Aftonbladet – 9 maj 1873, sida 3

ordförande. RIESDAGEN. I första kammaren öppnades diskussionen af grefve H. Hamilton, som ansåg att utskottet yttrat sig om flere frågor än det haft befogenhet till och derför yrkade, att de sjutton första punkterna skulle läggas till handlingarne eller, om talmannen ej anser sig derpå kunna göra proposition, afslag. Grefve af Ugglas, som önskade uppskof med frågan till nästa riksdag, yttrade sig ämna vid 17:de punkten framställa ettl. motiveradt förslag till beslut om afslag för närvarande, med anhållan att K. M:t ville taga frågan i förnyadt öfvervägande ochl framlägga förslag i ämnet till nästa riksdag. Hr v. Koch förklarade sig vara vänl af den fria ämnesläsningen och flyttningen samt fiende till klassväsendet inom skolan, . lika väl som inom samhället, men ville lemna utskottets förslag sitt understöd, emedan det lättade på åtskilliga af de bördor, som för närvarande trycka på skolorna. Hr Widen yrkade afslag å såväl K. M:ts som utskottets förslag, under åberopande af sin vid betänkandet afgifna reservation. Derefter uppträdde statsrådet Wennerberg,) som i ett längre, sakrikt och ganska pointeradt föredrag vederlade de i hr Rydins re-li servation anförda skälen mot K. M:ts förslag. Grefve Ehrensvärd antydde sin personliga ställning till frågan, medgifvande att han i en och anvan punkt haft olika åsigter med de i den k. propositionen uttryckta rörandel reorganisationen af vårt skolväsende, men det hindrade honom ej att i allmänhet understödja den samma. Särskildt yrkade talaren bifall till den föredragna första punkten och bemötte i öfrigt de af de bäda första talarne gjorda anmärkningar mot utskottets betänkande och bristande utredning. Grefve Posse yrkade, för att i denna vigtiga fråga kunna komma till ett moget be: slut, bifall till det af grefve Ugglas väckta förslaget om uppskof. För samma åtgärd yttrade sig hr, C. Ekman, yrkande afslag å första punkten. För bifall till densamma talade åter hrr Dahm och Berlin, den senare med ett amendement, åsyftande att studiet af tyska språket skulle fortsättas äfven i klassiska liniens högre klasser. När plenum kl. half 3 slutade, voro ytterligare sju talare anmälde vid första punkten, I Andra kammaren öppnades öfverläggningen af chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Wennerberg, som rekommenderade frågan till kammarens behjertande, under tillkännagifvande att han, som väntade det största motståndet mot förslaget i den Första kammaren, ansåg sig böra der vara tillstädes och följaktligen icke kunde komma att till bemötande upptaga de invändningar, som kunde komma att i Andra kammaren göras. Ordet lemnades derefter åt hr Törnebladh, som under beklagande af att ämnet så sent på riksdagen förekomme, att nägon grundlig pröfning deraf ej kunde ega rum och tid för äterremiss ej funnes, förklarade sig önska, att ärendet måtte blifva hvilande ätminstone till nästa riksdag, och enär ingen annan form funnes för att få denna önskan uppfylld, än att afslå förslaget, så komme han att framställa yrkandet på afslag. Talaren, som medgaf att för närvarande ej allt är väl bestäldt med afseende å undervisningsväsendet, trodde dock att i de förda klagomäålen låge mycken öfverdrift. Ställande sig emellertid på de iriksdagens skrifvelse framburna klagomålens ståndpunkt, sökte han i ett vidlyftigt anförande ädagalägga, aft genom hr ecklesiastikministerns förslag icke undanröjdes anledningarne till dessa klagomål, och att icke något enda af de af riksdagen framställda önskningsmål blifvit genom förslaget på ett betryggande sätt ernådt. Följden af dess antagande skul!e blifva för landets undervisningsväsende skad ligt och föranleda . de bemedlade klasserna att sätta sina barn i de väl inrättade privatskolöbrna, under det statens läroverk blefve förbehållna åt de fattiges barn, och derigenom den gemensamhet i undervisning, som hittills förefunnits i vårt land, komme att upphöra. Hr Berggren trodde, i olikhet med den föregående talaren, att brister funnes i den närvarande läroverksorganisationen, hvilka kräfde ett skyndsamt afbjelpande. Diträknade han i första rummet det öfvermätt, hvari lärjungarnes tid och krafter tagas i anspråk. Roten till detta onda fann talaren i den tvist, som förts om de gamla språkens plats i skolan, och han trodde, ehuru ingalonda fri från föreställningen om dessa språks betydelse såsom bildningsmedel, att tiden nu vore inne för dessa språk att maka åt sig, Derföre och då förslaget ginge i detta afseende sä långt som nu vore rädligt att gå, så helsade han förslaget välkommet och önskade han bifall till den nu föredragna första punkten, deri riksdagen hemställer att K. M:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke undervisning i naturalhistoria i elementarläroverkens högre klasser bör meddelas ät alla linierna, dock utan att upptagas såsom examensämne i mogenhetspröfningen Ä linien A. Hr v. Schoultz från Göteborg bekämpade likaledes försöket att undanskjuta hela frågan då man redan hade erfarenhetens vitnesbörd till stöd för öfvertygelsen om det nu tillämpade systemets olämplighet. Hvad särskildt 1:sta punkten i betänkandet beträf fade, föredrog tal. K. M:ts förslag, som sätter fysik och kemi framför zoologi och botanike, ät hvilka utskottet velatgifva företräde, Hr Huss framkastade till en början enahanda formella betänkligheter, som grefve Hamilton i Första kammaren deremot att riksdagen skulle yttra sig öfver de delar af förslaget, som ensamt vore beroende på regeringens pröfning. Tal. framställde derefts —mm——— s— ——— —— ———— AR PP AR