Aftonbladet – 14 juni 1873, sida 3

— Riksbankens metalliska kassa ut-! jorde den 31 nästlidne månad i myntadt! ch omystadt guld och silfver 26,036,666: 89 ; Tillgångar i andra valutor, 1 hvarå sedelutgifning f-r s grundas, utgjorde............ 2999.3 1 Summa rdr 29 035, : Sedelstocken uppgick den 31 sistl. mänadj Å t f j ( 1 ( Å f ill nnsr . sens B8,427,809: 80 deraf utelöpande sedlar rår 40,627,590: 871: amt återstoden sädana bankens å vista-förindelser, som skola i sedelstocken inbeäknas. Som utöfver sammanräknade beloppet af sankens förenämnda tillgångar, på hvilka sedelutgifniog får grundas, sedelstocken får ögst uppgå till 30,000,000 rår, utgjorde be oppet af obegagnad sedelutgifningsrätt rår 08.182: 4, såsom man finner en mycket inga summa, hvilken utan tvifvel kan beraktas såsom ett af bevisen på den ökade fterfrågan å penningar, som på senaste tiden nträdt, och hvilken under de sista dagarne öranledt en stegring af bankernas såväl insom utlåningsränta. — Ett storartadt grufveköp hari förra reckan ppgjorta, hvaroin D. N. vet berätta öljande: Köparne voro kommersrådet L SchWarzkoppf lrån Berlin och bergverksegaen Fr. Kreatz från Barmen. De flesta af le inköpta gruftorova ärö belägna i Norberg jeh de öfriga inom Ludvika och Norrbäres socknar i Dalarne. Af köparne är hr Fr. Kreuiz redan förut känd i vårt land sedan han förra sommaren inköpte ett stort untal:grufvor i Norberg. Såväl nu som då risade köparnpe stor liberalitet, och i allnänliet hafta gräöfforox uppskattats högt: Det är dock troligt att de främmande köarne denna gång gjort en god affär, ty nånga af de köpta grutvorna lära vara åf stort värde. Betalningsvilkoren vid detta köp voro ganska anmärkningsvärda, ty sälarne fingö heimligen kontant liqvid för alla srufvor eller delar, hvartill eganderätten ullkomligt var bevisad. En malmbrytning stor skala är.af köparne tillämnad och till n del redän börjad: Köpeskillingen upprår till den betydliga stimmän af nära 142 million och bortät 1 million blef utder 5 lagar i förra veckan till säljarne utbetald. l J — Promotionsjubilemm. I går firade il Upsälä ett gital af 1848 ärstilosofiedoktorer ! lugnfelnte årsdagen al sin promoriob: Dej! hade den glädjen att i sin krets såsom li rämste lsdersgäst kunna se naturvetenskasenk Hdle Hck vördnadsvärde Nestor i vårt : and, blias Fries, hvilken vid 1848 års pro: ! notion var promotor och hvilken ännu för ; in höga ålder frisk och kry, med lifligt): otresge deltog 4, feäten; Hjtsöm ban. äpntt. nöd. orortraten ifver.syssersutter. Big Hed vetenakapliga arbeten och forskningar. Så! som hedersgäster vuro äfven inbjudne pro mötionspredikanten vid 1848 års promotion, nuvär.Hak Erbbkiskoken hvilken döck ickel. kunde följa ivbjudningen, Cihodan han ihuf: vudstäden samma dag frambar universitetets och Upsala domkapitels lyckönskningar till spkedrottiingön i anlediiog af hennes jubi lem) i fratiställäreki af den a K. magisterfrågan, adjunkten Afzelius, förste mMärskel ken professor Hesse samt en af de öfriga marskalkarne, vice bibliotekarien Lagerberg. De filosofie-doktorer, hvilka hade infunnit sig för att deltaga i festen, yoro följande: Uplands nation: seminariofektorn i Linköping ) vå on. ekolkollöger olje MA ; a Wahlström. rektörn i NÖ e M., AA. endBladh. s oikollova i Qärlskad BR. J. Wohonsöit och lektorn i Falun A. Floderus; Gestrike-Hilsinge nation: kontraktsprosten BE: R. Wahrenberg och kontraktsprosten B. G. Bergman; Östgöta nation; skolkollegan i Wimmerby P. S.T. Ingeström och skolrektorn i Stockholm L. A. Wadner ; Westgöta nation: f. d. legationssekreteraren friherre R. Rudbeck och riddarhusfiskas len C. Lagerheim: Södermanlands-Nerikes Aation: kyrkoherden F. T; Hagberg, lektorni Örebro ÅA. G. py en professorn L. EB. Walmstedt, domprosten i Ströngnäs Th. Strömberg. professorn C, G. Malmström, lektotn i Nyköping G. W. Schotte, kontraktsprosten F. Wallin och redaktören af Aftonbladet A. Sohlman; Westmanlands-Dala nation: rektorn i Arboga L. H. Afaelins. lektorn i Örebro J. J. Broden och professor J. J. Borelius: Smålands nation: professorn H. L. Rydin; Göteborgs nation: seminarierektorn i Göteborg S. A. Leffler; Wermlands nation: skolkollegan J. M. Larsson och brukspatronen J. F. Geijer; Norrlands nation: kommerserådet J U. Grönlund, lektorn i Östersutid J. E. Dalen och kyrkoherden P. Lithner; Gotlands nation : föreståndaren för tekniska skolan i Örebro C. F. Virgin. Då primus vid 1848 års promotion, landeshöfdingen grefve H. Wachtmeister, var binårad att komma till festen, fördes presidiet af ultimus, prof. Rydin, som förstjföreslog en skäl för konungen och konuvgahuset, hvar vid särskildt erinrades om dagens betydelse för enkedrottningen och om hennes ädla egenskaper, och efter hvilken skål folksän gen afsjöngs. Derefter följde at preses föreslagna skålar för minnet af promotionen och för promotor, hvarpå Elias Fries sva rade. i ett ädelt och innehållsrikt tal, som lif: ligt erinrade om de poetiskt vackra och djupt gripande uttalandeva i hans b-römda promotionsprogram 1848 (efter denna skål sjöngs Integer vite-); vidare för adjunkten Afzelins; för marskalkarne, å hvilkas vägnar professor Hesse tackade. Dompro sten Strömberg reciterade et längre af hopom författadt poem med afseende på dar; gens betydelse, af dels elegisk, dels bumor ristisk art. Doktor Sohlman föreslog en skäl för ungdomsminnena och för trofasthet mot det bästa, ädlaste och kärnfullaste i ungdomstidens föresatser, sträfvanden och förhoppningar. Under aftonens lopp följde sedermera en hel serie af mera enskilda skålar af dels allvarlig, dels skämtsam natur. De flesta deltagarne voro under en synnerligt lifvad stämning och utbyte af gemensamma hägkomster samlade till mycket .sent på qvällen.. Då professor. Fiies aflägsnade sig, följde de. för 25 år sedan af honom promoverade den vördade fordne läraren till hans bostad och höjde der för honom ett lefve, ledsagadt af lifliga hurrarop. Festen, som egde rum i öfre vånin gen af det s. k. Flustret, var äfven med af: seende på de materiella anordningarne myc: ket lyckad; — Hallsberg—Motala—Mjölby iernväs. Motala Tidning medäelar rörande uea del af banan, sv. sträcker sig norr om Motala, följande beskrifning: s station går jernvägen genom