Aftonbladet – 26 april 1873, sida 3

jen person, som kom honom för nära. KENT DEREN Prestbildningen och den teologicofilosofiska examen. Då det vid innevarande riksdag, såväl af prestmän gom icke-prestmän, talats och skrifvits så mycket om prestbildningens -Ihöjande genom den teologieo-filosofiska exa: I mens obligatoriska införande för teologie I studerande vid våra universiteter, torde det licke. sakna intresse att, till allmänhetens upplysning om verkliga sakförhållandet, något närmare belysa denna fråga, som tvif: -I velsutan skall äterkomma vil kyrkomötet ;Jinstundande höst, äfven om detta möte icke I skulle blifva nog lyckligt att få räkna den ärade motionären i denna fråga vid riksdagen bland sina ledamöter. Hurudan är då denna teologico-filosofiska examen, som man äflas att få förvandlad Ifrån frivillig, som den nu är, till obligato: risk — och detta med den bestämdt uttalade afsigt och i den vissa förhoppning, att just och endast derigenom kan och skall en högre bildniug ingjutas hos presterskapet Toch ett ökadt anseende beredas åt presteIståndet?; Vic vilja; tillse, i hvilket förhållande det föreslagna medlet bär kan befinnas stå till det afsedda ändamålet — huruvida det senare må i någon nämnvärd mån kunna anses. upphinneligt. genom det. förra. Den teologico-filosofiska examen, som inprättades år 1865, tillkom egentligen — just icke. i afsigt att derigenom kunna synnerligen mycket bidraga till prestbildningens höjande, utan — helt enkelt för att, sedan studentexamen vid universitetet . blifvit afskaffad, bereda en garanti för uppnåendet af. det. ändamål, som afsågs med föreskriften om vissa betyg uti studentexamen i särskilda kunskapsgrenar för dem, som söka inträde i teologiska fakulteten, nemligen en garanti för nöjaktiga elementarstudier, I fråga varande examen omfattar äfven derför just dessa samma kunskapsämnen, uti hvilka minst godkända; insigter i studentexamen för erfordrats för inträde uti teologiska fakulteten;. och dessa känskapsämnen äro följande fem, nemligen latinska, grekiska och hebreiska språken samt historia och teore tisk ;filogofi.s, Äfven om nu tfordringarne ; dessa ämnen äro i den nya examen något stegrade, mot hvad de voro i den gamla studentexamen. — så..t. ex. har. i teoretisk filosofi tillkommit en öfversigt af filosofiens historia till logik och psykologi, som ingå uti .-elementarkursen, likasom. i de gamla språken någon: tillökning: af. elementarkurses pensa —torde döck lätteligen inses, att.det här icke gerna kan talas eller blifva fråga om någonting annat-eller merayvänen tvifvelsutan nyttig? repetitionraf elementarstudierna, med någon utvidgning af examenspensa, men hvars bidragande till den allmänna humanistiska bildningens höjande hos den blifvande presten. icke lär kunna synnerligen högt uppskattas. Och den egentliga prestbildningen torde väl lika litet kunna märkbart höjas genom denna preliminärexamen, som den egentliga juristeller läkarebildningen. kan synnerligen höjas ge nom den preliminärexamen. inom filosofiska fakulteten, som skall föregå de juridiska och medicinska fackstudierna. Man har derför ock på senaste tiden börjat att, hvad juristen och läkaren beträffar, ifrågasätta nyttan och nödvändigheten af dessa fortsatta elementarstudier vid universitetet, med dertill hörande preliminärexamina inom filosofiska fakulteten, och yrkat på de-senares afskaffande eller åtminstone inskränkande till sådana -kunskapsämnen,. hvilka kunna anses stå uti ett närmare eller mera direkt förberedande sammanhang med-det efterföljande fackstudiet, hvars möjligast fullständiga omfattning och vetenskapligt grundliga beskaffenhet man icke utan. skäl anser utgöra sjeltva hutyudsaken ifråga om juristoch läkarebildningen. I dettaafseende vilja vi här endast erinra derom, att riksdagen uti skrifvelse till K. M:t af den 3 Maj 1872, rörande den medicinska undervisningens ordnande, bland annat anhällit, det ämnenas antal i den förberedande medico filosofiska examen, såvidt ske kan, måtte inskränkas, Om alltså den teologico-filosofiska. examen redan nu, såsom frivillig, icke kan synnerligen högt uppskattas såsom ett medel till prestbildningens höjände genom beredande af ett förbättadt-s. k.humanistiskt underlag för densamma, så våga vi bestämdt påstå, att denna preliminärexamen, om den göres obligatorisk, skall blifva ännu mera betydelselös i detta afseende, såvida och sål: länge den fortfarande.pröstbristen nödvändigt måste komma att utöfva en ned tryckande inverkan på densamma. Om det icke lär kunna bestridas, att det under när-); varande förhållande, då denna examen är frivillig och : således icke utgör. ett. ound: gängligt vilkor för prestexamens undergående, visat sig möta stora svårigheter att uppbringa fordringarne.i den. teologico-filosofiska examen till någorlunda motsvarighet mot fordringarne i :den juridico-filosofiska examen i de ämnen, hvilka äro för. båda dessa preliminärexamina gemensamma, så skall naturligtvis ännu större svårighet inträda i detta afseende, om den teologicofilosofiska : examen . göres obligatorisk och dess undergående-således. blir ett ovilkorligt åliggande för hvarje teologie studerande, som icke aflagt filosofie kandidatexamen. ...Ett -af. de..tu måste då inträffa: antingen: söker man: att höja examenstordringarne, för att bereda ett bättre linma: nistiskt underlag för den egentliga prestbildningen, och strängt fasthålla.-dessa examensfordringar — men derigenom kommer naturligtvis prestkursen vid universitetet att icke obetydligt förlängas och ;prestbristen till följd deraf att känbart försvåras, så att dess afhjelpände tvingar till dispenssystemets anlitande, hvarigenom man äterkommer till samma punkt, der man nu befinner sig med denna examen såsom frivillig; eller ock nödgas many, för att andgå denna. menliga foljd, nedsätta examensfordringarne och söka i möjligaste mån underlätta examens genomgående — men derigenom vinnes Bterigen icke det mål, som med denna examen skulle äfses; nemligen att bereda en grundligare allmän bildning, hvilket mål nn deremot, bör kunna lättare uppnås i afseende på det mindre antal af de blifvande presterna, som: sjelfvilligt underkastar sig denna examen; för att derigenom äfven vinna ett tjensteår. Men, säger man, den teologico-filosofiska examen, sådan den nu är, står ingalunda i lämpligt förhållande till den blifvande prestens fackstudier; och naturvetenskap bör ovilkorligen deruti ingå. Huru det skall tillgå att bringa studiet af de grekiska och romerska klassikerna, äfvensom af historien och filosofien, hvilka ämnen skola grundlägga den blifvande prestens humanistiska bildning, i ett mera lämpligt förhållande, än som nu eger rum, till hans egentliga teologiska fackstudier, torde icke förstås, så alldeles af sig sjelft; men vi vilja endast TI Sond ns il ri a mr be bt ot Kr vt Unt