Aftonbladet – 14 maj 1873, sida 2

STOCEHOLM den 14 Maj. ; TR då Elementarskolor för qvinlig ungdom.4 IL. 1 Särskilda utskottets utlåtande öfver K. M:ts proposition i detta ämne glutar med en hemställan, att ifrågavarande kungl. proposition icke må af riksdagen bifallas, men att riksdagen ville anhålla, att K. M:t täcktes för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag, i hvad mån och under hvilka vilkor staten må understödja af kommunerna upprättade undervisningsanstalter för qvinlig ungdom samt i sammanhang dermed om vidtagande af de ytterligare åtgärder, som kunna erfordras för bildande af lärarinnor. Den första anmärkningen mot ett sådant skrifvelseförslag är, att utskottet här endast angifver — eller, rättare, antyder — den ena af sina hufvudsakliga invändningar mot förslaget, den nemligen att förslaget enligt utskottets åsigt alltför mycket tager statens och alltför litet kommunernas medverkan i anspråk för detta nya slag af undervisningsanstalter. Af en sädan skrifvelse kan K, M:t följaktligen ej med visshet sluta något annat, än att riksdagen i det afseendet, förhållandet mellan statens och kommunens bidrag, önskar ett förslag bygdtpå.andra grunder. Men nu framgär af utskottets motivering, att det haft äfven en annan väsentlig anledning att ogilla K. M:ts proposition, nemligen att treklassiga skolor för 9 till 12 års barn ej skulle komma att medföra verkligt gagn för eleverna efter deras utträde ur skolan. Om detta är en hufvudanmärkning mot det nu föreliggande förslaget, och om man häratinnan önskar en förändring, borde ej det tydligen uttalas i skrifvelsen till K. M:t? Den andra erinran, hvartill utskottets skrifvelseförslag gifver anledning, är attutskottet icke. blott, såsom en reservant påpekat, inlätit sig på besvarande af någonting, hvarom det ej blifvit tillspordt, utan ock förbisett, att genom högre flickskolor, sådana som komiterade föreslagit, ökad till: gång på lärarinnor skulle beredas. Skickliga lärjungar från de af komiterade föreslagna qvinliga lycgerna skulle, efter af-. lagd real maturitetsexamen, endast behöfva en kortare pedagogisk kurs, för att väl fylla en god del af den nuvarande bristen på lärarinnor. Utskottet vill först afhjelpa denna brist, men har dervid förbisett, att man ej till lärarinneyanan drager ett väsentligt ökadt antal aspiranter genom den ovissa utsigten till anställning vid flickskolor, som möjligen komma att framdeles inrättas. Den genom påbörjandet af dylika inrättningar vunna visshketen, att antalet tillfällen till förmånlig anställning såsom lärarinda komme att ökas, skulle deremot säkerligen förmå ett ökadt antal unga qvinnor att egna sig åt denna bana. Rätta sättet att förvissa sig om. tillgång på lärarekrafter för blif. vande flickskolor, vore derför att skrida till upprättandet af flickskolor, naturligtvis icke många på en gång, utan småningom. Väntar man, att först få se en mängd lärarinnor färdiga och lediga, så torde man fål, vänta förgäfves. t Efter dessa påminnelser mot utskottets f 1 Yr skrifvelseförslag, hvars förnämsta fel emellertid är det först anmärkta, att en sädan skrifvelse endast delvis komme att upplysa K. M:t om riksdagens mening, hvilken, såvidt vi förmått utröna, ogillar äfven sjelfva 3 organisationsplanen, skola vi ådagalägga, att d utskottet hade bort kunna framlägga ett po. , sitivt förslag med ledning af komiterades d betänkande, Hvad kostnadsfrågan angår, så hb hafva komiterade framlagt beräkningar för t treklassiga, för femklassiga och (ör fullä ständiga (d. v. s. med ett lyceum eller en tvåklassig öfverbygnad försedda) flickskolor, i slutande med följande resp. belopp: 4400, e 8500, 14,650 rdr. Anser man nu, att hvad i som i främsta rummet kräfves vore, icke den lägre, som K. M:t föreslagit, utan den högre eller öfre afdelningen af vare sig en femklassig eller en fullständig elementarskola, så vore budgeten för en eller flere sådana skäligen lätt att uppgöra med ledning af komiterades förslag. Och beträffande kostnadens fördelning mellan staten och vederbörande kommun har man äfven i komitebetänkandet en utväg anvisad, hvilken synes blott behöfva förfullständigas med ett alternativ, för att tillfredsställa dem som icke vilja, att staten skall åtaga sig hela bördan. Komiterade hafva nemligen föreslagit, att kömmunen — utom skyldigheten att anskaffa och underhålla skollokal och bostad för rektor eller föreståndarinna — skulle till hälften bekosta första uppsättningen af skolmateriel, samt ansvara för den tredjedel af årliga kostnaden; som beräknats i allmänhet känna betäckas med lärjungarnes afgifter, hvaremot staten skulle släppa 5 till två tredjedelar af årliga kostnaden. Då utskottet enligt sin egen förklaring befinner sig i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterade rörande denna del af frågan, borde i de smärre modifikationer, utskottet. till äfventyrs ansett nödiga, lätt nog kunnat vid-! tagas. Särskildt kunde man, i händelse afl betänkligheter mot: de obestridligen högal? elevafgifterna — 40 rdr för år i de tre ; lägre, 50 rdr i fjerde och femte samt 60 rdr ; 1 ! I t 1 8 8 f I i lyceal-klasserna — hafva fordrat ökadt bidrag af orten (staden, länet); och derest blott en friplats för hvarje tiotal lärjungar föreföll vara för litet, förutsatte väl icke bestämmandet af en annan proportion några synnerligen kinkiga eller tidsödande undersökningar. ; Vända vi oss åter till läroplanen, så antyder utskottet i sin motivering alls icke någon missbelåtenhet med komiterades förslag rörande undervisningsämnen, kurser m. m. Här torde derför få antagas, att utskottet befinner sig ej blott i hufvudsaklig, utan i fullkomlig öfverensstämmelse med komiterade. Och likaledes tycks händelsen vara med de mera underordnade enskildheterna af komiterades förslag. Vid sådant förhållande kunna vi ej annat än fasthålla den meningen, att det har stått i utskottets makt att förbereda ett definitivt afgörande af frågan vid innevarande riksdag. Och det allra minsta, man hade rätt att af utskottet fordra, var ett otvetydigt uttalande om hufvudgrunderna för ett nytt förslag. Men utskottets skrifvelseförslag kastar ärendet nog handlöst ut i det blä, der K. M:t får se sig om, bäst han gitter, efter riksdagens verkliga mening. f AIU annan i s 0 t Det torde knappast vara behöfligt att egna någon tid åt en utförlig kritik af statsutskottets om torsdag till behandling före-il kommande utlåtande (n:r 93) i anledning af de vid innevarande riksdag väckta motio-0 ner rörande grundskatterna och indelnings-1 verket. 8 Den tid är längesedan förbi, då statsutp skottet ansåg sig förpligtadt att åstadkomI