Aftonbladet – 29 april 1873, sida 2

förkofran — detta var sålunda det oförtyd-v bara syftet af 1753 års privilegium. Detlt var för sådant ändamål vederbörande, trots t upprepade klagomål från ortens befolkning, k vägrade att upphäfva den skyldighet, soms 1747 ålagts allmogen att till Meldersteins;z brak i kol, ved m. m. utgöra de kronoutskyl-s der, som dittils i penningar utgjorts och t icke varit indelta, och hvarom en detaljerad 1 prisreglering utfärdats 1749, Allmogenst första besvär häröfver besvarades med all-l1 varsam åtvarning och hotelse med lagali näpst, och då de å 1762 års riksdag för-t nyades, så förklarade ständerne, att författ-le ningen aldrig kunde ändras eller upphäfvas,1l emedan en så stor bruksrörelse då skullel gå under. När mn. v. Gellivarabolagets; svenske sakförare helt ogeneradt påstår, atts 1753 års upplåtelser icke afsågo bergshänd-, terings idkande, utan endast jordens upp-4 odlande, umgås han med sanningen på ett!c sätt, som endast det åtagna försvaret af enl: genomsjuk sak kan ingalunda ursäkta, men i förklara. Att de från statens sida beviljade li förmåner ännn mindre åsyftade att understödja trävaru-rörelse, lär knapt behöfval(c anmärkas. År 1751 beviljades åt Melder-: creutz privilegium å en såg vid Melderstein, : emedan han andragit, hurusom de vanligal1l grofdladiga sågarne föranledde onödiga för-lt luster, i det att mycket virke vid dem bort j spildes och sämre bräder skurog, hvilka ock! stode i mycket ringare pris hos utländin-1 gen. Privilegiet föranleades sålunda af det lj nyttiga efterdöme, sökanden ville gifva ge li nom anläggning af en finbladig sågqvarn,l-c men man försummade ej att begränsa af-) verkningsrätten inom det åt Meldersteins; jernverk anslagna distriktet mellan Luleå ( och Kalix elfvar till blott så mycket tim-1 mer, som ifrån bruksbetjening och kolning!: kan umbäras. : År 1763 erhöll Meldercreutz, sedan han : inom sitt distrikt låtit anlägga 32 stycken! bebodda och 25 under bygnad varande ny-l: byggen, tillstånd att såsom fullt frälse och ! med en tiondels säterifrihet besitta allal: dessa anläggningar. Hans privilegium pål: ytterligare nybygges-anläggningar inom l! samma område förlängdes flere gånger, se i: nast 1778 på tio år. Sedermera ötverflyt-l: tadt på brukspatron Bedoir, som tillbandlat ! sig Melderstein med alla tillhörigheter, och? ytterligare förlängdt — med uttrycklig hän-! syn till ytterligare tillämnade ätgärder il! bergshandteringens intresse — lopp det tilll ända dels 1794, dels 1804. Meldersteins: bruk öfvergick sedan till frih. Hermelin, ! som 1798 fick tillstånd att anlägga trennel: nya masugnar, att för äem hemta malm vid Ruotivara och Gellivara samt dertill — ute-! slutande för bergshandteringen — nyttja skogarna å några odisponerade skogstrakter. År 1799 fick Hermelin frälserätt, med 110 säterifrihet, till de 31!.2 mantal nybyggen han anlagt, samt 15 frihetsår för ytterligare anläggningar, detta allt dock med vilkor att uppodlingarna skulle inom de föreskrifna ären verkställas. Frihetsären gingo till ända 1814, och sökt förlängning afslogs af K. M:t 1820. Sedermera ba åtskilliga delar af det nyssnämnda Hermelinska skogsdistriktet frändömts egarne, emedan vid deras upplåtelse fästade vilkor icke uppfylts, så att 1864 återstodo af det Meldercreutzska distriktet dels ett område af 150 qvadratmil, dels ett å 3731 tunnland, samt af det Hermelinska 16,071 tunnland. Och denna återstod är längesedan förverkad. Hvad nemligen först angår de af Hermelinska området återstående 16,000 tunnland skog, så voro de afsedda till kolfång för Svartlå bruk, som aldrig kommit till stånd; i stället har Gellivarabolaget användt skogen till stockfångst för Svartlå sågverks behof och sålunda afverkat densamma för helt anvat ändamål, än det hvartill den uppläts. Vidkommande för det andra det Meldercreutzska distriktet, upplåtet blott för Meldersteins bruks betjenande med kol och körslor, så har det uteslutande privilegiet å nybyggesanläggningar upphört redan med år 1803, och frälsefriheten å de anlagda nyhemmanen förfallit i och med bergverksoch bruksrörelsens nästan totala försammande. Dessa i hr Rutbergs motion berörda förhällanden äro för öfrigt ej någon nyhet. Sedan riksdagen i skrifvelse af 1860 hos K. M:t anhållit, att alla om: jord, skogar och stockfångst till sågverken inom Norrbottens län utfärdade privilegier måtte varda till deras gällande kraft så fort som möjligt pröfvade, har kammarkollegium redan eför snart nio år sedan, den 20 December 1864, afgifvit utlåtande i ämnet, hvari efter en utförlig utredning förklaras, beträffande Fellivarabolagets besittningar, att vilkoren privilegierna, å deras innehafvares sida, pj blifvit fullgjorda, samt att, såsom följd häraf, såväl frälseoch säterifriheten som ull vidare besittningsrätt till nyhemmanen redan längesedan är af-privilegii-innehafvarne förverkad, Kollegiet hemsctälde derför om fullständig undersökning på stället alla Gellivarabolagets hemman och nybyggen — till utrönande, hvilka i förhälande till mantal och ränta äro behörigen odlade och bebygda, hvilka för närvarande iro öde, och hvilka 1803, då privilegiet för Meldercreutzska distriktet upphörde, ej vait behörigen odlade, utan måst undergå örmedling — samt att derefter fråga om ipphörande af den förunnade frälseoch säterifriheten samt återgång till kronan af ;j mindre de öde lemnade och inom priviegiitiden ej fullbordade eller förmedlade, än ck öfriga för bruksrörelsen nu ej använda emmanen må i laga ordning väckas. Rikslagens är 1869 församlade revisorer ha ock äpekat denna framställning, hvilken då ännu var beroende på K. M:ts pröfning. Senaste skogskomiten har 1870 efter nogzrannt öfvervägande instämt i kollegiets wsigt och tillstyrkt dess förslag. Det torde jöra medgifvas, att regeringen redan tilläckligt länge undanskjutit frågan. Att tterligare undanskjuta dess lösning så, att len skulle förbindas med afvittringen, betyler i korthet intet annat, än att lemna kogssköflare, som ingen rätt ega till de rakter, som de föröda, åtskilliga ärtiondens rihet att förstöra de skogstillgångar, utan vilka hvarken jordens odling eller tillgodoörandet af malmrikedomarne i Norrbotten NANNE mo ee Rn OL RN KS f kt DE OD EO KL DM kr KA DR KK GR KR VA KR br 2 KV Pr rg KE RR RK om RS