Aftonbladet – 9 juni 1873, sida 2

EPA ET REST Te TE et RE SE AN ifva sig med embetsmän från kejsartiden. be 3land annat har han utnämnt en viss Mereilieux-Duvigneaux till generalsekreterarem justitieministeriet ocn stäilt en af Rouhers hä . d. sekreterare i spetsen för personaldirek-?! ionen i samma departement Duvigneauxke kall under kejsardömet ha varit en af de lätskaste förföljarne af den demokratiska ppositionen. Franska republikens nye president, mar-lnc kalk Mac Mahon har naturligtvis säsom lni ammal militär sion uppmärksamhet särskildt (1. iktad på armns angelögenheter. Armå-sh itskottet höll nyli ett sammanträde un-) er presideutens lednipg, och det berättar, hj tt man skall med all makt pa sig an ned frågan om armåborganisationen, och dålyrs jen nye presidentens Ksigter icke synner-sp igen skilja sig från utskottsmediemmarnesa,ar r det icke osannolikt, att saken kan komma ks tt föreläggas pationaiförsamlingen längt ij? idigare än man hi väntat. Bland medemmarne af ifråga nde utskott nämnas s30 Ubabaud-Latour, Forgeot m. fl. I Paristid:lsa ingarna har förut omtalats en strid mellan jde Thiers och Mac Mahon angående de olikalta lanerna att äterupprätta Paris försvar på n ny grundval. Thiers skall då, vär han!g ann en förklarad motståndare i Mac Mahon, åt lötsligen ha upplöst sammanträdet, i detlit jan yttrade sin ledsaad öfver att se politi liu en inblandas i allting, till och med i för-P? varsutskottets debatter. Tidningen Le Franais bekräftar nu, atten sädan meningsskilj-)mi ktighet mellan repnblikens förra och nuva-ge ande president verkligen egtrum och ansla er härtill följande betraktelser: Frågan om; Paris försvar har på senare tid varit föreL vål för intressanta debatter i försvarsnt ly, kottet, och det är icke omöjligt, att denna D råga kan få en annan lösning än hon kulle ha fått, i händelse Thiers icke afsätt. Tvenne förslag föreligga, det ena afly, renveralerne Frossard och Courviler, det an Ira af general de Riviere. Det förra går it på art lägga föstena på venstra Seine: stranden längre ut på terrängen för att på lenna sida skydda staden mot ett bombardanent, utan att dock aflägsna dem längre än ; å 10 kilometres från enceintenp. General Rivigres förslag vill ha fästena ännu längre ort och gifva försvarslinien en längt störrelt: itsträcknivg, så att icke endast ett bomS vardement blifver omöjligt utan till och med 1ia n belägring mycket svär. Den företa af ge lessa pla r understöddes ifrigt af Thiers;t len andra försvarades med mycken bestämd1; et af Mac) Mahor, I anledning af dessalqs jåda förslag var det som en ytterst häftig på iskussion vid ett af krigrådet8 senaste mösj en uppstod mellan marskalk Mac Mahonlye ch Thiers, som då ännu var republikensly; resident. OC PO Sksom vi förut omnämnt öppnades den onstituerande församlingen i Spanien d. dennes. Under den första veckan tyckas lock sammanträdena ha varit föra besökta. Vid mötet den första voro endast 150 medemmar (af 400) närvarande. Vid senare nöten ha flere infunnit sig. Medlemmarne f högern synas ej ännu ba intagit siva latser. Orense valdes till församlingens resident med 177 röster. Sedan de förbe:edande arbetena afslutats, synas cortes från ch med i går ha på allvar börjat sin egentiga verksamhet. Vid gårdagens möte nedade Figueras, enligt hvad ett telegram medlelar, den verkställande makten i cortes länder. Han framhöll svårigheterna i den varande situationen och föreslog såsom ästa sättet att ästadkomma en lösning af lesamma proklamerandet af den federativa epubliken. Den afgörande omröstningen m styrelseformen eger ram i dag. Piy Marga!l har fått i uppdrag att bilda en ny ninister. Mar känner nu general Nouvilas fälttågslan mot carlisterne, hvilken, att döma af le senaste underrättelserna, helt och hället nisslyckats. Han ville angripa dem från re sidor i provinsen Biscaja och tränga dem It ät hafvet. Men de ha under Dorregaays befäl med en styrka af 5000 man inanteri och 250 man kavalleri undsluppit wonom och marscherat mot Navarra. a dock icke, såsom ett rykte berättade, ntagit staden Irun utan endast Endarlasaron. Till råga på oredan skall nu äfven tt myteri ha utbrutit bland de under Veardes befäl stående republikanska truperna. Tidningen Correspondencia meddear, att posten mellan Frankrike och Span nu kommer att gå öfver Valencia, Bareiona och Junaguera. fe Den namnkunnige italienske statsmannen Patazzi har, såsom telegrafen redan medjelat, den 5 Juni aflidit i en ålder af sextioem är. Han hörde till de politiker, hvil vas lif varit på det innerligaste anknutet rid det nya Italiens öde, och dä det blet ans lott att egna det sina bästa krafter, kola vi blott beröra de punkter i hans hitoria, som falia tillsammans med händelserna i Italien efter kriget mot Österrike 859. Efter freden i Ziärieh och de neapoitanska . bourbonuernas fördritvande, hade talien, med undantag af Rom och Venelig, blifvit förenadt under en spira. Den mfvuduppgift, som då förelåg, var att utvidga den författning, Carl Albert gifvit Sardinien 1848, till hela halfön och att terförena de båda nämnda länderna med let öfriga Italien. Den första delen af uppriften stötte på svårigheter i den parti tularistiska anda, som ridde hos befolkninren i de olika provinserna till följd deraf utt de i århundraden bildat sjelfständiga stater. Den andra delen mötte hinder delz päfvens ställning som den katolska kyr-st ans öfverhufvud, dels i Österrikes stora! de vilitärmakt och fiendtliga bällning. Grefve fö Javour hade bättre än någon annan varittil janad att föra det nya konungariket mot!hv less. mål, men han afled på sommaren 1861 br ch efterföljdes af Ricasoli, som trädde till-le; aka i Mars 1862, sedan han förgäfves sökt hv lifva herre öfver de oordningar, som parti-st ularismens anda alstrade i södra Italien. bi Ratazzi bildade en ny minister, men då han da renom sitt uppträdande mot Garibaldi, närM lenne på sommaren 1862 gjorde sitt första gö örsök att taga Rom, kom i en skef ställ-!po ing till det demokratiska och nationellahk ramslegspartiet, måste han afgä samma höst. de iv 1867, säledes efter förvärfvandet af Ve-po etien, aflöste Ratazzi Bter Ricasoli, men se; trandade på samma fråga som förut, i det!ka an af konsideration för Napoleon III och lst: värtemot sina egna sympatier måste låtade rrestera Garibaldi, då denne i September ble 867 för andra gängen förde sina frivillige ot Rom. Cialdini blef hans efterträdare; ven då han icke kunde blifva herre öfver en ytterst häftiga rörelse, som Garibaldi, vilken till följd af den allmänna menin-qa ens uttryckliga fordran åter yar satt på id ri fot, framkallade i nästan hela Italien, egaf sig Ratazzi till konungen och erbjöd onom att äter bilda ett nytt kabinett, som kulle läta besätta Rom, äfven om det äter kulle leda till krig med Frankrike. Victor umanuel afböjde hans anbud. Detta vari, sta gången den ansedde statsmannen uppädde på händelsernas skådeplats. des