Aftonbladet – 16 juni 1873, sida 2

9 TON VA VANBHE SVA VURRRIUUTD tt förslag af denna art. Vid engelska parlamentets sammanträden len 10 dennes behandlades såväl i öfversom underhuset frågor af stort intresse. I let förstnämnda framlade en af det liberala partiets veteraner, lord John Russell, ett förslag till administrativa reformer i Irland och utvecklade motiverna dertill i ett tal, som räckte öfver en timma och väckte mycken uppmärksamhet genom sin energi och klarhet. Den gamle statsman nen beträder här icke något för sig nytt eller främmande område. Hans namn är sedan mer än femtio år förbundet med alla de försonande åtgärder, som vidtagits i förhållande till Irland. Uti ifrågavarande förslag har Russell för sig uppställt ett trefaldigt mål, Han vill i politiskt hänseende upphäfva all skilnad mellan de båda länderna genom att afskaffa vicekonungsvärdigheten. I stället för denna onyttiga befattning vill han låta Irland representers i ministåren af en statssekreterare, som skulle inom briviska regeringen vara den auktoriserade tolken för detta lands önskningar och beholf. För det andra söker han frigöra nationen från de ultramontana inflytelserna genom att fråntaga irländska presterskapet ledningen af folkundervisningen och öfverflytta undervisningsrädets i Dublin funktioner på undervisningsrådet i Westminster, Slutligen konstaterar lorden, att sådana brott mot person, som ha sin grund i den agrariska frågan, ofta förekomma och ofta blifva ostraf fade. Denna strafflöshet tillskrifver han! brottmålslagen, som för de brottsliges föl lande fordrar ett enhälligt utslag af juryn, hvilket är mycket svårt att erhålla i Irland för brott af denna natur, och han föreslår att i stället för denna lagbestämmelse införa en ny paragraf, som blott bestämmer att för ett fällande utslag skall erfordras majoritet inom juryn. I anledvisg af sistnämnda förslag yttrar Independance Belge: Detär vis serligen nödvändigt för betryggandet at den personlig . säkerheten i Iriand, att dessa agrariska mord en gång tega slut; men man skall aldrig uppnå detta reultat genom att förgripa sig på de garantier, hvilka engelska lagen sedan urminnes tid gifvit den anklagade, i det hon för ett fällande utslag fordrar enhällighet hos juryn. Botemeålet iånnes annorstädes och man kan konstatera dess verkningar. Sedan England gjort Irlard rättvisa och börjat behandla det såsom en syster och icke såsom en fiende, ha upplopp blifvit sällsyatare. Sedåan de engelske godsegarne blifvit mera menskliga och den engelska lagen utsträckt sitt skydd — om ock ännu måhända inom alltför trånga gränser — till de irländska farmors, ha de agrariska förbrytelserna blifvit mindre talrika, Det är således på tider, att man väntar dessa bar bariska handlingars fullständiga försvinnanie af en större mildhet i förhållandet menpiskorna emellan, icke af lagliga åtgärder, hvilkas verksamhet är tvifvelaktig och hvilkas antsgande skulle innebära ett farligt tillbakagående. Lord Russells förslag har genomgått första läsningen. I underhuset har attorney general föreslagit att billen om domstoisreformen skall så till andra läsningen. Detta lagförslag har redan i öfverhuset erhållit amendementer, hvilka gifva ett i sådana fall söllspordt :xempel af medgörlighet ä lordernes sida. Öfverhuset har enhälligt afragt sig sinajuridiska funktioner och velat öfverlåta dessa 0å öfverdomstolen. I underhuset finnas smellertid några som i denna punkt äro mera konservative än lorderne sjelive. Uadernusledamoten Chanley motsatte sig ifrigt i råga varande bestämmelse. Debatten uppsköts på Gladstones förslag för att återupp jagas den 12. Den politiska utvecklingen i Holla nå ar på senaste tiden gått temligen läugsast. Sedan det liberala partiet genom döden för. orat sin mängårige ledare Thorbecko, synes let icke hafvauågon som kan hälla det till sammans och genomdrifva någonting af vigt. Regerivgen framstölde för någon tid sedan örslag till en valreform med någon utvidging af den mycket inskränktavalrätten. den oaktadt man i flere är talat om önskrärdhetena häraf, beslöt Andra kammaren med 8 röster mot 26 ait uppskjuta saken och ippfor dra regeringen att underkasta förslaet en förnyad pröfning. Då kammaren icke isade större ifver för saken, lät regeringen en också falla. Icke bättre gick det med egeringens förslag till en ny rättegångsrdning, hvarom nu talats i mer än tio är. )A man trodde sig vara nära att komma ill ett resultat, blef allt åter omintetgjordt, det Andra kammaren med ett par rösters najoritet förkastade förslaget, och regerinjen fann sig häruti. Justitieministern hoade visserligen att afgå, men återtog fter konungens önskan sin afskedsansökan, Tärens tillstånd har alltsedan år 1866 varit öremål för många angrepp, och krigsminitern har sökt afbjelpa de största bristerna eaom att afskaffa legningssystemet och inöra frivillige på ett är; men längre än till laner har man ännu icke kommit, och detamma är fallet i fråga om landets befästingavägen, hvilket likaledes kräfver utecklinog. Deremot lyckades regerivgen er-: älla kammarens bifall till det aftal med. ;elgien, till följd hvaraf detta land afskaf) ar tilläggsskatten på holländskt bränvin och apitaliserar ett från 1842 beräknadt be-l1 opp, mot tillåtelse att bygga en direkt jern-:; äg från Antwerpen genom holländska LimE urg till Gladbach vid tyska gränsen. Men l; ndra kammaren förkastade förslaget om att :. roka 7 millioner gulden af de 9 millioner, , . ; , : j om på detta sätt vinnas, till att återköpa vå jernvägslinier från Roosendaal till Breda ch från Roosendaal till Moordyk och belöt att använda hela summan till minskiog af statsskulden. Ett: förslag om att nvända 1!2 million till fullbordande af Vlisingens hamn antogs visserligen af Andral; ammaren, men förkastades af den Första. j,) essionen har sålunda på det hela taget va it mycket ofruktbar och man väntar ingen tor förbättring af de val, som i sommar omma att ega rum till balfva antalet plator i Andra kammaren. Förändring i statuterna för Svärds-, ordstjerne och Wasa-orden. K. M:thar extra ordenskapitel den 16 Maj stadgat och rordnat, att kommendörsgraden af Svärds-, ordstjerneoch Wasa-orden skall delas i åå klagser hanämnda förofh och andra blag 1 4 Ok 4 de AR