Aftonbladet – 19 maj 1873, sida 3

från Genåve, påstår, att ett öfver 300 mötre djupt schakt vore för kostamt, då hvarje möetr skulle kosta 1000 francs och en måetre lyfthöj motsvarar 10 metres horisontel transport, sam I vidare emedan schaktet icke träffar tannelns mid Jutan ligger endast 3850 fot söder om Göschene och måste vara färdigt en månad innan borrma skinen från Göschenen uppnår det. Anläggningskostnaderna för sjelfva tunnel blefvo beräknade till 53.000.000 francs; men h Favre har åtagit sig arbetet för 50,00.000, oak tadt hr Grattoni, öfveringeniören för Mont-Ce nisbanan, beräknat genombrytningskostnaden til 60 millioner. Hvad angår byggnadstiden, så be räknades den af de sakkunnige männen ti!l 15—1 år; men sedan den tid, från hvilken deras utlå tande daterar sig (1864) då Mont-Cenistunnel: årligen på ömse sidor framskred endast 600 må tres, har borrningsmetoden gjort stora framsteg så att man der redan år 1867 hann med näratr gånger så mycket på ett år. nemligen 1500 oci 1600 mötres. Till följd häraf blir det möjlig att reducera byggnadstiden för Gotthardsbanaj till 10, kanske 8 år. Hr Grattoni har förbun dit sig att på 9 år fullborda tunneln, och h Favre har ingått kontrakt att på 8 år utför alla arbetena. Hade man velat spränga tunnel) medelst handarbete, skulle icke mindre än 60 til 70 år ha erfordats. Det första förarbetet till det stora verket be stod i att bestämma tunnelaxeln, så att anlägg ningen från båda ändpunkterna kunde begynna: oberoende och säkert fortsättas, så att de båd: tunnelstyckena noga sammanträffade på midten en mycket svår uppgift. Ingeniören Gelpkefrår Bern har löst den. Axeln bestämdes i fjol a honom och ställdes bokstafligen i samband med himlens stjernor, då de oföränderliga lagarne fö! himlakropparnes rörelser erbjuda den solidaste grundvalen härför. För sex månader sedan bör jade derefter de egentliga arbetena vid jättever ket, likväl blott de provisionella eller, rättare sagdt, handarbetena. På denna jemförelsevis korta tid ha maskinerna blifvit framförda och uppsatta, storartade vattenledningar anlagda, vid: lyftiga bygnadsarbeten verkställda vid båda tun nelmynningarne, nemligen byggnader med hvar dera fem luftreservoirer. gasberedningsanstalter. mekaniska verkstäder, magasiner, smedjor, kalk. och krutmagasiner. stora brädgårdar, bostäder. skjul, sjukhus, marketenterier m. m., allt till en kostnad af mer än 2.000,000 fr. på hvardera sidan. Härigenom förvandlas dessa små alpbyar med sina primitiva stugor till stora arbetscentrer, ty inom kort.skola på hvardera sidan icke mindre än 2000 arbetare syssla med sitt bullrande bestyr. Na några ord om de maskiner, som skola beagnas här. Man måste göra åtskilnad mellan em, som arbeta i tunneln, och inrättningarna utanför tunneln. De senare lemna den erforderliga kraften åt borrmaskinerna i tunneln, då det ej kan komma i fråga att begagna ångmaskiner der inne, emedan luften skulle så) försämras genom deras rök m. m., att hvarken menniskor eller djur skulle kunna vistas i bergpts ja till och med elden under maskinerna skulle slockna. ngmaskinerna måste således uppställas utanför tunneln, och ångan måste genom rör ledas till borrningsstället; men detta är ej möjligt, emedan ångan på vägen åter skulle förtätas till vatten. På professor CalladonsiGåeneve förslag har man derföre begagnat komprimerad luft, och man kan med ringa förlust leda kraften på ganska stora afstånd. För detta ändamål anläggas utanför tunneln stora luftreseryoirer, som med 300 hästars kraft sammanpressa luften till mindre än tjugondedelen af dess volym. Denna komprimerade luft ledes nu genom rör till borrningsstället, der den går in i en cylinder och genom sin expaason rör dennas pistong med oerhörd hastiget fram och åter. Med pistongen sättes universalborren i förbindelse, hvilken vid hvarje stöt af pistongen intränger djupare i berget. År1867 borrades på detta sätt vid Mont-Cenis ett bål af 80 centimötres på 9 timmar, sedermera på 5, med andra ord: tiden mellan två på hvarandra följande sprängningar utgjorde år 1867 9 timmar, längre fram 5. Borrmaskinerna, af hvilka alltid fyra eller sex arbeta på anfallsytan, borra tillsammans 50 till 60 hål. När detta är gjordt. köres maskinen på de skenor, på hvilka den hvilar, tillbaka; bergsprängarne ladda hålen med krut eller dynamit, och aflossa derefter skotten. Efter skjutningen öppnas en kran på luftledningen, och den utströmmande komprimerade luftens kraft drifver på några ögonblick all krutrök och ånga ut ur tunneln. Sedan de lössprängda stenarne blifvit bortförda, begynner borrningsarbetet på nytt.