Eldsvådor, Från Trelleborg berättas: Sist lidne fredags afton vid half 9 tiden uppkom elds våda hos landtbrukaren Ånders Persson i Vestre Torp. Hlden uppstod i ett uthus och spridde sig genast till de. andra byggnaderna som i grund nedbrunno. Fyra vackra och dyrbara hästar, 1! kor, kalfvar, får och lam, grisar och fjäderfär blefvo innebrända. Endast ex häst blef räddad Allt lösbo gick samma väg och omkring 200 t: tröskad spanmål. Gården och lösboet samt krea turen voro assurerade i häradernas brandstods förening till lågt belopp. Huru elden uppkom mit är änmu ej kändt, men antagligen är de mordbrand. (. .) I Mariestads Veckoblad berättas: Söndager den 11 Maj kl. mellan 12 och 1 middagen ied slog åskatr i hemmanet skatteg. Jung och an tände en ladugård jemte en vagnbod, tillhörig Johannes Mattsson. Oaktadt folk genast skyn dade till stället från den närbelägna kyrkan kunde endast en häst räddas: öfriga kreaturen. 4 hästar, 1 föl, 9 nötkreatur, 6 svin samt 18 fås och lam blefvo innebrända; af dessa tillhörde er häst och en ko Johannes Mattsson och de öfriga dess måg Magnus Johansson, hvilken brukar fastigheten; dessa 2 sistnämnde kreatur, som aj hemmavarande tjenstepigan löstes och utsläpptes sprungo åter in i elden. Egendomen var lågt försäkrad i länets brandstodsbolag. d Uti den !, mil från Jung belägna Fyrunga kyrka, hvarest gudstjenst samtidigt förrättades, var lufttryckningen af åskslaget så hårdt, att folket trodde åskan nedslagit i tornet derstädes, hvarför det i förskräckelsen tog väg ut genom fönstren, enär då mängden först sökte sig ut genom dörrarne, dessa ej kunde fås upp. — Hög ålder. Den 5 dennes afled i Danshyttan af Lindesbergs församling framlidne landtbonden Peter Jansons enka Catharina, född, enligt egen uppgift, den 1 Maj 1773, enligt kyrkoboken den 1 Maj 1774. Den första inberäknad, har hon, allt intill sistone temligen kry till kropp am själ, således upplefvat minst 100 födelselagar. — En bok om Linnå. Från Berlin skrifves till G. H. T.: — — — Till sist vill jag omnämna en af dr F. X. Gistel författad lefvernesbeskrifning öfver eder landsman Carl von Linn (Frankfurt am Main, hos Sauerländer, 1873). Boken är skrifven med stor kärlek till och nästan obetingad beundran för plantkunskapens ombildare, men något pedantiskt. Hur noga författren gått till väga, kan inses deraf. att han med stort allvar upplyser, att Linn höll sina colloquia familiaria på sin egendom Hammarby vid Upsala. icke, såsom någon en gång påstått, klädd i röd nattrock och grön mössa, utan i grön nattrock och röd mössa.