Aftonbladet – 26 maj 1873, sida 2

lerlägga stö ideersättninIgen; som omedelbart efter en förkrossande invasion och ett blodigt inbördes krig vågade göra en början till det olycksbringande centralisationsSystemets uppbäfvande i— doune man har no blifvit störtad genom de egoistiska lidelseroa hoz3 en svag kammarmajoritet, för hvilken fosierlandets kraft och praktiska skäl ingenting betyda i jemförelse med hoppet aw kunna realisera älsklingadrömmen om en monarki med Gads näde. Vidden af detinfly:s Thiers atgång kommer av utöfva på Fr kes öde läter na ltorligtvis icke nu bestämma nig, men att detta ioflytande blir at menlig natur, derom toråe icke meningarna kanna vara delade. Hur omöjligt det var att i närvarande ögonblick ersätta Thiers, visar valet af hans efterträdare. Marskalk Mac Mahon, som af högern hugnats med förwoendet att öfvertaga statsrodret, är en som imenniska och krigare a! alla partier högt ausedd personlighet och åtnjater inom armåön en hög grad af popularitet. Dessa egenskaper hafva bestärt hans val, enär högern icke inom sina led egde en enda poliuisk personlighet, ätnjutande nägon allmäunare popularitet. Om säluada Mac Mahon, hvad karakterens redbarhet och ett kändt och aktadt namn be träffar, kan ställas vid sidan af Thters, eger han dock icke i ringaste mätt de politiska egenskaper, som foråras för att kunna lotsa det franska statsskoppet genom de bränningar, i hvilka det i närvarande ögonblick kringkastas. Tvärtom har marskalken alltid hällit gig främmande för politiken och det till den grad, att man icke ens kommit på den tanken att sätta honom, en eä populär och betydande man, in i xationalförsamlingen. Politiska skäl tyckas icke heller ha bestämt marskalken att mottaga presidentvärdigheten. Euaiigt hans egev budskap är det af lydnad, som han ansett sig icke kunna vägra att hörsamma den guveräna nationalförsamlingens vilja. Det att döma af tolegrammet i soldatton hällsa badskapet äberopar Guds hjelp och armens tillgifvenhet som grundvalen för den politik, :oarskalken kowmer att fullfölja för regenererandet af Frankrike. Högern känner sig emellertid sannolikt mycket tillfreds öfver att i state chefen ega, i stället för eu fin och dominerande pulitdiker, en Iydig soklat, hvilken, stödd på armens tillgifvenhet, möjligen en gång kan på order komma avt gitva form och verklighet ät dess älsklingsdröm. Den nya presidenten, hvilken med afseende på sina politiska sympatier väl närmast för anses för bonapartist, har till sitt stöd bli vit omgifven af en höger-minister af renaste vatten, blott med en obetydlig bonapartisk bismak, representerad af finansministern Magne. Det nya kabinetiet består af: Broglie vice president i ministerrådet och utrikesminister Beul inrikesminister, Magnå finans-, Ernould justitie-, Batbie undervisnisgs-, Bouillery handels, Deseilligny arbets-, Dampierre mario, Cissey tillsvidare krigsminister. Med denna minister och de i Versailles -konsigneråde trupperna ämnar nu högera bjuda den första stormen spetsen. Orsakerna till krisen äro i korthet föl jande: De fyllnadsval till nationalförsamliogen, hvilka på senare tiden egt rum, hafva, som bekant, utfallit i nära nog uteslutande radikal riktning. Härigenom har landet velat uttrycka sin bestämda vilja afj republikens definitiva införande och gifva Thiers en fingervisning om nödvändigheten af nationalförsamlingens upplösning och utskrifvandet af nya val till en kammare, som j skulle afgöra landets konstitution. Dettal: förorsakade hos högerns olika fraktioner; en fruktan, hvilken alstrade en sammanbållning, som icke en gång fäderueslandets sväraste olyckor mäktat åstadkomma. Nationalförsamlingen sammanträdde den 19 April efter slutade ferier och högern var nu fullt besluten att antingen tvinga Thiers att kasta sig i dess armar eller störta honom. Thiers bestämde sin position och utsåg on homogen minister ur venstra centern, på hvilkens progråm i främsta rummet stod republikens definitiva konstituerande. Samtidigt framlade regeringen sitt förslag till statsmakternas organisation, hvilket sksom bekant i sin motivering framhöll nädvändigheten af repu eus upprättande och: hvars uppläsning Gerför icke tilläts. — Högern besvarade dessa regeringens båda steg! genom en af 160 deputerade undertecknad interpeilation, i hvilken den uttryckte sina farhågor öfver arten af den nya ministerkombinationen. Interpellationens besvarande bestämdes till i fredags. Högern var nu fast besluten att våga det yttersta och alliansen, i hvilken äfven bonapartister intogos, vann i styrka, så att interpellationens anhängare på fredagen räknade 302 medlemmar. Interpellationen gaf avledning til en häftig debatt; i hvilken högerns koryfesr natarligtvis icke sparade på orden. Jastitieministern Dufaure, som redan vid debattens början tillkännagifvit att Thiers komme att tala, emedan interpellationen rörde hansanl svarighet, yttrade sig på fredagen k rege-!? ringens vägnar i mycket bemedlande orda-2? lag, ehura han dock bestämdt förklaraden att nu vore ögonblicket kommet att erkänna en republikansk styrelseform, Mötet uppsköts till i lördags kl. 9 på morgonen. : Denna dag uppträdde Thiers personligen. I ett längre tal erinrade han om de stridiga hsigterna rörande införandet af monarkien eller republiken och uttalade, att den senare har sympatierna hos det stora flertalet ati befolkningen för sig. Äfven han sjelf hade bestämt sig för republiken, derföre att mo-; narkien var praktiskt omöjlig. Det finnes nemligen endast en tron, men trenne pre-). tendenter till densamma, Regeringen följde 1 en öfvervägande konservativ politik och sökte undvika ytterligheter. Enda sättetn att komma ifrån svårigheterna i den närva-t rande situationen voro att antaga de atreIT geringen föreslagna konstitutionella lagarne. Etter detia tal uppsköts sammanträdet? två timmar, hvarefter deputeraden ErnoujY af bögern framstälde följande dagordning :e I betraktando af att regeringsformen ickelt föreligger till behandling och att det är ab-j2 solut nödvändigt att lugna landet med enj? konservativ poiitik, beklagar nationalför-1r samlingen att den senaste ministerförändrin-8 gen icke gynnat de konservativa intressenalt så, som. man haft rätt att: väntå Detta misstroendevotum mot regeringen, hvilketj2 till och med icke anser det af Thiers re-)2 gering uppgjorda förslaget om statsmakter-h nas organisation ha blifvit framlagdt, an-l togs med 360 röster mot 344, sedan en afl? Dofanre framstäld dagordning blifvit för-S kastad med 362 röster mot 348. Med 168 rösters öfvervigt blef sälunda Thiers beröf-i! vad den makt, genom hvilken han upplyft f Frankrike ur dess lägervall och återför-!3 skaffat det dess fordna anseende som en lifskraftig stat, hvilken ännu har en stor roll att utföra i frihetens och framåtskri lr dandets tjenst. Det äterstår nu att se, hurv de lössläppta partilidelserna skola handskas 1; med det verk, som den store statsmannen ig så lyckligt påbörjat. e Ttalionalka narlamantat hav antagit da hida lus Ir AA mr rr vw Eg DD