Aftonbladet – 26 april 1873, sida 3

filosofiska examen, såsom det äfven föresla gits, måste komma att medföra en icke obe tydlig förlängning af prestkursen, såvid: det dermed afsedda ändamålet inågon nämn värd mån skall kunna uppnås, och sålund: icke oväsentligt bidraga till prestbristens: ökande, åtminstone under öfvergångstiden Man förespeglar sig visserligen en motsat verkan af denna åtgärd; denna åtgärd skall heter det, långt ifrån att öka prestbristen snarare minska den; men vi frukta, at den grund, hvarpå denna förhoppning hvi lar, är föga hållbar, då den egentligen be står uti den förutsättningen, att mångel begåfvad yngling, som nu afhåller sig frå: prestvägen, emedan den anses vara en rädd ningsplanka för oförmågan, lifvad af in tresse för det högre vetaudet, som kal och skall. vinnas genom den på ofvan an gifna sätt förbättrade teologico-filosofisk: examen,. otvifvelaktigt mäste dragas til presteståndet af det högre anseende, son ökade kunskaper skola tillvinna detsamma Men äfven om en dylik åtgärd skulle komm: att medverka till prestbristens ökande hvilket medgifves vara icke.så alldeles omöj ligt, vill man de kx. finna: en tröst deruti att det är bättre att ega ett mindre anta riktigt goda. och skickliga prester, än et större antal medelmåttiga.s Giltigheten ai denna allmänna sats vilja vi så mycket min dre bestrida, som vi just på grund dera anse. den -teologico-filosofiska examen bör: tillsvidare förblifva frivillig, då man bö! kunna hoppas få åtminstone ett mindre antal verkligen goda och skickliga prester:; men vi böra dock anmärka, att denna sats naturligtvis endast under den förutsättning eger sin riktighet, att det nödvändiga mi nimiantalet redan förefinnes,. så att ett urval är möjligt — emedan det väl icke lär gåsan att förfara med pastoraterna; som man kan göra med soldatrotarne, och ställa dem på vakans, här det mindre antalet befin. nes otillräckligt för pastoralvården inom kyrkan. q . Alltså. — vill, man verkligen. på fallt. all var befordra. denna för svenska presterskapets bildning och anseende så vigtiga fråga, så torde man först och främst böra med fullkomlig. fördomsfrihet söka utreda den. verkliga, orsaken till. detta onda, som visar. sin verkan uti deni allt jemnt fortfarande prestbristen, ochiderefter med friskt mod undånrödja denna orsak och sålunda i sjeliva dess, rot , afhjelpa -detta. onda; men lervid torde blicken böra företrädesvis rikjäs på den egentliga sprestbildningen gesom .det teologiska fackstudiet, sådant detta för närvarande är. Lika litet som vi hört iågon säkkutinig ifrågasätta att: befordra len egentliga juristeller läkarebildningen senom. skärpta examensfordringar i den ju ridieoeller medico-filosofiska examen, lika itet kunna vi fatta, huru den egentliga ;prestbildningen skall: kunna: synnerligen ipphjelpas genom skärpta examensfordrinsar i den teologico filosofiska examen. äfven om man; såsom sig bör, åtnaturkunskapen nrymmer en plets inom denna elementära oreliminärexamen. Denna sorgliga företeelse ramträder dessutom icke ensamt inom vår ivevska kyrka; äfven vid de tyska univer siteterna klagas öfver det. teologiska stuliets förfall, och vid de preussiska univeriteterna har antalet af teologie studerande inder det sista decenniet befunnit sig i stänligt aftagande, så att detta antal, som år 862 vid samtliga preussiska universiteten ippgick till 1062, deremot år 1872 hade redgått till 625 och sålunda minskats med 1 procent :dertill väl orsaken icke lär unna sökas i alltför små examensfordrinsar.En riktig anvisning till dena frågas ätta lösning torde måhända innebållas i len satsen, att den protestantiska kyrkan ir bygd på vetenskaplig: forskning, icke; på löd bokstafstro! I