Aftonbladet – 2 maj 1873, sida 2

VN OH BH OA ATS nära nog sans phrase afstyrkt K. M:ts proposition om inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom, Vi skulle mycket beklaga, om denna uppgift bekräftar sig. Då ett i många hänseenden förtjenstfullt komitgbetänkande föreligger, med ledning af hvilket utskottet sannolikt skulle hafva kunnat i de delar, sådant befunnits nödigt, omarbeta K. M:ts proposition, kan ett gå raskt nej, hur det än motiveras, näppeligen annat än få utseende af, om ej fiendtlighet, så dock likgiltighet mot en angelägenhet, hvari riksdagen redan för 6 till 7 är sedan utbedt sig ett förslag, och hvilken derförinnan länge sysselsatt representationens uppmärksamhet. Denna fråga har nemligen vida äldre anor, än frän sista ståndsriksdagen, då den skrifvelse afläts till K. M:t, hvilken är närmaste upphofvet till den proposition, som i år af regeringen framlagts. I sådant hänseende må nämnas att det, så vidt vi kunnat utröna, första förslaget till en normalskola för flickor, äfven afseende danande af lärarinnor, framstäldes år 1844 af en riddarhusledamot, hr Anders Lagergren. Med åberopande af ämnets allt för ofullständiga utredniag i motionen afstyrkte sammansatta statsoch ekonomiutskottet denna framställning. Vid ärendets föredragning i stånden blef betänkandet af tre stånd godkändt, hvaremot motionen bifölls och det begärda anslaget beviljades af ridderskapet och adeln. Frägan lär sedermera — derest vi ej förbisett något förslag — ha hvilat till 1856—1858 årens riksdag, då hon ånyo bragtes å bane genom en å riddarhuset af hr F. A. Cederschjöld väckt motion, som efter en skarp kritik af den vanliga qvinno uppfostrans brister slöt med begäran om 6000 rdr för en normalskola. Statsutskottet afstyrkte visserligen, men ridderskapet och adeln beslöt för sin del en hemställan till K. M:t, hvari de öfriga stånden på det förstnämndas inbjudning förenade sig, och sålunda tillkom det uttalandet, i skrifvelsen om regleringen af utgifterna under åttonde hufvudtiteln, att rikets ständer, som ansett att undervisningen för den qvinliga delen at nationen bör blifva på ett ändamålsenligt sätt ordnad, få med anledving af inom riksstånden i detta ämne gjorda framställningar anhålla, att K. M:t täcktes låta upp: göra och till rikets näst sammanträdande ständer öfverlemna förslag till undervisningens ordnande för den qvinliga ungdomen, med hufvudsakligt afseende fästadt på bildandet af lärarinnor. Denna anhällan föranledde vid nästföljande riksdag en af d.v. ecklesiastikministern H. Hamilton kontra: signerad skrifvelse, hvari yttras, att K. M:t funnit det hvarken vara lämpligt eller, med afseende å deraf följande betydliga kostnad, för närvarande möjligt att ordna undervisningen för den qvinliga ungdomen på ett sädant sätt, att denna, liksom den man: liga, för erhållande af en mot hvars och ens samhällsställning svarande bildning hänvisas till offentliga läroanstalter, att inrättandet af sädana anstalter fortfarande borde öfverlemnas ät enskildes eller kommunernas omsorg, och statens verksamhet inskränka sig till den del af frågan, som dels genom sin större omfattning och allmännare vigt, dels till följd af dermed förenade kostnader mäste öfverskrida de enskildes förmäga. nemligen bildandet af lärarinnor. Då statens tillgångar af andra angelägna ändamål toges i anspråk, ville K. M:t dock endast meddela riksdagen den utredning af frågan om en anstalt för bildande af lärarinnor samt dermed förenade kostnader, som innefattades i det skrifvelsen bifogade statsrådsprotokoll. I denna bilaga, innehållande ett anförande af ecklesiastikministern, meddelas plan till ett institut för lärarinnor, hvarför kostnaden beräknats sålunda: 120,000 rår till inköp af ett hus (kostnadsberäkningen afsäg att 45 lärjungar skulle vara derstädes boende), 20,000 till första uppsättningen, samt 16,500 rdr årligt anslag. I parentes må tilläggas, att man i detta anförande till statsrädsprotokollet åter finner originalmälningen till den kopia, kallad Tvenne persikor, som i är exponerades i Första kammaren af grefve Henning Hamilton vid remissen af K. M:ts proposition om qvinliga elementarskolor. Der ut: vecklas nemligen i följande smakfulla ordalag, hurusom det dåliga efterdömet af en eller några få verkar bland ynglingar mindre förstörande, emedan deras uppmärksamhet och deras sinne vid denna ålder hufvudsakligen äro vända utåt, under det den unga qvinnan, såsom Maria, gömmer orden, betraktande dem i sitt hjerta, hvilket, likasom den ädla frukten, förlorar sitt höga värde ej först då kärnan är angripen, men så snart en fläck visar sig på skalet. Med ogillande af den framlagda planen anvisade riksdagen till inrättande af ett seminarium för bildande af lärarinnor, utom 5000 rår till första uppsättningen, 15,000 rdr årligt anslag, och sälunda kom denna i hufvudstaden förlagda läroanstalt till stånd, hvilken öppnades om hösten 1861. Redan ä näst följande riksdag väcktes nya motioner om åtgärder, afseende att i vidsträcktare män tillgodose det erkända behofvet af en förbättrad undervisning för qviolig ungdom. Motionärer voro hr Th. Bohnstedt hos ridderskapet och adeln samt dr P. E. Thyselius i prosteständet. Den förre föreslog, dels att riksdagen mätte till K. M:t afläta en skrifvelse med anhållan om tillsättande af en komit, den der skulle, efter inhemtande af utlåtanden från städer: nas invänare, uppgöra ett fullständigt or ganisationsoch kostnadsförslag för högre bildningsanstalter för qvinnor i alla de städer, hvilkas folkmängd i förenivg med den omgifvande ortens uppginge till det belopp, att en skola der borde grundas, dervid beräknande såväl hvad städerna ogh arterna vore villiga eller borde kläggas att dertill bidraga, som ock hvad staten borde till skjuta, hvarom allt fullständigt förslag till näst sammanträdande ständer borde begäras; dels äfven att 10.000 rdr mätte ställas till K. M:ts förfogande, att användas för de flickskolor, som före följande riksdag kunde med bidrag af distriktet sättas i verksam. het. Den senare motionären begärde, att för upprättande af tillsvidare fyra allmänna flickskolor måtte beviljas 12,000 rdr om olet lt oh lafelfe ska förutsatte att hel eller half skolafgift skalle erläggas, me 100 eller 50 rdr, af de elever, som det ör mädde, och de städer, der skolorna anlades, npplåta lokaler för skolorna och derag föreståndarinnor samt bestå nödiga skolinventarier. Statsutskottet afstyrkte motionerna på den grund, att statens pligt vore uppfyld, när genom dess försorg dugliga lärarinnor utbildades. Men dä det i sådant syfte inrättade seminariet ej vere för sitt ändamål fnallkomligt organiseradt, föreslog utskottet ständerna att bevilja 5000 rdr ärligen för inrättande och underhåll af en med seminariet förenad normalskola för flickor, hvilket ock af riksdagen bifölls, Å sista ståndsriksdagen upptogs frågan ånyo, dels i presteståndet äf hr Thyselius, 2 NE VA t I so oa rr AA AE en IE ko ko fe mn bid och bed bort om OM vin, nn, bed ch bet fm bd nm fdr Het PR be FT fet bred bed OM hr Ford öR kent frp bidr Me let mm mm m Mm mm mm GT -— MM — och — DD HH rr ND 0 FÖR OO BM DE DR BD nu br RR DR OB JA kr rr OL MM VD O MM VM MM — N FH DM M As Ht pr LJ K TA vr oh Jm Po NYA KJ Ft OO ÅA kd MI DS tj Ö 9 5 DD MD ri a orm dels i borgareståndet af hr C. J, Bergman, g, hvilka i utförliga motioner framlade en organisationsplan. Tillsvidare borde upprättas g. 24 lägre elementarskolor för flickor — hvilken siffra ungefär motsvarade en tredjedell;.