge härad i Södermanland med 2,9 proc., Fernebo härad i Vermland med 2,2 proc. och Jönåkers— Rönö—Hölebo härad i Södermanland med blott 2,1 proc. valberättigade. Öfver hufvud visar sig de valberättigades antal jemförelsevis betydligt i de trakter, der jorden är jemnare delad i en mängd af mindre possessloner, medan deremot procenten är låg, der större jär och bruksegendomar dominera. I Svealand, taget som ett helt, understiger de valberättigades antal i förhållande till befolkningen (4,3 proc.) medeltalet för hela rikets landsbygd (5,7 proc.); i Götaland sammanfaller det nära nog (53 bevel med riksmedeltalet, men i Norrland går det upp till 6,7 proc. Hvad vidare angår städerna, befinnes att, om de betraktas länsvis, de fyra nordliga länens städer förete högsta procenten valherättigade, nemligen öfver 7 till inemot 8 proc., att dernäst kommer Gotland, medan Södermanland och Östergötland stå lägst med resp, 4,3 och 4,1 proc. Jemför man vidare enskilda stadsvalkretsar med hvarandra, är afståndet stort mellan ä ena sidan, den Nordligaste ellewaHernösand— Umeå—Luleå—Piteh, med 8 proc, valberät tigade, sa nt den näst-nordligaste, eller Sunds vall—Östersund med 6,9 proc., och ä andra sidan Norrköping eller Landskrona med resp. 3,7 och 3,4 proc. valberättigade. Det har förnt. Amnarkts, ätt våra småstäder äro star