Aftonbladet – 2 maj 1873, sida 3

Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 14 April. Ehuru redan två och en half månader förlutit af tiden för storthingets sammanvaro, iro ännu en mängd frågor oafgjorda, och letta till en del sådana, som kunna förut sättas skola upptaga temligen lång tid, så som vigtiga och omfattande lagarbeten om värnepligten, om en revision af strafflagen och flere dylika. Utgiftsbudgeten har till sin väsentligaste del bifvit besluten, likväl med undantag af de båda försvarsdepar tementenas budgeter, hvilka dock på de se naste åren alltid ha brukat gå temligen le ligt igenom i den form, de ha fått genom militärutskottets förberedande behandling. I det hela taget visar det sig alltmer, hvilken stigande betydelse utskottens förb-re. dande arbete på de till dem hänskjutna frå zorna, i synnerhet af budgetwässig natur. får, och det var väl icke sä alldeles oberät tigadt, som det kanske vid första ögonka stet kunde tyckas, då en af storthingets medlemmar i gär otfentligen yttrade, att ord förandena för storthingets utskott i långt högre grad kunna sägas regera än departe. mentscheferne; ja, tillade han till och med, desse ordförande äro nu faktiskt statsräd, under det att statsråden ha degraderat sig sjelfve till att vara utskottsordförandenas expeditionssekreterare. Naturligtvis gäl ler det förhällande, som här har fått et! obestridligen något öfverdrifvet uttryck, huf vudsakligen om de starkast besatta utskot ten och företrädesvis när enhälliga betänkanden från dem inkomma. Att få ett så dant ändradt hör till de saker, som mycket sällan lyckas. Annorlunda blir förhällan det, när olika meningar råda inom vederbö rande utskott, och det är t. ex. icke något godt tecken, då man af konstitutionsutskot tets nyligen afgifna betänkande om röst rättssaken finner, att utskottet har splittrat sig i icke mindre än tre fraktioner. Säsom man kanske torde minnas, kom denna sak — frågan om den statsborgerliga rösträt tens utsträckning — senast på föredragnings listan genom ett af storthinget år 1868 an taget, men af regeringen icke sanktioneradt beslut om rösträttens utsträckning vid de kommunala valen. På storthiovgets föran staltande utarbetades derefter en följd a! alternativa förslag angående den statsbor gerliga rösträttens utsträckning, och det är dessa, som nu, efter att ha hvilat under den I grundlagen bestämda tiden, sannolikt re dan i nästa vecka skola förekomma till slut ligt afgörande. I synnerhet sedan det har visat sig, att utskottet icke har varit i stånd att förena sig om något särskildt af de fö religgande alternativen, torde det väl få an ses tvifvel underkastadt, om det skall lyc kas något af dessa att erhålla de för grund lagsförändringar erforderliga två tredjede lar af rösterna. Frän alla håll erkännes att en utvidgning af de röstberättigade: krets är ett önskligt steg, som skall till de offentliga lifvet föra nya krafter; men at erpå enighet om sättet, hvarpå detta rät tast och med minsta fara att upptaga omogn: och opålitliga elementer kan ske, tyckes ännt vara Mycket svårt. Jag n.unde här ofvan, att väsentliga de lar af budgeteti VOro Afgjorda, och får till lägga, att man icke . anledning af de här vid beviljade sammorna med skäl kan be skylla innevarande års storthing för någon öfverdrifven eller i otid visad sparsamhe: ifver. Kanske ha yrkenas blomstrande till stånd och den i alla riktningar framträdande företagsamheten varit bidragande härtill. Sjelfve Jaabek har i år hållit sig temligen i bakgrunden, och man har mer sällan än eljest hört hans välbekanta nej vid voterin garna i budgetsaker. Trots den ifriga verk samhet, han i sin Folketidende har ut vecklat för att visa det rimliga i att ned gätta kungalönen, var han t. ex. iår med om att bevilja den nye konungens apanage med det gamla, oförändrade beloppet. Och SAN BOMAN OO ROSORNAS ENARE ANNA