Aftonbladet – 5 juni 1873, sida 2

STOCKHOLM den 5 Juni. Ännu har den nya franska regeringen icke företagit stort annat än afsättningar inom den högre administrationen och dock är det ultranapoleonistiska bladet Pays icke nöjdt, utan begär hvarje republikans afskedande och kallar det en skandal, att män sådana som Picard, Jules Ferry och Lavertujon ännu sitta qvar i sina embeten, Ministrarnes beroende af sitt parti har fått tillfälle att visa sig vid dessa utnämningar; ty dels hafva personligt inflytande och slägtskapsförhållanden gjort sig gällande på etti högsta grad otillbörligt sätt, dels har inrikesministern Beul genast förflyttat en nyss utnämnd prefekt från Toulouse till Bordeaux, derföre att de klerikala deputerade vero missnöjda med honom i hans egenskap af protestant (som till på köpet öfvergått från. katolicismen). Han har emellertid derigenom kommit ur askan i elden, ty nu förklarar erkebiskopen af Bordeaux, att han icke vill ha något att göra med den nye prefekten, och de klerikale gå så långt, att de som allmän regel fordra protestanternes uteslutande från alla embeten. Äfven i den yttre politiken vänta de klerikala stora ting af den nya regeringen; de förutspå ett sålanda snart återupprättande af det legitima konugadömet och som dess första stordåd ett täg till Rom för att återinsätta påfven i hans verldsliga makt, samtidigt hvarmed äfven annorstädes den stora striden för kyrkan och rätten skall börja. Under det regeringen kommer att för närvarande intaga en mycket passiv och likgiltig hållning gentemot de af Thiers regering framlagda förslagen till statsmakternas organisation, kan man med säkerhet motse, att hon vid behandlingen af finanslagen för nästa år skall uppträda på det mest energiska sätt, emedan hon i denna sak blir i tillfälle att på en gång angripa sin motståndares svagaste sida och att stärka sin egen ställning genom att häfda en förståndig finanspolitik. I detta hänseende väntar man sig stora ting af Magne. Dels säges det, att han vill yrka på nedsättande af armåutgifterna, dels att han, som är afgjord frihandelsman, skall uppgifva deu af Thiers genomdrifna råämnestullen, likasom skyddet för den inhemska skeppsfarten (den så kallade surtaxe på utländska fartyg, som komma till franska hamnar med andra varor än sitt eget hemlands alster). Afven saltskatten kommer att nedsättas, likasom man kommer att afstå från den förhöjning af de di: rekta skatterna, svm Lon Say föreslagit för att åstadkomma jemnvigt mellan inkom ster och utgifter, utan att man derför uppgifver den årliga afbetalningen på statsskulden af 200 millioner francs, hvilken Thiers betraktade som en hufvudpunkt i hela sin finansadministration. Det är icke illa beräknadt af regeringen, om hon verkligen beträder denna väg; ty just bland repöblikanerne fann Thiers urspungligen de skarpaste motståndarne mot sina finansförslag, och de skulle mer än sannolikt rösta för nya förslag i motsatt riktning, så vidt ministeren eljest är i stånd att åstadkomma jemnvigt i statshushållningen. Det är just i de stora fabriksoch handelsstäderna som Thiers tullförslag hafva rönt mest motstånd och det är också här, som de radikale hafva sitt största parti. Journal des Debats förklarar sig också villig att understödja förslag i ofvanangifna riktning, enär den på ön sätt kan gilla den finanspolitik, Thiers öljt. Såsom vi förut omnämnt ingå dagligen förtroendeoch tacksägelseadresser till Thiers, hvilka vitna om den oro, hvarmed man i en stor del af Frankrike motser den närmaste framtiden på grund af den åldrige statsmannens afgång och de högra fraktio nernas öfvertagande af makten. Det heter sålunda i en adress från Belfort af den 25 Maj, efter en anmodan till Thiers att i undertecknarnes namn begära kammarens upplösning och utskrifvande af nya val: Undertecknade (760 till antal) omfatta med ifver tilllället att åter uttala sin oföränderliga tacksamhet för den store medborgare, som med så mycken uppoffring har arbetat på fäderneslandets befrielse och räddning. Från invånarne i Beaucourt på Belforts område har följande adress blifvit tillstäld Thiers: Pinsamt öfverraskade af underrättelsen om er afgång uttala invånarne i Beaucourt härigenom, utom sitt beklagande, försäkran om sin lifliga sympati. Edra ansträngningar för Frankrikes återupprättande och republikens befästande gifva er rätt till alla medborgares tacksamhet. Såsom vänner af ordningen och arbetet helsa vi i er vårt fäderneslands befriare och beskyddaren at våra friheter. (Härefter följa 642 underskrifter.) Ätven från en del invånare i det ännu icke utrymda Nancy har Thiers mottagit följande skrifvelse: Nihar vädjat till historiens dom; ni kunde med samma stolthet och tillit ha vädjat till edra medborgares dom. Ni bar fallit för de ri. valisorande partiernas slag, men ni har