ning, hos oss ailtför litet brukas, Detta en vigtig sak; ämnet kunde eljest lätt få uppbära skuldeti för hvad en felaktig metod vid dess meddelande britit: Man torde bömärka, att vi alls icke ställs 088 på den materiella nyttans ståndpunkt, som vanligen blifvit vald af de moderna ämne nas försvarare, hvilka derigenöm blott ska dät sin sak och gjort; ätt man Vanligen före ställer sig dessa åmhet under de falskaste färger. Tvärtom tro vi oss stå på sämina ståndpunkt som det gamla skolsystemets för. starara så länge det är fråga om målet hvilket vi i likhet med dem aise Vara tän kens eller snarare hela intelligensens ut veckling; det är först då det blir fröga om medlen, som vi skilja oss åt, i det ati de strängt hälla på ett gammalt, bepröfvadt och under vissa förutsättningar utmärkt me: del, under det att vi hålla förö ätt dössa förutsättningar icke längre förefinnas. Hvilka äro då de, eller med inskränkning till vårt närmaste ämne, tinder hvilka förhållanden skulle latinet såsöm grindläggands språk er skolans nedersta klass vara fullt tjenigt? , Paoligt, 1649 års skölstadga lästes visser ligen endast latin 1 trivlalskolans tvåligsta klasser 3), men såsom vi tycka på ett ganska rationelt sätt. Först sedan man iprima under ett helt År fålt kylselsätta sig med enklare colloquier, öfversättniog af nägra bland Ciceros lättaste bref o. d. och således genom ren öfring fått ett litet språkmaterisl, flck män i eecdnda Hörla med gfammatik. Skall latinet vara börjande och grundläggande språk, kräfver det åtminstone ja af tiden; Va, som det hittillg fått, är allde les för litet. Språket ar fran vart så ar lägset, materielet är för de späda så svår handterligt, att det fordras en så runäligt tillmätt tid, om de skola klifva någerlnnda hemmastadda dermed, Som detnu varit har undervisilnogen ned nödvändighet blifvit abstrakt och torr, man har jemiöreisovis alltför mycket fått sysselsätta sig med ana lys och regler och alltför litet med det konkreta sptåket: Parnet tärstar efter konkret kunskap, nu har det fätt abstrakta grammatikaliska regler och paradigmer; det bör lära sig abstrahera och generalisera, men undervlöningens karakler a! lefvande och tilldragande bör icke derigenom uppoffras. Vinsten att ett sådant förfarande kan blifva, likgiltighet ja rent af slöhet. Tyekaii defemot skall på 2 år med !3 af den hittills vanliga undervisningstiden, såvida det nemligen meddelas af lärare som äro fullt kompetenta och gom tro på dess värde för våra skölör, göra en fällt förberedd för öfvergängen till ett romaniskt språk. Man skall med detta språk och på sagda jemförelsevis körta tid göras bekant med de språkliga kategorierna och läran om satsbygnaden, utan att derför språk och ione: häll behöfva bortskymmas af abstraktioner d. v. 8., utan att man behöfver följa en ensidigt grammatiserande metod. Då ecklesiastikministern ej vägat anslå mitidre än trenne är åt tyskar, innan något nytt språk vidtager, har han säkert haft tankarna på de svärigheter, som åtfölja hvarje förändring i en af gammalt följd nndervisningsplan, på den nödvändighet, som inträder, att åtskil liga lärare, som hittills haft helt andra ämnen, hädanefter få tyskan såsom hufvud: ämne och att således till att börja med, kanske icke alit blir som det bör vara. Sedermera kunde ju en liten modifikation lätt införas. Hurudana än motiverna varit, torde emellertid anordningen för tillfäl!et vara den ändamålsenligaste, som i detta afseende kunde vidtagas. Slutsatsen blir, att endast med tyskan såsom grundläggande språk blir det möjligt att få spräkundervisningen i de nedre klasserna behörigen inskränkt och likväl grundlig 4). Och härmed ha vi nu framlagt åtskilliga af de skäl som tala för att tyskan borde vara det första främmande språket vid de svenska skolorna, äfven om man endast hade att bestämma sig efter pedagogiska grunder. Då hela nedra skolans karakter genom den i iråga varande åtgärden skulle komma. att undergå en total förändring, i det att den härigenom skulle uppgifva sitt anspråk på att vara lärd och endast få till mål grundläggande af medborgerlig bildning, ha vi trott oss böra egna den hufvudsaklig uppmärksamhet. Detta är nemligen den vigtigaste punkten i det kungliga förslaget, den dernäst är den om öfveransträngningen, hvarmed vii nästa artikel skola sysselsätta 0as. 3) Latin bör studeras, hette deti denna skollag, för dess nyttas skull såväl i vetenskapen som i allmänna lefvernet. Satsen om latinska rammatikens förmåga framför andra att ilda i formelt hänseende uppstäldes först i en senare tid, då man började fordra skäl, hvarför latinet skulle gynnas på andra ämnens och språks bekostnad. 4) En särskild fördel är den, att Cornelius Neos endast på detta sätt kan bli en lämplig läsebok och ett godt historiskt komplement. Ty ett år att, då man knappt vet hvar Grekland är beläget och ej har någon aning om huru verlden såg ut 500 år före Kristus kastas in på berättelserna om Miltiades och och Themistocles; ett annat att med kännedom i största allmänhet om ställningen då för tiden och hvad fältherrarne uträttade få läsa en mera omständlig skildring derom samt Cornelii reflexioner. EEE Riättegångsoch polissaker. Senaste eldsvådan å Söder. I fredags utbröt, såsom våra läsare torde minnas, eldsvåda å Söder inom egendomen i hörnet af Katrina Norra a och Katrina Hö gata. Vi ha vv NM