Aftonbladet – 23 april 1873, sida 3

till en både kraftig och lätt verkställbar reform, till hvilken en mångårig erfarenhet och ett mång sidigt begrundande ledt oss. Enligt vår tanke hänger hela vårt förhållande till vårt tjenstefolk till allra största delen på det sätt, huru detta får sina platser, eller på betygen. Det är alldeles förvånande, att, då vi veta hvilka fordringar men har på alla andra privata tjenstinnehafvare, handelsbiträden, handiverkare etc., vi i det sätt, hvarpå vi affatta betyg för vårt tjenstefolk visa en tanklöshet och en försumlighet., som dock ständigt visar sina frukter inom familjerna. j ide En piga har i en familj en särdeles vigtig och ansvarsfull befattning; hon kommer der de intimaste förhållanden och på hennes karakter kan hela tonen i huset tidtals bero. Hon kan vara en fridens engel. som herrskapet aldrig nog kan värdera; men hon kan ock vara en fridstörare — och det är som sådan hon nu för tiden allt för ofta företer sig i våra städer, synnerligast i Stockholm. j Att rätta tjenstefolkets brister samt att i allmänhet uppfostra dem, åligger hvarje familj; men mången tjenare är nu för tiden så förderfvad och obändig. att hvarken milda förmaningar eller hårda ord hjelpa. , , Vi ha dock ett radikalt medel, nemligen i de betyg vi afgifva vid våra tjenares afflyttning. Sådana de hittills afgifvits ha de i allmänhet varit icke allenast ett nonsens fullt af vanliga, utslitna fraser, utan ett komplett bedrägeri grundadt dels på fruktan för hämdfullt förtal, dels på det sentimentala pjunket: att ej vilja störta tjenaren i förderfvet. Ett stort antal skrifva ock dessa betyger (hvilka i allmänhet fullkomligt likna hvarandra till innehållet och ofta också till sjelfva orden) i en viss glädje att bli qvitt en tjenare. som varit till förargelse. En vigtig sek är att ihågkomma, den nemliårg att en tjenare kan uträtta sina sysslor till ull belåtenhet, vara ärlig etc.. men ändock vara till den allra största förargelse i en familj genom andra karaktersdrag, t. ex. häftigt. argsint lynne, sqvaller, bristande sanningsenlighet i en mängd småsaker m. m. Men dylika fel nämna våra betyger aldrig. Och ändock finnes en förordning (Degostadgan. Art. IV, I 24), som stadar: gar: Husbonde vare pligtig, att vid utfärdandet of orlofssedel och afs betyg noga följa sanring och rättvisa. under anförande af de förtjenster och fel, tjenstehjon eger. Den, som utgifver annan orlofssedel eller annat ajskedsbetyg. än tjensteHe förtjent — — — — — böte 10 rdr. usbonde åligger vidare, att, innan orlofssedel från en föregående tjenst återlemnas, vid ö rdr böter å frånsidan deraf teckna, det han orlofssedet. ort afskedsbetyg för den senare tjenstetiden utfä i se alltså att lagen ålägger oss att skrifva helt. andra betyg än de vanliga! En annan sed är att utsätta på hvems begäran tjenaren skiljes från platsen. I de flesta fall står det på egen begäran, och detta låter ju mycket bra. Men i 99 fall af 100 är detta endast formelt riktigt, ity dels herrskaperna ej gerna säga upp utan allvarsamma grunder, dels emedan tjenaren i de flesta fall skyndar att före. komma herrskapet bärutinnan. Detta sker i all. mänhet efter någon tillrättavisning (ej handgriplig, ty sådan har alldeles försvunnit) för en eller flera förseelser och sedan tjenaren en tid i hemlighet — antingen sjelf eller genom dessa köksmadamer. som ränna kring — hört sig för och fått ny plats. Om ock berrskapet mångfaldiga gånger förut rent ut sagt upp eller hotat att göra det; men förlåtelse och glömsra följt. tro sig dock de flesta tjenare vara berättigade att dumdristigt fordra att man skall utsätta det evinnerliga -på begäran. Det finnes naturligtvis en mängd all då tjenaren verkligen af grundade skäl säger upp sig, såsom då platsen är för svår, eller helsan ej tillåter den; men vi tro att dessa fall ej böra till de vanligare. Vi rekommendera derför att alldeles borttaga frasen såsom fullomligt betydelselös, allramest som tjenarens karakter deraf ej framgår. I stället bedja vi få fästa uppmärksamheten på en desto fullständigare karaktersskildring i förening med uppgifter om egenskaper och färdigheter i husbållet. Sålunda måste ett betyg, för att verkligen kunna lemna en pros ledning vid det i allmänhet svåra valet al tjenare, uttryckligen säga om karakteren är mild eller häftig, fogli eller bråkig, om tjenaren är höflig och w ark sam eller näsvis och förswmlig, renlig eller ej. sanningsenlig eller ej, o. 8. Vv. Att ytterligare bifoga att muntlig t Upplysningar lemnas och utsätta fullständig adress (såsom lagen stadgar torde vara lika nödvändigt för att man skall R tillfälle att erhålla en riktig föreställning om len tjenare, man skall taga i sin tjenst. Hvad ändtligen beträffar flyttningstiden i April ch Oktober. borde hvarje familj fordra a lerest resor eller andra laga förfall finnag. få jenaren den 24 direkte ifrån det förra stället och ) tillåta att 4 dagars ledighet finnes. Lag eller väfd må tillåta det, vi familjer böra ej göra det, tan böra tillsäga vid uppgörandet om lats, utt vi ha detta vilkor. Går tjenaren ej in erpå, nå han söka plats på annet håll. Då vi känna lättsinneta och lastens alla me lel och vägar, torde detta förslag befinnas vara reamhällets och tjenarnes eget moraliska inÖnskligt vore vidare, om tjenare; i å nh Hd n här like lerestädes utrikes (t. ex. Hanburp och Kjöbensavn) måste hos myndigheterna på orten få i jensteböcker, hvilka böra vara försedda med ett itdrag ur tjenstestadgan fom hvilka våra tjenare allmänhet ej ba någon kännedom alls), antecks radt hvarenda plats de tilloch afgå ifrån — alls leles som i våra gesällböcker anteckningar måste röras af hvarenda mästare, som gifvit arbete. Denna reform vi här föreslagit är. På sarsama sång den är verkställbar genom familjeraas egna privata beslut, också den enklaste, rättvisaste ch mest moraliska, vi kunna Örsga. Några stockholmsfamiiger. oo AA TESEN