Aftonbladet – 20 juni 1873, sida 3

dödssjuka flickan, och en halftimme derefter söka ljus rörande ett lif efter detta hos den gamle, lefnadströtte, missbelåtne Salomo med hans tre hundra hedniska ge måler — hos honom, som belt ärligt erkänner att hans lif här i verlden var förfeladt och att han inte vet om det alls finnes något lif härefter. Grace såg icke upp på honom mera, men gick vidare under tystnad, tänkande på mänga olika ting. Vare härmed huru som helst, sir, sade hon slutligen. Säg mig nu i stället hvad som är att göra till skydd mot koleran, så vill jag göra det, om jag också skulle dö derför! Det skall ni inte göra. Vi kunna inte undvara er i Aberälva, Grace, svarade Tom, Ni måste, innan ni får dö, rädda ännu några olyckliga varelser ur händerna på det Högsta Väsende, som skapat de små barnen, kärleken, sällheten, blomstren, solljuset och den fruktbara jorden; och som, enligt hvad ni säger, har återlöst hela skapelsen, då den var förlorad, genom en handling af kärlek, som öfvergår allt förstånd. O, tala inte på detta vis! utbrast Grace, Ni förskräcker mig; ni gör mig olycklig. O, att ni ville bli en kristen!s Och höra på evangelium ? Ja — ack jalEvangelium betyder goda nyheter, om jag mins rätt. Då nm bar någraatt berätta för mig, så vill jag höra derpå. Men den nyheten att tre ibland fyra utaf de arma menniskorna der nere i köpingen äro på vägen stadda till en viss gräslig plats, S8ynes mig vara en så förfärligt dålig nyhet, att jag inte kan annat än tro den alls inte vara något evangelium. Öch så går jag på som . hittills, så godt jag kan, lyssnande på