Aftonbladet – 2 maj 1873, sida 2

till 5000, hvaraf staten årligen skulle lemna 3500 (utom 1000 rdr till första uppsättninZen), samt kommunen och lärjungarna bilraga på nyss omförmälda sätt. Framdeles borde åtskilliga skolor utvidgas till högre elementarläroverk. Alternativt föreslogo motionärerne en skrifvelse till K. M:t med an hållan om förslag i ämnet till nästkommande riksdag. Dessa motioner ledde till den skrifvelse till K. M:t, som föranledt den till innevarande riksdag aflåtna propositionen. Som riksdagen mnemligen icke ansåg sig kunna ästadkomma behörig utredning af fråsan, tillgreps den sedvanliga utvägen att hos K. M:t göra framställning derom, att K. M:t mätte låta utreda, dels i hvilken mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde anses ytterligare böra på statens bekostnad upprättas, och dels huru, i sådan händelse, dylika anstalter borde organiseras, samt för riksdagen framlägga denna utredping och deraf föranledda förslag. Denna anhällan är införd i skrifvelsen om regleringen af åttonde hufvudtiteln, och sålunda icke — såsom en talare i Första kammaren oriktigt uppgaf vid remissen af K. M:ts proposition i ämnet vid innevarande rikslag — framställd i samband med samma riksdags till K. M:t gjorda framställning om itvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter. Men utan tvifvel finnes och fanns äfven då ett inre sammanhang mellan båda dessa framställningar. I den sistnämnda skrifvelsen, af 12 Juni 1866, hvari särskildt ivinnans lämplighet för lärareoch läkare: yrkena framhälles, yttras nemligen att vilkoret för utvidgande af qvinnans verksamhetsfält är, att hon får rätt att begagna de medel till danande af den skicklighet och pröfvande af de kunskaper, som i hvarje särskildt fall erfordras, hvarför ock ständerna ansågo tillfälle böra beredas qvinnan attaflägga de för anställning i tjenster och bejattniogar, hvartill hon vore lämplig, och från hvilka grundlag eller civillag ej utestängde henne, föreskrifna kunskapsproi Häraf framgär, att sista ståndsriksdagen till alla de skäl, som förut anförts för upprättande af flickskolor, fått ett nytt och särleles betydelsefullt. nemligen behofvet att, lå man såg sig nödgad att vidga området för qvionans medborgerliga verksamhet, äfven bereda henne tillfälle att erbålla en för letta åndamäl erforderlig undervisving. Hvarför detta nya skäl numera har ännu större vigt, än det då egde, är väl bekant och beböfver ej här särskildt påpekas. Med anledning af denna framställning förordnade K. M:t den 7 December 1866 en komit, bestående af hrr A. IL. Nordvall, G. R. Rabe, P. Sjöbring, H. 8. Cederschiöld och C. J. Bergman. Komiterade afgåfvo len 18 November 1868 sitt förslag, hvilket ir 1870 till trycket befordrades, men ej va rit i bokhandeln tillgängligt och till rikslagens ledamöter utdelades först vid aflemnandet af K. M:ts proposition i ämnet till let nu församlade riksmötet.