Aftonbladet – 26 april 1873, sida 3

i olyckans stund uppgår emot konjak och vatten. Jag skulle vilja vets huru du eller jag skulle kunna lida skeppsbrott, svarade mrs Heale med en ton, som hade en lätt änstrykning af harm: och missaktning; men du tänker då på ingenting annat än konjak och vatten. Hon lät emellertid doktorn uppbära glatet. Några minuter senare kom Frank in på apoteket och frågade efter den skeppsbrutne, Det står rätt bra till med houom, hvad Helsan beträffar, svarade. den gamle doktorh, och som jag tror är han mera i behof af eder vård, än af min. Vill ni ej stiga dit upp? Då de båda herrarna kommo upp i rummet, satt främlingen i sin gäng. Ni har en ypperlig konjak, doktor! — Sir, fortfor-han vid åsynen af Frank, ni är verkligen mycket god som kommer upp till mig! — Församlingens pastor, förmodar jag? Innan Frank hann svara, hade gamle Heale utbrutit i högljudt loftal öfver honom och framställt förhållandet så, att den obekante kunde tro sig endast och allenast hafva att tacka Franks öfvyermenskliga styrka och mod för sitt lif, På min heder, sir., sade främlingen i det han flyttade sin blick från den ena till den andra, forskande nog för att genomskåda dem-och förvissa sig om huru mycket häraf som var sanning eller ej — jag är ordjupt förbunden för er behjertade kbandling; jag skulle endast öuskat att ni hade utfört densamma för något värdigare föremål. Min bäste sir, svarade Frank och rodnade, mig har ni ingalunda att tacka för ert lif. Jag hade gorna hjelpt till, om jag fått göra det; men våra Anaks söner här