Aftonbladet – 3 maj 1873, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Ksnebålls Rydin, Svenska riksdagen, dess samman sättniog och verksamhet. — Bokbandelsnyheter. — Litteraturoch konstnotiser. Svenska riksdagen, dess. sammansättning oci verksamhet. Afhandling i statsrätt aj H. L. Rydin. Förra delen. 4Stockhoir 1873. P. A. Norstedt Söner.) Den bok, hvars förra del det är oss et röje att härmedelst anmäla, behandlar et af de allra vigtigaste ämnen inom den sven ska statsrättens omräde, och dess författar bör ock tillmätas ett ganska stort vitsord ej blott såsom förnämsta representanten a denna vetenskap vid vårt första universitet utan ock såsom medlem at sju riksdagar konatitutionsutskott. Men her derför på detta arbete det ansprkk, att det skall gifvå på goda grunder stödda svar ä alla de möng faldiga epörsmäl, som kunna uppstå med af sernde Ä riksdagens rättigbeter och pligter om formen för dess tillsättning och verk samhet m. m. m m. Och detta anspråk fyller det, så vidt vi förstå att bedöma sa ken. på ett i allmänhet ganeka utmärkt sätt Efter en kort inledning, athandlande re presentationens begrepp och betydelse, dels ur rationel, dels ur historisk synpunkt, öf vergär förf. till framställningen af svenska riksdagens samhällsställving. Han föratskickar härvid en kort öfversigt af värrepresentations historiska ntveckling — hvil ken obestridligen skulle vara allt för ofull ständig, i fall den ville gälla för något mer än en sjelfva hufvudämnet inledande betrak telse — äfvensom af nu gällande Riksdags ordnings legislativa betydelse och förhäål lande till 1809 ärs Regeriogsform och 1810 8rs Rikedagsordning, samt af riksdagens re presentativa karakter, dervid fördelningen i kammare, grunden för deras sammansättning och deras förhållande sinsemellan afbandlas. Rörande frågan om riksdagens rätt och skyldighet att sammanträda och förblifva samlad, redogör förf. för de inom statsrätten rådande olika grundsatser härutinnan samt derefter för bestämmelserna härom i vär grundlag. Man får här en redig framställ ning af de olika slag af riksdagar, som enligt densamma förekomma, samt af deras olika verkningekrets, om konungens rätt att upplösa riksdag och förordna om nya val — hvilken förf. anser fullkomligt oinskränkt, utom i ett fall, nemligen att den ej kan ut: öfvas, innan nyvald riksdag eller kammare första gängen sammanträdt, utan först sedan den varit samlad och konstituerad — jemte andra hithörande förhållanden. I andra afdelningen, om riksdagens sammarsättning och inträde i verksambet, kommer förf. in på det mera speciella ämnet för denna arbetets förra del. Han redogör först för allmän statsrätts grunder i förevarande fall, särskildt de vigtiga frågorna om census, valkrets och valordning, kamrarnes sammansättning, olika teorier för röstberäkning, i syfte att bevara minoritetens rätt aw blifva proportionelt representerad, samt om arvode uti andra länder, om hvilka denna kännedom för oss kan vara ef intresse. Härefter uppräknas de allmänna grunderna för behörighet till valrätt och valbarhet enligt svensk statsrätt, der förf. bland annat uttalar den åsigt att kohungens rätt att genom benädning återställa förlorad behörighet. är inskränkt till det fall, då obebörigheten beror af det straff, hvartill någon blifvit dömd, men ej då den, såsom fallet är enligt R. O. 3 26, mom. e). knyter sig till sjelfva faktum att en viss förbrytelse blifvit begången. På tal sedermera om den för riksdagsmännen erforderliga medborgerliga ställning, yttrar författaren med afseende å Första kammarens ledamöter att de stadgade bestämningarna om census äro egentligen gifna såsom en ledning för att underlätta uppsökandet af män, som kunna antagas vara villiga att mottaga riksdagsmannauppdrag utan arvode, och kunna derför möjligen framdeles ntan skada borttagas. I följande kapitel, afhandlande frågan om Första kammarens bildande, yttrar förf. den isigt att, då 9 8 R. O. särskiljer två valbarhetskategorier, antingen egande fastigpet eller ock inkomst till föreskrifvet taxeringsvärde, och uppstält endera såsom valbarhetsgrund, måste ettdera vilkoret vara till follo uppfyldt, för att valbarhet skall kunna någon tillerkännas. JEn person t. ex., som eger fastighet, taxerad till 79.900 rår, och dertill inkomst, taxerad till 3900 rår, förklaras således för obehörig. Ett undanag härvid göres för embetsmans inkomst vt boställe, hvilken måste räknas för iukomst af arbete, äfven om han för sitt botälle erlägger fastighetsbevillning. I ett unnat afseende åter är förf. synnerligen liveral, i det han anser att delegare i ett monymt bolag skall kunna hänföra sina inomster af aktier bland dem, som skola tasag i beräkning vid fråga om valbarhet, ty, huru skatten ej omedelbart påföres aktiegaren, är han ingalunda befriad från skatt ör inkomst inom bolaget. Inkomst på ak ier grundar derför, om den ensam eller ammanräknad med annan inkomst uppgår ill 4000 rdr årligen, valbarhet till Första