Aftonbladet – 15 maj 1873, sida 2

bögre elementarläroverken fördelades på 7, läroverk, så komme på hvar och ei af bemälda klasser vid dessa i medeltal respektive endast 20, 13,4, 10,7 och 7,6 lärjungar. Den enda förutsättning, hvarander manj kunde antaga en större freqvens å realliniens högre klasser, vore den, att realisterna blifva berättigade att taga vissa akademiska examina. Medgåfves dem åter en sådan rättighet, torde sannolikt icke ens de 11 läroverk, som utskottet försett med reall öfverbyggnad, blifva för behofvet tillräckliga. Afgörandet af hvad som under dylika förändrade förhällanden kunde erforåras, an-1 såg tal. för öfrigt lämpligast böra anstå, tills förändringen skedde. Resultaten af förhandlingarne blefvo, att Första kammaren antog ett åf grefve C. G. Mörner formuleradt skrifvelseförslag, af innehåll att riksdagen, med. afslag af 25 punkten i så väl K. M:ts proposition som det särskilda utskottets utlåtande, men med godkännande af den grundsatsen att reallinien i de öfre klasserna vid en del afläroverken bör indragas, skulle i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag om inrättande af högre realklasser vid ett så stort antal af rikets elementarläroverk; att den reala bildningens behof derigenom må kunna anses behörigen tillgodosedt; — medan Andra kamnaren ä sin sida antog ett förslag af hr Kolmodin, om en anbållan till K. M:t att för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag om inrättande af högre reälklasser vid ett sä stort antal af rikets elementarläroverk, att den reala bildningens ,behof lerigenom må kunna anses behörigen tillgodo: sedt. Båda kamrarne ha bifallit utskottets heraställande, att riksdagen. skulle besluta, att Nya elementarskolan i Stockholm bibehålles med oförändrad lärärestat. Med afseende å lönefrägan och den framlagda normalstaten för de särskilda läroverken, ha båda kamrarne sammanstämmande beslutit a) att den af K. M:t föreslagna normalstat icke måtte af riksdagen fastställas; men att riksdagen, för läroverkens fortsatta verksamhet och för tillämpning af de i K. M:ts proposition angifna och af riksdagen antagna eller utan erinren lemnade grunder för ordnande af elementarläroverken, måtte ställa till K. M:ts förfogande för år 1874 det för samma läroverk nu utgående reservationsanslag 1691 047 rdr 56 öre, äfvensom att K. M:t beHagade taga under öfvervägande behofvet af lönetillökuing för elementarläroverkens lärare; att i iöljd häraf riksdagen ej heller nu måtte ingå i pröfning af det förslag till förändrad aflöning för en del rektorer, som af K. M:t blifvit föreslagen, men att riksdagen derjemte — med. förklarande, att den anser, att ett ärskildt biträde för rektorerna vid de högre elementarläroverk, der deras göromål äro mest betungande i och för räkenskapsföringens samt i allmänhet de ekonomiska och kamerala göromålens bestridande, bör af rektor anställas — måtte hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes till nästsammanträdande riksdag framlägga ett förslag i dylik riktning samt på samma gång äska det belopp, som för ändamålet må er fordras; och ec) att det belopp, stort 18,250 rår, hvilket erfordras till löneförhöjning för såväl öfningslärarne vid de högre elementarliroverken i Luleå och Vestervik. som för lärarne i sång och tecknifig vid de femoch treklassiga läroverken äfvensom för gymnastikläraren vid Piteå femklassiga läroverk, måtte ställas till in nn disposition under nästkommande år I enlighet med utskottets hemställan ha båda kamrarne lemnat utan anmärkning de af chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade äsigter i afseende å några bestäm melser af för elementarundervisningen at större och mera genomgripande vigt. Den första af dessa bestämmelser rörer undervisningen i modersmålet. och bestämmandet af detta läroämnes omfattning. I afseende härå har departementstchefen ansett ändamålsenligast, att jemte läsningen af danska och norska författare plats äfven be. redes för läsning af det fornnordiska språkets litteratur, och att åt detta ämne, i den män kunniga lärare deruti finnas, göres till föremål för lämplig undervisning under de lärotimriar, som blifva anslagna åt modersmålet i de öfre klasserna. Den andra af de i fråga varande bestäm: melserna är den, i hvilken de komiterade föreslagit, att de nu hvarje läsdag förekommande gymnastik-halftimmarne skulle inskränkas till fyra i veckan, hvarvid departementschefen, med hufvudsakligt afseende på de under dessa halftimmar anordnade kroppsöfningarnes dietiska betydelse, uttalar den åsigten, att de böra dagligen förekomma. Den tredje bestämmelsen angår rektorsembetet vid de högre läroverken, i afsbende på hvilket komiterade föreslagit att det måtte göras fast i likhet med rektorsbefattningarne vid de lägre läroverken, hvaremot departea c