Aftonbladet – 16 juni 1873, sida 2

STOCKHOLM den 16 Juni. Valet af lekmannaombud för Stockholms stad till det stundande kyrkomötet är utsatt att hållas nästa torsdag den 19 Juni, och våga vi på grund af de skedda elektorsvalen uttala den förhoppning, att valet må blifva sådant, att det länder till hufvudstadens heder och den svenska, kyrkans sannskyldiga fromma. Anledningen till att vi åter i dag fästa uppmärksamheten å detta val är den såväl mot kyrkomötesförordningen som mot principerna inom vår lagstiftning i öfrigt stridande ordalydelsen, hvilken konsistorium gifvit sin kungörelse rörande det samma. Der kallas nemligen till sammanträde i stadskonsistcriisessionsrum de elektorer, som på den utsatta dagen, måndagen den 9 Juni, i stadgad ordning inom de till valdistriktet hörande pastorat blifvit utsedde, Nu har det förhållande inträffat, att i ett par församlingar, t. ex. Hofoch Skeppsholms, elektorsvalen egde rum å annan dag, hvilka församlingars elektorer, om man strängt fasthåller kungörelsens ordalydelse, kunna, såsom icke kallade till valet af lekmannaombud, derifrån uteblifva. Ettsådant uteblifvande skulle dock på valets utgång kunna hafva den inverkan, att valförrättningen öfverklagades, hvarför vi hafva velat föra saken på tal före valet, på det alla tvister och krångel efteråt må kunna förekommas. Då förordningen om kyrkomötet i 2 5 stadgar, att om kallelse till elektorsval gäller hvad i afseende å kyrkostämma särskildt är stadgadt, eller att kallelsen utfärdas genom kungörelse af kyrkoherden eller den, som för särskildt tillfälle stämman hålla bör, synes det klart att elektorernes rösträtt ej är beroende på tiden för elektorsvalens hållande, hvarmed domkapitel eller af detsamma förordnad valförrättare ingenting har att bestyra. Enligt vår åsigt böra derför de elektorer, hvilka utsetts på annan dag än den 9, infinna sig vid valet den 19 och, i händelse der, med stöd af kallelsens ordalydelse, deras rätt att i valet deltaga skulle ifrågasättas, afgifva sin protest mot hela vålförrättningens laglighet. Den omständigheten, att de församlingar, i hvilka elektorsvalen skett å annan dag än den i kungörelsen omtalade, samtliga tillhöra hofkonsistorium och äro i saknad af egna territorier, skulle möjligen kunna leda en och annan på den tanken, att de icke kunna hänföras till kategorien pastorat. hvarom både kyrkomötesförordningen och stadskonsistorii kungörelse tala. Hvarken Tyska eller Finska församlingen eger dock nägot särskildt territorium, men deras rätt att deltaga i val af lekmannaombud torde det oaktadt vara obestridlig. Lika obestrid lig är denna rätt ock enligt vär åsigt för medlemmarne af de under hofkonsistorium hörande församlingar, hvilka i annat fall skulle gå miste om hvarje å kyrkostämma röstberättigad lekmans rätt att utse elektor och representeras vid kyrkomötet,