Aftonbladet – 24 maj 1873, sida 3

Georg Scheutz. Den svenska pnblicitetens vördnadsvärde Nestor, räknemaskinens europeiskt berömde uppfinnare har sluiat sin långa, på arbete och sånn heder rika bana. Auditören Georg SchentZ afled härstädes i torsdags kl. ?a till 13 middagstiden i den höga åldern af 87 år och 8 månader. Georg Scheutz var född den 23 Septeinber 1785 i Jönköping, der fadren var källarmästare. Efter att ha genomgått Jönköpings skola och Wexiö gymnasium blef han student i Lund, der han tog kameralexamen och hofrättsexamen, hvar efter han nägon tid tjenstgjorde dels såsom vikarierande aktuarie i Göta hofrätt, dels med hvarjehanda domareförorånanden. Han ämnade 1810 taga bergsexamen i Upsala, för hvilken examen han genom enskilda studåjer var fullt beredd; men kemie professorn Afzelius (Sten-Jan) vägrade tentera honom, utan att han vid universitetet hade tillbragt den för förberedelser till nämnde examen vanliga tiden. Han nödgades skledes afstå från denna bana. I slutet af 1812 bosatte han sig definitivt i Stockholm, der han först någon tid var anställd såsom andre auditör vid Svea artilleriregementet, en befattning, som efter några år indrogs. År 1818 blef han egare till ett af den bekante författaren F. Cederborgh anlagdt boktryckeri och har sedermera hulvudsakligen egnat sig åt litterära sysselsättningar och företag. Tillsammans med Cederborgh redigerade han under ett par är udningen Anmärkaren, det första egentliga liberala oppositionsblad efter det pya stats skickets införande. Då detta blad den 22 Jan. 1820 föll offer för indragningsmakten utgaf Scheutz straxt i stället Anmärkarne, på hvars utgifvande han länge innehaft tillståndsbref, och det var med anledning at det för vederbörande öfverraskande härj, som det sedermera stadgades, att tillstånds bref, för att gälla, skulle vara begagnadt inom sex veckor efter utfärdandet. I denna Scheutz tidning ingick nu den bekante Joh. Johansson såsom medarbetare; och i November månad sistnämnde är förändrades tidningens namn till Argus, och skulle den till en början utkomma ivå gånger i veckan, utgifven af Scheutz och Johåusgon, såsom båda ansvariga utgifvare och redaktörer. Johansson tillvällade sig emellertid snart per fas et nefas myndigheten att gälla för tidningens hufvudman äfven under den tid, då blida skulle ha lika makt och ansvar, och efterhand tröttnade Scheutz både vid det juridiska och moraliska ansvaret och lät Johansson ensam representera bladet. Visst är emellertid, att utan Scheutz förståndigt och läsbart affattade politiska uppsatser, hans förträffliga litterära artiklar och de lättare saker han började införa under rubriken Mosaik skulle bladet alårig vunnit någon synnerlig framgång; ty dertill bidrogo i sanning föga Johanssons längtrådiga, slä piga och doktrinära, genom en läng följd af n:r fortsatta, af fåfänga och pösande öfvermod uppfyllda politiska afbandlingar, som ofta blott utgjorde långa polemiserande inledningar till någonting positivt, som skulle komma, men som aldrig kom. Då Johansson mot slutet af 1820-talet, till följd af sin doktrinära förhäfvelse, uti Argus alltmera kom i strid med de liberala id6er, som seg rade i Julirevolutionen (mot hvilken Johansson intog en mycket hätsk och fiendtlig ständpunkt) skilde sig Scheutz från all beröring med Argus, hvilken derefter mycket hastigt gick utföre och förlorade all betydelse. Scheutz redigerade sedermera åtskilliga tidskrifter: Journal för manufakturer och hushållning, Svenska Industriföreningens tidskrift och Tidning för Näringarne; han deltog ock tidtals säsom medarbetare i andra tidningar och tidskrifter, till hvilka han lemnade större eller mindre afhandlingar i vitterhet, fysik, teknologi, politik 0. s. V. Jemn medarbetare har han under de senaste 18 åren varit i Aftonbladet, der han ensam redigerade den tekniska afdelvinger, intill dess för ett par år sedan hans försvagade syn hindrade honom att såsom hittills genomstudera ett stort antal utländska tekniska och naturvetenskapliga journaler. Sin politiska uppfattning har han uttalat i den 1840 utgifna broschyren Slägtvälde och idvälde, som visade att han hade blick och hjerta för den sanna och verkliga demokratiens sak och icke brydde sig särdeles mycket om de tomma ljud och fraser, som för åtskilliga gå och gälla såsom fullvigtigt mynt och såsom långt vigtigare än saker. Äfven på det vittra området har Scheutz Appträdt med framgäng. Utom några origi nalnoveller, som han utgifvit, har han lemnat förträffliga poetiska öfnversättingar efter Shakespeare (Julius Cesar, Köpmannen i Venedig och Kung Lear), Werner, Fouque och Boccaccio. Han har dessutom utgifvit flere läroböcker och handböcker, bland hvilka vi omnämna den i A. Hellstens Bibliotek i EET STANNA SET EEE AN