Aftonbladet – 4 juni 1873, sida 2

STOCKHOLM den 4 Juni. I den utländska pressen föreligga nu temligen fullständiga uttalanden om det intryck, som de senaste händelserna i Frankrike gjort utom landets gränser. At stort in tresse är det att erfara, hvilken ställning regeringen i Berlin ämnar intaga till den nya regeringen i Versailles. I detta hänseende kan följande yttrande i den officiösa Provincial-Korrespondenz tjena tillledning: Insättandet af en ny regering i Frankrike, som varit en följd af utvecklingen af landets inre förhållanden, tyckes icke ha någon betydelse för förhållandet till utlandet, isynnerhet icke för verkställandet af Frankrikes ännu återstående förpligtelser till Tyskland. Så mycket det än mäste anses såsom en politisk hederspligt att just i det ögonblick, då franska republikens f. d. president sä oväntadt funnit sig nödsakad att afgå från sin plats, ännu en gång uttala ett erkännande af hans lojala och kloka uppträdande, genom hvilkethanså mycket bidragit attväskynda utförandet at fredsverket emellan Frankrike och Tyskland, så är dock tyska regeringen vida skild från den tanken att genom sin appfattning och sina önskningar vilja utöfva något slags inflytande på grannlandets inre politik, Vårt förhållande till Frankrikes nya regering kommer avt uteslutande bestämmas af den hällning, det iakttager i förhällande till Tyskland, isynnerhet i fråga om uppfyllandet af dess traktatsenliga förpligtelser. Efter hvad hittills föreligger, ha vi skäl att antaga, att den nuvarande regeringen i sådant hänseende -beslutit sig för att fortsätta sin föregångares politik. Då från åtskilliga håll uttalats dels förhoppning om och dels bekymmer för att den nya regeringen skall låta konfessionella synpunkter få inflytande på sin utrikespolitik, stödjer sig detta antagande rimligtvis på betraktandet af de inre franska partiförhållandena. Det måste emellertid betviflas, att dylika syn punkter med utsigt till framgång skola kunna göra sig gällande vid bestämmandet af Frankrikes ställning till utländska frågor, och Tyskland kan derföre under alla omständigheter med fullkomlig trygghet och fullkomligt lugn motse den nya utvecklingen af förhållandena i Frankrike. Bland de engelska tidningarna beklaga Times, Daily Telegraph och Daily News att Thiers blifvit undanträngd från sin plats; men de råda på samma gång venstern att visa lugn och moderation och tala på det hela taget om framtiden med en förbehållsamhet, som tydligt nog röjer deras bekymmer. andra sidan lägga den bonapartistiska Morning Post och torytidningen Standard oförbebällsamt i dagen sin glädje öfver den i Frankrike skedda förändringen. At Times betraktelser öfver situationen anföra vi följande: Om presidentens ställning kan intet tvifvel ega rum. Han har aldrig varit politiker och lär väl knappast nu i sitt sextiofemte år komma att lägga i dagen några politiska planer eller politisk begåfning. Han skall helt säkert blott upprätthålla lugnet och öfverlemna åt sina ministrar attregera. Till att visa sig på talarstolen kan han icke känna någon synnerlig last. Ännu mera än presidentens hällning och språk är emellertid det sätt, hvarpå de liberale funnit sig i sitt nederlag, egnadt att ingifva förtroende. Må den nya regeringen också göra sitt värsta, så äro de liberale dock redo att bjuda henne spetsen så väl på talarstolen som vid valurnorna. Times anser för gifvet, att regeringen icke vill att nationalförsamlingen skall upplösa sig förr, än någon utsigt finnes till att hon skall aflösas af en lika konservativ församling, och att regeringen likaledes vill att den allmänna rösträtten skall blifva på något sätt kringskuren. Tidningen anser emellertid detta experiment mycket farligt och tror, att om venstern blott har en smula tålamod, kan den med tillförsigt se framtiden till mötes. Under åen stiltje, som inträdt i det politiska lifvet i hela vår verldsdel, till och med i Frankrike, der man blott afvaktar hvad KNESSET ON EN