Aftonbladet – 10 juni 1873, sida 2

I Tyskland tyckas de katolske biskoparne vara beredde att fortsätta striden mot statsmakten meå större skärpa än någonsin. De preussiske biskoparne ha gemensamt till regeringen i Berlin inlemnat en protest mot de kyrkligt politiska lagar, som utgått från riksdagen under loppet af Maj månad. I detta dokument förklara de öppet för konungen, att de finna sig nödsakade att vägra lyda de den 15 Maj offentliggjorda lagarne. De sätta de gudomliga lagarnes och institutionernas myndighet öfver de lagar och institutioner. som äro af rent menskligt ursprung, och förklara, att de icke kunna tillerkäana staten rätt att efter sitt godtfinnande förfoga öfver kyrkans rättigheter och hvad som hör till det kristliga lifvet. Denna protest antyder, att striden nu inträdt i ett nytt stadium, Regeringen har också genast be svarat densamma med att konfiskera det nummer af den ultramontana tidningen Germania, som innehållit i fråga varande dokument jemte några skarpa anmärkningar mot regeringens förfaringssätt. Den sena st regementsförändringen i Frankrike torde väl i sin mån ha bidragit till att öka det klerikala partiets mod äfven i Tyskland. Prins Napoleons ankomst till Paris har väckt den största uppmärksamhet, och ehuru det heter, att han snart åter skall resa bort, och att han endast velat visa, att han har rättighet att vistas i Frankrike, antager man dock, att denna resa är företagen af vigtiga politiska skäl. Från Paris skrifves härom d. 5 d:s till Köln. Ztg: Prins Napoleon ankom i dag på morgonen kl. 7 till Paris och mottogs på bangärden af Maurice Richard. (Det var i dennes hus prinsen bodde under sin förra vistelse i Paris, dä han blef förvisad af Thiers.) Prinsen var försedd med ett pass, som franske konsuln i Milano gifvit honom. Hertig de Broglie, till hvilken man vändt sig angående prinsens återkomst till Frankrike, hade svarat, att intet hinder mötte härför, men att prinsens patriotism säkert skulle afhålla Honom från att komma genast under nuvarande omständigheter. Prinsen har icke gjort afseende på denna vink, men hans skyndsamma ankomst kän dock icke anses som ett trots mot den franske utrikesministern, emedan den stär i sammanhang med vissa söndringar, som upp: stått inom det kejserligt sinnade partiet. Bonapartisternes anspråk stegras ständigt, och den nya ministeren önskar derföre att skilja sig från dem, om detta på nägot sätt låter sig göra. Rouher, Fleury och Duvernois ha redan för att rädda Magnes portfölj måst desavuera den häftiga polemiken i Pays och Gaulois, i det de förklarade, att Ordre var den enda tidning, som verkligen kunde anses representera de i Chislehurst rådande åsigterna. Huru härmed än förhåller sig, så mycket är säkert, att ministåren söker bryta med bonapartisterne, och frågan om Magnes porttölj fortfar derföre att vara oafgjord. I gär gick ett rykte på börsen, att han utträdt ur ministeren. Om regerivgen lyckas vinna omkring trettio de puterade af venstra centern, hvartill hon redan tagit sina mått och steg, skall hon helt säkert kasta den lilla gruppen bonapartister öfverbord, dels derföre att hon känner sig alltmera nedtryckt af deras anspråk, dels derföre. att hon knappast kan räkna på deras röster i fråga om den nya vallagen. Bonapartisternes ledare veta mycket väl, huru sakerna stå; men olyckligtvis råder oenighet inom deras läger; ty den politik, som Rouher förordar, låter icke bringa sig i harmoni med O:liviers räd. Det är på grund häraf sow prins Napoleon så skyndsamt begaf sig till Paris. Den 29 Maj hölls under ledning af parlamentsledamoten Dixon i Leamington ett möte af de engelska jordbruksarbetarnes förening, Dixon uttalade sin sympati för rörelsens syfte, nemligen en förbättring af arbetarens materiella ställning, och förklarade att han hyste ett obetingadt förtroende att detta mäl skulle uppnås. Den befolknisagsklass, om hvars augelägenheter det här vore friga, var en af de talrikaste och mest olyckligt lottade, men likväl en af de vigtigaste i Storbritannien. Men man skulle skrida till verket med den anda, som fordom besjälade puritanerne. Arbetarrörelsen måste försiggk i religiös anda, ty eljest skall den tillintetgöra sig sjelf. De svårigheter, jordbruksarbetarne hå att bekämpa, äro stora, ty de skola komma i konflikt med de andra klassernas fördomar och privilegier, men de borde likväl lägga i dagen en moderat och försonlig stämning. Dixon var öfvertygad, att man icke såsom tidningen Union Chronicle behöfde frukta för bondekrig, nattliga öf verfall o, 3, V.. ty genom endrägt och fastThet skulle nog jordbruksarbetarne få sina hettittigade fordringar uppfylda. Under mötet uppträdde äfven Josef Arch, såsom bekant, rörelsea8 upphofsman. Han höll ett föredrag, hvari han förebrådde de engelska formers, att icke ha tillmötesgått sina ar betare och han förklarade slutligen att dessa skalle föredraga hangersoöd framför att vara förpakternes trälar. Gladstonp var inbjuden att bivisia mötet, men kom ej, Deremot förklarade han i en skrifvelse till inbjudarne, att ban följde jordhruksrörelsen med det lifligaste intresse. Mötet upplöstes efter att ha antagit ett beslut om att uppmana regeringen att skyndsamt åtaga sig jordbruksarbetarnes sak. I natt ankompa telegram bringa oss vigtiga underrätteiser fråp Spanien. Den konstituerande cortesförsamlingen har, efter att först ha afslutat de formella förberedej serna och behörigen konstituerat sig. i förgår, söndagen, med 210 röster mot 2 pro: klamerat den federativa republiken. Sedan Pi y Margalls försök att bilda ett nytt kabinett misslyckats, ha cortes vid ett hemligt sammanträde i gär gifvit den afgångna ministåren ett förtroendevotum och ätervalt densamma. Detta beslut har ytterligare bekräftats på ett offentligt cortesmöte. De afgångne ministragno ha förklarat sig villige att mottaga detta. förtroende, och den nu definitivt konstituerade spanska federatiyrepubliken synes sålunda under den närmaste framtiden komma att styras af samme män, som under provisoriet utöfvat rege: I ringsmakten, Tillståndet i de provinger, som hemsökas laf carlistopproret, är fortfarande bekiagligt, I den omedelbara närheten af Velardes kär har prins Alphonso (don Carlos yngre broÅlder) utskrifvit skatter för et helt år. Carlistehefen Lizarraga skall äter ha samlat ett band på 1000 man i Biscaya. Deremot har öfverste Perros vid Granadella (i närheten af Lerida i Catalonien) slagit flere carlistband, och Nasarre, öfverbefälbafvaren för de carlistiska stridskrafterna i Agagonien, bar jemte flere at sina officerare och två poster blifvit tilltångatamm vid Anlet af öfverste Delattre. . Car