I dag på förmiddagen hitkomna fransks tidningar sysselsätta sig nästan uteslutande med utgången af det senaste valet i Paris Då åsigterna i fråga om Barodets och Rå musats kandidatur voro så delade och val agitationen å båda sidor varit så liflig, kar man lätt tänka sig att omdömena inom pres sen nu skola utfalla mycket olika, alltefter tidningarnas olika politiska ståndpunkt. Så lunda yttrade Siecle dagen efter valet, at! Paris nu på ett oförtydbart sätt tillkänna gifvit sina önskningar, och hoppades att Thiers skulle lyssna till landets röst. De radikala tidningarne säga, att Barodets val endast innebär en protest mot de eftergif ter regeringen gjort åt det monarkiska par. tiet. Republique Francaise yttrar, att re geringen lidit ett nederlag, men tillägger Vi önska icke att triumfera öfver henne Regeringen är republikansk, och vi ärc henne skyldige mer än blott att lyda och respektera henne. Vi begära endast af henne. att hon skall styra ett republikanskt land efter republikanska grundsatser.Dagen efter valet uttalade alla tidningar, utom de radikala, sin öfverraskning. De monarkiska bladen sade, att man för denna utgång hade att tacka Thiers politik, som alltid lutade åt venster i stället för att söka sitt stöd hos de konservative. De republikan ska tidningarna sade, att det radikala partiet hade att tacka nationalförsamlingens misstag för sin triumf. Bien Public, Thiers organ, betraktar Barodets val såsom en ganska allvarsam tilldragelse, men anser dock. att många underordnade orsaker bidragit dertill, hvilka i väsentlig mån minska dess betydelse. Den vill icke erkänna, att radikalismen i Paris vunnit 90,000 nya anhängare sedan de nästföregående valen. Thiers organ tillägger, att andra må känna sig nedslagna öfver hvad som skett; den vill för söka att efter bästa förmåga lära hvad som kan läras af denna manifestation af den allmänna rösträtten. Frangais, en organ för högra centern, yttrar, att Barodets val är ett frktansvärdt uppvaknande för de kaonservative. Den hoppas, att regeringen skall inse nödvändigheten af att söka sitt stöd hos den konservativa fraktionen. Journal de Paris, som representerar det orleanistiska partiet, uttrycker sig i nästan dylika ordalag. Temps ställer sig till en del på de radikales ståndpunkt och anser, att Barodets val är en protest mot nationalförsamlingen och en varning för regeringen. Det stora röstantal, Barodet erhållit, tillskrif ver den nationalförsamlingens växande impopularitet och uttalar sin önskan om hen nes snara upplösning. Enligt Journal des Debats har valet ådagalagt, att en ofantlig majoritet af Paris befolkning är för republiken; men tidningen tror icke att alla de som röstade för Barodet voro radikaler. Den anser, att respltatet föranleddes at fanatismep hos monarkiens anhängare, Sedan valet, ha åtskilliga privata möten blifvit hållna i Paris, emedan hvarje parti nu ansett rätta ögonblicket vara inne att förskaffa sig ett afgörande inflytande på de politiska händelserna, Emellertid tyckes regeringen mycket lugnt betrakta sin position och enligt Times särskilde korrespondent i Paris skall Thiers i ett samtal, som han dagen efter valet hade med en politiker, ha yttrat sig på följande sätt: Jag är icke nöjd med detta val, långt derifrån, men jag har alltid ansett det svårt att få en regeringsmedlem vald i en sådan stad som Paris. Jag är fullkomligt lugn och utgången af gårdagens val skall icke förmå mig till någon ytterlighet. Jag behåller min nu varande minister. Regeringen skall fortfara att förbereda konstitutionella lagar, hvilka hon kommer att förelägga för kammaren omedelbart efter dess sammanträde — lagar, hvilka skola komma att affattas i en liberal, men på samma gång konservativ anda. Församlingen får afgöra öfver dem. Jag ämnar icke ännu uttrycka min åsigt om gårdagens val, men jag är fullkomligt viss om att landet aldrig skall vilja en radikal majoritet. Af de åtta valen i provinserna äro endast fyra radikala, men i dem finnas centrer, hvilka utöfva ett starkare inflytande än förståndet. Ordningen har icke blifvit störd, men om den blifvit det, skulle man fannit att jag icke är benägen att klema med oordningen. Jag hoppas, att nationalförsamlingen skall inse, att den tid kommit, då hon bör sysselsätta sig med stora saker, och att både hon och jag skall fortsätta att sörja för allas intressen. Thiers sade också: Jag hoppas, att efter första intrycket af gårdagens val skall hvar och en vara lika Ingp med afseende på deras följder som Jag: Hopsummerandet af rösterna för de olika arrondissementen i Paris visar, att Remusat hade röstöfvervigt i de välmående des larne af staden, nemligen i qvarteren Louvre, Bourse, Luxembourg, Palais Bourbon, Elys6e och Opf6ra samt af förstadsqvarteren i Passy, likasom han uppnådde en ansenlig minoritet i en del qvarter al det gamla Paris, såsom Temple, Hötel de Ville och Panthbon. Deremot gåfvo alla de egentliga arbetarqvarteren utom den förut varande Banlieuen Barodet ett öfvorväldigande antal röster. Af de båda städer, som utom Paris utgöra ävpartementet Seine, hade R6 musat en svag öfvervigt i Sceaux, men Barodet en vida större i S:t Denis. Slutligen finner man, att öfverste Stoffel, de förenade Napoleonisteraes och legitimisternes kandidat, fick de flesta rösterna i just de samma qvarter, der Remusat var i maioritet. i svn.