Aftonbladet – 26 maj 1873, sida 2

anses afgjord. De tjugu återstående artiklarne ingehålla endast financiella anordningar eller detiwljbestämmelser. Art. 1 fast ställer att konungarikets allmänna lagstiftniog angående i fråga varande ordnar skall utsträckas äfven till det romerska området, som hittills i detta hänseende befunnit sig i en undantagsställning. Denna artikel antogs med 385 röster mot3. Endast 15 medlemmar afhöllo sig från att rösta. Paragr.4af2:dra artikeln bibehåller oråensgeneralaten och avslår åt påfven för deras uuderbäll en årlig ränta af 400,000 francs. Så länge icke påfven fioner för godt att begagna sig deraf, kan förvaltningen af denpa summa af regeringen anförtros åt en aft de kyrkliga korporationer som för närvarande bestå i Rom. Denna paragraf blef föremål för långvarigt och lifiigt motstånd, men antogs med 220 röster mot 193. Emellertid är jesuitorden utesluten frän de förmåner som genom nämnda paragraf beviljas alla de andra generalaten. Eu enskild motion om jesnitordens fördrifvande från Ttalien bekämpades af regeringen och ätertogs af motionären. Den komitg, som fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till rättegängsordning inom tyska riket har nu kommit tili den ömtåligaste punkten af sitt arbete och som står i nära samband med den högst vigtiga frågan om den blifvande domstols organisationen. Här gäller det nemligen, om iman skall bibetbålla assisdomstolar med jary, eller om man skall utbyta denna institution mot Schöffengerichte i alla instanser. Komiten tyckes ha uttalat sig till förmån för sistnämnda kombination; men den allmänna meningen, isynuerhet i södra och vestra Tyskland, är mycket fiendtlig mot iaförandet at domstolar at sistnämtda slag, emedan man anser, att denna från medeltiden låsade institution icke motsvarar vår ida bebof. Komiiens förslag tros derföre icke komma att gå igenom hvarken hos förbundsrådet eller hos tyska riksdagen. I Schweiz fortgår strideu mellan det katolska presterskapet och kantonalstyrelserna. Stora rådet i Solothurn, som, oaktadt de klerikala sympatierna hos en stor del af befolkningen, uppträder med mycken fasthet mot biskopen sf Lachets ansprök, har nu äfven antagit en artikel i det nya strafflag) förslaget, som fastställer mycket stränga strafftestämmelaer mot missbruk af predikstolen till politisk agitation. Vid det sammanträde, der detta beslut fattades, antogs äfven med 70 röster mot 11 en artikel om dödsstraffets afskaffande. Ungerska riksdagen har nyligen åter sammanträdt. Vid valen till president m. m. återvaldes utan någon opposition alla de gamle funktionärerne. Under de törberedande konferenserna ha hutvudmännen för Deakpartiet gjort stora ansträngningar för att bringa till stånd en fnsion med venstern. Deak har höllit evt mycket försonligt tal, i hvilket han förordade stora eftergifter åt den liberala oppositionen och förklarade, att majoriteten hädanefter ämnar följa er mera oberoende d. v. eg. mera framåtskridande politik. Han begärde för detta ändamäl alla de liberala elementeas inom riksdagen medverkan. Detta språk gjort ett mycket godt intryck både inom representationen och hos allmänheten. Op: positioustidningarne lyckönska majoriteten till dess afsigter och löften och lofva sin medverkan för deras realiserande. Österrikiske fivansministern de Pretie har för ungerska regeringen tillkännagifvit, att nationalbanken beselutit att med 4 millioner floriner öka filiaibankens i Peath grundlond. Man ser bäruti en belöning för den tjenst nugerska riksdagen gjort österrikiska rege ringen genom att godkänna en modifikation i nationpaibankens statuter, som skulle vara egnad att besvärja börskrisen i Wien. Det dåd, hvartill carlisterne gjort sig skyldige efter den seger de nyligen vunno ofser regeriogstrupperna vid. Sanahnja i provinsen Lerida i Catalunien, i det de nedsköto 20 fångar som de tagit, har i förening raed mänga andra handlingar af samma art stegrat förbittringen mot dem till det yttersta. Det berättas. att milisen i Barcelona yrkat på repressalier mot de esrlistiska fingsrne, men att de republi kanska myndigheterna, förutseende detta, låtit bortföra dessa fåugar till fästningen Montjaich, på det de måtte vara bättre skyddade mot ett möjligt utbrott af mängdens förbittring. En deputation från mili sen och municipalrädet i Barcelona bar anhållit hos genera! Patino, wilitörguvernören, äfvensom hos civilguvernören, att alla personer, hvilka notoriskt tillhöra Don Carlos parti, skola förvaras eäsom gisslan för de exceeser, hvilka kunna komma att begis af de carlistiska banden. Regeringen i Madrid har genom telegraf blifvit tilllrägad rörande denna s. General Velardåe har tfärdat en proklamation, söm uppfordrar Jlt vapenfört manskap mellan 14 och 601 ärs älder att ansluta sig till de republikan ska trupperna mot carlisterne. De militära! myndigheterua skola leda cperationerna, Landstormen i byarne skall meddela underrättelser om fiendens rörelser eller ställ ning. Hvarje municipalräd, som icke verk. ji ställer militärmyndigheteruzas order, skall: dömas till böter af från 1000 till 10.000 darag. — Det af oss förut omtalade ryktet, att carlisterne skulle ha lyckats i London upptaga ett lån af 400 millioner, förnekas officielt frin Madrid. Ett rykte om att finansministern skulle ämna föreslå bos cortes att reducera till hälften nästa halfårsbetalniog på statsskulden förnekas på ået bestämdaste af regeringen, hvilken lär ämna föreslä försäljning at bergverken i Rio Tinto och borttörpaktandet af tobaksmonopolet för reglerandet af finanserna. a Civilstatens pensionsinrättning. K. M:t har den 23 dennes förorånav presidenten, frih. Louis de Geer att vara ordföraude i direktionen för civilstatens pennionsinrättning. N Provincialläk Nm Be mA retjenst. K. M:t har