Aftonbladet – 19 juni 1873, sida 2

Y slut om att aflägsna barrikaderna på gatorna och begärt samtliga truppers ofördröjliga bortmarsch, I Malaga skall detsocialistiska partiet i förening med de frivillige ha tvunsit provinslandtdagen att antaga tvenne beslut, som påminna om nationalkonventets dagar: att lita nedrifva nittio hus för att sifvra arbetarne något att göra, sumt att zonfiskera alla de medborgares egendom. hvilka efter den federativa republikens angande hafva lemnat staden. Den genom dessa konfiskationer erhållna summan skall komma det offentliga tillgodo och handhaf vab sf kommunalrädet. En stor del af de borgare, som flytt, sägas ha begifvit sig till Marocko och Algier. I Cadiz regerar er viss folktalare Salvoechea; som oinskränk:! diktator. Det gäges, att han bemäkligat sig en summa af 32 mill. realer, som utgör en del af den krigsskadeersättning, som kejsaren aj Marocko sändt till Spanien. På regeringen: uppmaning att sända den anlända summar till Madrid har Salvoechea svarat, att han sjelf behöfde den för sin kantom. TI et telegram från Bayonne den 14 dennes på afton heter det: Resande, som flytt frår San Sebastian, berätta, att kommunen blifvi proklamerad i denna stad. Garnisonen, son bestod af två kompanier ingeniörssoldatei och några få karabinierer, har blifvit afväp nad af folket. Man önskar allmänt, att car listerne skola rycka in för att upprätthålls ordningen. Franska trupper äro afsända till gränsen... I en annan skrifvelse frår San Sebastian säges, att oroligheterna der 14 utgingo från 200 exalterade frivilliga som stormade rådhuset för att tvinga kom munalrådet att afgå. Emellertid höll er större afdelning frivilliga med kommunal rådet. Begge partierna tillbragte natten un der vapen på gatorna. Nordamerikanarne, som slutligen lyckats tillfångataga modocindiannerne, ha be slutit att hänga största delen af dem. Blot anföraren kapten Jack och några få höfdin gar hafva blifvit benädade att skjutas, Dett: är det tragiska slutet på det blodiga dra mat i Lavabed-trakten. Hela Modocstam men, som för hundra år sedan var den mäk tigaste på bela amerikanska kontinenten. blir nu helt och hället utrotad.