Förlofvad? Nej Hvad då? Vet ni inte redan att detta är ett mystiskt hus, fullt af hemlighetsfulla, besynnerliga menniskor? Det vill jag blott säga er, att gifter hon sig med någon, så blir det med honom, och hvad jag kan verka för den sa ken, det ämnar jag göra. Ni är då min fiende? Jag! Tror ni att Sabina Mellot kan se en ung viscount drifva vind för våg i verlden, utan att söka skaffa honom en maka och en trygg hamn? Nej, jag har ett föremål att föreslå er — ung, vacker, bättre uppfostrad än någon dam, som ni får se i qväll, Det är visst sannt att hon är dotter af en Manchesterfabrikant, men så har hon också åttio tusen pund. Åttio tusen dumheter!... Hellre tar jag denna gudomliga varelse utan ett öres hemgift än — Och skulle ni, mylord viscount, verkligen kunna förnedra er ända derhär, att ni gifte er med en aktris?x Hm! Jag skall säga er uppriktigt en sak: min farmor hade varit aktris och vi St, Justs äro inte sämre i våra affärer för det, så vidt jag kan se — åtminstone med visghet inte falare — jag menar qvinnorna af vår slägt, O, Sabina — mrs Mellot skulle jag säga — hjelp mig bara denna enda gång! Bara denna gång? Tänker ni denna gång gifta er med mitt bistånd och nästa gäng hjelpa er sjelf? Huru många grefvinnor skall det vara? Gör inte spe af mig, ni grymma varelse. Ni vet into — nå trof visst inte attjag verkligt älskar? Ocbilrmed började den stackars lorden uttryciiikiva käpelor för den