Aftonbladet – 18 juni 1873, sida 3

., har platsen siit allbekanta namn. Turkarne 1 I hade emellertid förstört (år 1683) de uppförda husen; Leopold I lät bygga nya och upp3 I gjorde först planen tillett större slott här-Istädes. Han hann likväl icke att fullborda -I detsamma, utan det var först under Maria I Theresias regering som detta skedde. Med I stora omkostnader ur egen handkassa fullbordade hon således hvad Leopold planerat och från hennes dagar kan man datera början af Schönbrunns lysande period. Josef II firade här sina båda biläger. Det rum, som systern, Marie Antoinette, bebodde, der -Ihon framlefde sina lyckliga ungdomsdagar -linnan hon utbytte jangfruburen i södra -Islottsflygeln (den ryske kejsaren har nu be -Igagnat den till mottagningsrum) mot franrIska tronen och — Tempeltornet. I sittnuvarande skick gör eglottet, sedt från den lilla höjd, som slutet af förstaden Rudolfsheim bildar, redan genom sitt yttre ett fördelaktigt intryck, De gröna persiennerna framför fönstren och de hvitgula väggarne, ul nästan garnerade af den ståtliga slottsträd l gårdens grönska på alla sidor, brunnarne med sin Egeria-bild skänka gemensamt åt det hela ett landtligt behag åt blicken, som den Jej alltid finner vid de stora furstliga slotIten. Från parkens Glorietta har man en I vidsträckt utsigt öfver Wien; den finare I verlden derifrån har sinalsommarställen och I villor i och omkring byn Hietzing, som närI mast gränsar intill Schönbrunn och dit spårI vagnar i mängd föra de många resande och stadsbor, som nu besöka det mycket sevärda Islottet och dess vidsträckta omgifningar. Sedan år 1866 bor exkonungen af HanncI ver i Hietzing. Den ofantligt rike hertigen Jaf Braunschweig Bernhard har äfven här sin villa med praktfulla orangerier och palmhus. Villa Mazxing uppbyggdes af den seI dermera så olycklige kejsar Maximilian af TT Mexiko, och många saker påminna här ännu lom honom, bland annat och förnämligast Ihans staty i brons, som uppfördes år 1870 I på invånarnes i Hietzing bekostnad. Ännu slamrar och ordnar man väl i roItundan, men dock icke värre än att man Igodt kan få reda på de saker och ting, man önskar se och beskrifva, hvilket före den 31 Maj ofta nog ej var så lätt. Man har beklagat sig öfver, att utställningspalatsets skönaste punkt, dess rotunda, alideles för mycket belamrats och öfverlastats med heterogena utställningsprodukter. Sannt! Men vid en industriutställning är det nyttan och äfven nödvändigheten, hvars lagar först och främst få lof att. tillgodoses, äfven om skönhetsproportionerna derigenom något ekulle komma att undanskymmas. Tills vidare lemnarde å sido de rika och gedigna engelska gallerierna, de lysande italienska och franska utställningstranssepten samt de amerikanska och brasilianska afdelningarne, der det ännu arbetas rätt fitigt, går jag direkt för att uppsöka de svenska saker, som funnit sin plats i rotundan. På en af de genombrutna hufvudpelarne se vi de svenska färgerna upphängda omkring några medeltida vapen. Här är då således något som jag söker, svenska vapen både ofvan och nedan, gamla och nya, allal pröfvade i elden och goda befunna. De gamla se vi, som sagdt är, ofvan, omviradel af vår nationaldrägt, flaggan i gult och blått; i midtelstycket, med öfverskriften pacem si vis, bellum para, äro infästade styckekulor af olika pundighet, underst ett : stycke pansarpiåt af flera tums tjocklek. Den bär tydliga spår af att ha varit i elden, äfven den — men har icke bestått prof-: vet, ty den var gjord att offras upp. Men! just dess obestånd i elden är det, som förnämligast lockar de många åskädarne hit:! till Finspongs och Arkarsrums utställning ! i rotundan. De grofva hålen i den tjockal: pansarplåten visar till hvilken kraft nuti-: dens artilleri bunnit och, inom det, hvilken ! folländnirg hr Ekmans kända kanongjuterijt på Finspong her uppnått. Dess produkter) här och inom de öfriga svenska afdelningarne öfvertyga oss ytterligare om den satsen, att ännu i dag, som fordom, är det genom vårt jern och de deraf smidda kanonerna, som vi svenskar vinna de förnämsta striderna, förr på Tysklands slagfält, nu på de fredliga verldsnutställningstummelplatserna. En annan verldseröfrande makt är våra tändstickor, som snart gått ut bland allt folk för att låta sitt ljus lysa bland dem, Gammal är äldst, säger ordspråket: Jönköpings tändsticksaktiebolag, först till tiden och anseende, innehar här i rotundan hedersplat sen bland de 15 öfriga utställarne, som i svenska geleriet uppvisa äfven ut märkta prof af samma vara. Intressant hade varit, om man här fått se äldre kemiska tändstickor bredvid de nya och derigenom deras utvecklingshistoria inom Sverige, som just är det land, inom hvilket denna artikel vunnit sin stora utveckling på jemförelsevis kort tid. Möjligen har man att vänta detta vid en kommande utställning, t. ex. vid en skandinavisk sådan. Många andra af våra tändsticksfabrikater börja nu täfla med denna den erkändt första (i Jönköping) äfven på den utländska marknalen. En granne tillden, Motala tändsticksfabrik, har redan en mycket stor utskeppsing på tyska och andra orter; en granne ter till denna, Norrköpidgs, likaså; båda nafva utställt väl qvalificerade prof. Vulcanus på Tidaholms egendom i Westergötland) Fötadersammagtädes (Lidköping) Stockholms, Föteborgs, Ystads, Kalmar m. fl. komma säcertatt efter denna verldsutställning få glädja ig åt en ökad export till södra Europa, der frågavarande nödvändighetsartikel är af en emförelsevis högst underordnad besk: ffenet. Ett intressant vetenskapligt verk är den f Sveriges geologiska undersökningsbyrå iroupdan upphängdakartan med tillhörande rika amlingar och prof från våra egendomliga fyergängsberg och åsar, lemningar från slacialperioden m. m, Vårt land var det, om, noga räknadt, nästan först af alla, med nledning kanske just af dessa formationer örjade grundlägga den geologiska vetenkapen, Btminstone framstodo våra lärde land de främste bsarbetarne af denna gren nam natnpPvetenagkanoerna Tan radima uvnn PR St RJ fö fl 2 kt 00 LA fr RR sg BR rt