Aftonbladet – 7 juni 1873, sida 3

ningar förekoffintt, uti hvilka mer än 500 man ör trupper stupat i hvarje. Öfver 1000 man öde på slagfälten kostade drabbningarne vid Wörth (132 officersre, 1496 man); vid Vionville (198 officerare. 3091 man); vid Gravelotte officerare. 4157 man) och vid Sedan (118 officerare, 1519 man). Vid belägringen af Metz blefvo 55 officerare och 974 man på platsen; vid Paris 140 officerare och 1860 man. i Af sjukdom dogo, om armöns civila tjenstemän medräknas, 12,263 man, af dem afinre akut sjukdom 10.426 (6965 i tyfus och cirka 2000i rödsot), af inre kroniskt lidande 778, af slag 94; i 975 fall är dödsorsaken icke utrönt. knar man härtill de genom yttre våldaflidna, så hafva 70,23 proc. omkommit genom yttre våld och endast 28,95 proc. dött i sjukdom; för 1.02 procent är dödsorsaken obekant. Totalförlusten i döda går upp till nära 1 på 1000 af Tysklands hela folkmängd; 2 på 1000 af den manliga befolkningen. De tyska högskolornas andel i kriget mot Frankrike. under denna titel har Ludvig Bauer med understöd af universitetsmyndigheterna utgifvit ett arbete, som innebåller några ganska in tressanta uppgifter om de tyska universitetens högst betydliga medverkan i kriget. Af de 13.765 studenter. som under sommarsemestern 1870 voro inskrifna vid de tyska högskolorna, stodo 2,745 i fält, under det att 914 voro sjukskötare eller fältdiakoner. Af de 1505 vid högskolorna anställda professorerna, docenterna sssistenterna m. fl. buro 15 vapen; 253 egnade siva krafter åt vården af de sårade. Förlusteni döda (fallne i strid eller bortryckte af sjukdomar) utgjorde 252; ee TTT.