Aftonbladet – 13 maj 1873, sida 3

RIKSDAGEN. Bankoutskottet har afgifvit betänkande R:o 5, deri utskottet bland annatframlägge: förslag till de förändringar i 1:sta och 2:dr: artiklarne i Bankoreglementet, som föranle das af riksdagens beslut rörande antagande af ett nytt myntsystem; och torde såson de väsentligaste af utskottets hemställan den böra omförmälas: förslaget derom at de nya sedlar å kronor, som komma att ut gifvas, skola lyda å 1, 5, 10, 50, 100 och 1000 rårs valör; äfvensom att enskilda se delutgifvande banker skulle ega rätt att: riksbanken erhålla kreditiv. Mot båda dess punkter äro reservationer afgifna; mot be slutet att utgifva sedlar å 1 krona af hr frih. von Schwerin, A. Peyron, Berg, J. O Geijer, J. J. Ekman och Wijkander; samt mot det sist anförda förslaget af hrr G Jonsson och Å. Andersson. Sammansatta statsoch bevillningsut skottet har uti afgifvet betänkande p:o 5 med anledning af K. M:ts i ämnet aflåter proposition, tillstyrkt: 1:0) att riksdagen må bifella hvad K. M:t fö reslagit om införande af bevillningstaxering Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker: samt 2:0. att riksdagen, med förklarande, att riks dagen icke kunnat i oförändradt skick godkänna det af K. M:t framlagda förslag till förordning angående skattläggningsmetod för Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker, må för sin de! besluta antagande af följande: Förordnivg angående skattläggningsmetod för Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Med upphäfvande af hvad genom stadgan för afvittring och skattläggning i Luleå lappmark den 13 December 1850 är om skattläggning förordnadt, varder härigenom angående skattläggningsmetod för Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker förordnadt som följer: 21. Genom skattläggning bestämmes hemmantal efter inegornas uppskattade afkastning. All åkerjord och odlingsmark äfvensom äng och annan slåttermark uppskattas efter den höafkastning, egorna anses kunna, odlingsmarken efter verkställd odling. i medeltal årligen gifva. 22. Vid uppskattning räknas till första klassen: godt hårdvallshö och annat dermed jemförligt hö; andra klassen: mindre godt hårdvallshö samt rödningshö; tredje klassen: gröfre och finare starrgräs samt hö af bättre myrar, som med för. del kunna afbergas hvarje år; fjerde klassen: hö af sämre myrar, som, för gräsväxtens bibehållande, ej böra år. ligen afbergas. 23. Ränta beräknas för hvarje lass eller tio centner af höafkastningen i första klassen till sex öre, andra klassen fyra öre, tredje klassen tre öre och fjerde klassen två öre, allt rmt. Det sammanräknade öretalet utföres i hela tiotal, så att hvad som understiger eller blott uppgår till ett halft tiotal uteslutes och hvad som öfverstiger ett balft utföres såsom helt tiotal. När räntan, sålunda beräknad, uppgår till 640 öre riksmynt, åsättes ett helt mantal och. när räntan blifver högre eller lägre, i förhållånde lerefter större eller mindre mantal. 24, Räntan skall utgå med 6 rår 40 öre riks mynt för helt mantal och i förhållande derefter för större eller mindre mantal, dock endast så länge och i den mån grundränta kommer att af jord i allmänhet ntgöras. 25. Kronotionde kommer ej att åsättas. 26. Hvad här ofvan ärsta godt gäller ej allenast slutlig skattläggning, som sker isammanhang med afvittring, utan ock skattläggning, som före allmänna afvittringen provisionelt verkställes.3:0 att riksdagen må tillika iund. anmäla, det riksdagen för sin del ansett lämpligt, att ränta. som för närvarande af jord i lappmarkerna utsår med 10 rdr pr mantal. må. i sammmanhang ned bevillningstaxerings införande derstädes, nedsättas till 6 rdr 40 öre för helt mantal.