Aftonbladet – 8 maj 1873, sida 3

ser, är lärjungen i de flesta ämnen redan ett godt stycke på väg till 6:e klassen, eller sannolikt redan i en del ämnen dit uppflyttad, innan han definitivt säges tillhöra den 35:e klassen och får rättighet att börja latinstudiet. Det kan under sådant förhbllande icke vara något tvitvel, att, om totala kursen i latinska språket något inskränktes och i synnerhet om, såsom särskilta utskottet föreslagit, den absurda, otidsenliga latinskrifningen afskaffades, man utan olägenhet skulle kunna uppskjuta latinet till det skolstadium, som i våra vanliga läroverk kallas 6:e klassen. Frågan är då blott, huruvida den latinundervisning, som meddelas i Nya elemen tarskolan, är fullt nöjaktig, d. v. s. lika god med den, som meddelas i öfriga läroverk. I detta fall föreligga statistiska uppgifter, som icke kunna jäfvas. Under åren 1864— 1872 hafva från Nya elementarskolan dimitterats 74 lärjungar på den klassiska linien, af hvilka 64 erhållit betyget godkänd och 10 högre betyg än godkänd vid det skriftliga profvet, samt 43 betyget godkänd och 31 högre betyg än godkänd vid den muntliga examen. Till jemförelse kan anföras, att för två år (vårterminerna) hafva från Upsala, Linköpings, Skara, Örebro, Westerås, Wexiö och Lunds läroverk dimitterats tillsammans 192 lärjungar på klassiska linien, af hvilka vid det skriftliga profvet 28 erhållit högre betyg än godkänd, och vid den muntliga examen 81. Proportionen är å båda sidor nästan precist densamma; och ehuru denna statistik icke är så omfattande som man möjligen kunde önska och ehuru någon olikhet i afseende betygsgifningen må ega rum, så är uppenbart för den som något känner förhållandena, att sådant icke kan i någon väsentligare mån rubba proportionen. Enahanda resultat för längre tid tillbaka, än den här i fråga varande, har tillförene, och det flere gånger, varit påvisadt, utan att man behagat fästa sig vid ett sådant vitnesbörd af erfarenheten. Detta har likväl icke afskräckt ins. från att ännu en gång våga försöket. Och för att undanrödja den invändning, som härvid skulle kunna göras, att Nya elementarskolan tilläfventyrs endast vinner sitt resultat derigenom, att lärjungarne qvarstanna så mycket längre i skolan och i följd deraf uppnå en så mycket högre ålder vid afgången från läroverket, bör tilläggas, att då medelåldern af de från Nya elementarskolan afgångne lärjungarne under 10 år varit 19,58 år, så har, enligt skolkomitens betänkande medelåldern af lärjungarne i öfre sjunde klassen af samtlige rikets läroverk under 7 är varit 20,55 är, eller ungefär 1 år högre. (Öfverhufvud torde lärjungarne vara relativt yngre vid läroverken i Stockholm, än vid dem i landsorten. Enligt skolkomitens betänkande var det ifråga varande medeltalet för latinlinien vid Nya elementarskolan 19,51 är och vid Stockholms gymnasium 19,55 är.) Ej heller kan man säga, att det möjligen endast är relativt ett fåtal, som taga afgångsexamen från Nya elementarskolan, enär, säsom flere gånger varit ädagalagdt, procenten af de afgångne i förhållande till hela lärjungeantalet är, om beräkningen göres riktigt, större vid Nya elementarskolan än vid Stockholms öf riga elemenvarläroverk, och föga mindre än vid samtlige elementarläroverk i riket. På tal om Nya elementarskolan kan ins. icke undgå att fästa uppmärksamheten på det minst sagdt besynnerliga förslaget af br ecklesiastikministern, att denna skola skulle mista sin reallinie och förvandlas till en latinskola.. Nya elementarskolan är likväl ett läroverk, som alltifrån sin stiftelse haft sig synnerligen och företrädesvis angeläget att värda de moderna studierna, i afseendel på hvilka hon i flere fall gått i spetsen för de öfriga läroverken, och det är derföre verkligen så mycket svårare att inse hvarför. hon nu borde latiniseras Skolan saknar. icke lärjungar på reallinien. Under de sist-1 förflutna ären hafva bland dem, som tagit afgångsexamen, åtminstone öfver 20 procent varit realister, och för närvarande utgörl! realisternas antal säkerligen åtminstone 50j. i 60. Ej heller har från skolan, så vidt: ins. har sig bekant, försports någon önskan ! att se den ena eller andra linien indragen. Hon önskar icke ens att förvandlas till realskola. Så länge latinfrågan ännu icke blifvit nöjaktigt afgjord, är högst angeläget att Nya elementarskolan får samla mer och mer erfarenhet äfven i det hänseendet. Förr eller senare torde man ändock komma att akta på denna erfarenhet. Så tyckes äfven särskilta utskottet hafva tänkt, då detsamma tillstyrkt Nya elementarskolans bibehållande in statu quo. P. A.S. CITERADE